Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur funktionshindradepersonersrättigheter enligt SFS 1993:387 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) befästs eller eventuellt urholkas inom ramen för beslut som fattasinom offentlig förvaltning. Det empiriska materialet i denna studie bestod av tolv rättsfall från förvaltningsrätten. En kvalitativ abduktiv ansats användes, där en socialkonstruktionistisk grundsyn och Nancy Frasers kritiska perspektiv på kampen om behoven i ett senkapitalistiskt välfärdssamhälle utgjorde förståelseramen genom analysprocessen, vilken utgjordes av en kombination av kritisk diskursanalys och tematisk analysprocess. Detta tillvägagångssättbedömdes användbart för attidentifiera diskurser som kom till uttryck genom resonemangen förda kring innebörden av begreppet “goda levnadsvillkor”, vilket var centralt för undersökningen.Forskningsansatsen möjliggjorde även ett synliggörande avojämlika sociala maktrelationer och maktordningar som kan anses framträda inom LSS domar. Genom att relatera undersökningensfynd till tidigare forskning kring problemområdet har fynden kunnattolkas och förståsur ett större sammanhangoch på så sätt har rimliga slutsatser kunnat dras utifrån frågeställningen. Resultatet av studienhar formulerats genom följande diskurser: diskursen om definitionen och tolkningen av behoven, diskursen om behovet av social gemenskap och att “komma ut i samhället”, fritidsaktivitetsdiskurs & normal livsföringsdiskurs, juridisk diskurs, anhörig-och familjediskurs, samt diskursen om frigörelse, självständighet och normal livsföring.Dessa diskurser anses vara möjliga tolkningar avstudiensempiri samt möjliga exempel på vad en större forskning som omfattar ett större material skulle kunna komma fram till.Undersökningen har lett till ett konstaterande om att ett grundläggande antagande hos beslutsfattare tycks vara att LSS ska tolkas restriktivt. I denna studie relateras denna restriktiva tillämpning till en nyliberalistisk politisk syn vilken anses gradvis ha bidragit till att konstruera om politikers och beslutsfattares förståelse av syftet med LSS åt det restriktiva hållet, vilket kan anses urholka det ursprungliga syftet med LSS, som det beskrevs då lagen först infördes.

Studien har sitt ursprung i ett intresse av boendestödjares efterfrågade kompetensbehov för att säkerställa utförandet av sitt arbete utifrån rådande lagstiftning och uppdragsgivares önskemål. Syftet var vidare att beskriva och förstå på vilket sätt brukarens rätt till självbestämmande och delaktighet påverkar boendestödjarens arbete och kompetensbehov, samt hur boendestödjare upplever att arbetsgivaren hanterar kompetenshöjande insatser. Frågeställningar som stod i fokus var vilka utmaningar och möjligheter som fanns i boendestödjarens dagliga arbete, med fokus på delaktighet och självbestämmande för brukaren? Vilka kompetenshöjande insatser som efterfrågas av boendestödjare för att hantera dessa möjligheter och utmaningar samt vilka upplevelser boendestödjare har om arbetsgivarens kompetenshöjande insatser. Genomförandet av studien har skett genom kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Sex boendestödjare med skiftande erfarenhet, utbildningsbakgrund och arbetsplatser har intervjuats. Sammanfattningsvis visade resultaten på utmaningar direkt kopplade till brukarnas diagnoser, utagerande beteende från brukare vilket medför risk för våld mot boendestödjaren samt frustration över svårigheter att bygga relationer till brukare som avstår från stöd. Bemanningsproblem, svag teamkänsla i arbetsgruppen liksom hantering av visuella kommunikationsmedel är andra utmaningar. Kompetenshöjande insatser som efterfrågas kan delvis kopplas till boendestödjarens erfarenhet. Förutom grundläggande utbildning om exempelvis autism och förhållningssätt visar studiens resultat på önskan om ökad kompetens inom tilläggsproblematik som självskadebeteende, OCD och psykisk ohälsa. Gemensamt för samtliga informanter var en stark efterfrågan av handledning, men som visat sig inte vara en självklar form av kompetensutveckling.

The aim of this study was to examine what experience supportstaff have about the work with ensuring supportusers self-determination and participation. The purpose is broken down into two main questions, firstly how supportstaff work with self-determination and participation. Secondly what kind of experience the supportstaff have about opportunities and difficulties in the work with ensuring self-determination and participation. We used a qualitative method and gathered data by using ​thematically open issues ​interviews. We interviewed seven supportstaff in different parts of Sweden. We used two different theoretical approaches, empowerment and Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucracy. All informants experienced both difficulties and opportunities in the work to ensure the supportusers self-determination and participation. The informants described how the difficulties can consist of both organizational structures but also in the staff's own approach towards the supportusers. Different working methods, competence and also relationships that are based on trust emerged from the result as opportunities for ensuring the supportusers self-determination and participation. The results of this study is in alignment with previous research, but the study includes new elements for future research.

Society's attitude towards people with disabilities has changed over time. People with disabilities are a group that historically has been marginalized by society and treated differently. Many have been exposed to various assaults from society such as forced lock-ins, prohibition of marriage and sterilization. People with disabilities are a group of people who have historically been treated very badly in Swedish care, prior to the launch of the Swedish modern disability policy. Towards the end of the 1980s, an investigation was carried out into the treatment of disabled people in Sweden. This resulted in the Convention of the rights of people with disabilities reform of 1994, known as the LSS. The result was to create a fair and equal society for everyone. The LSS reform requires people with disabilities to have good living conditions, equality in living conditions, full participation in community life, an opportunity to live as other members of society, adaptation to individual needs, ease of access, opportunities for independence, good quality of life, respect for the individual's right to make their own decision and maintain their individual integrity and voluntariness.In LSS, the group housing associations meet users and staff and the idea is that the efforts made by the staff should compensate for the obstacles and difficulties that a disability may cause. Researchers describe the relationship between residents and staff as crucial for the success of the LSS goals. With correct implementation they help ensure good living conditions and high quality of life for the residents.In order to find out the reasoning and the principles about the approach to patients within the LSS-agency, the qualitative method was chosen as a course of action. The empirical material was based on semi-structured interviews with six employees within LSS-group homes. As the purpose was to examine the stories of employees regarding the work with the personal treatment of clients, the essay is built upon theories of empathy and communication.

Syftet med uppsatsen var att analysera vilken relation enhetscheferna hade till brukarens självbestämmanderätt inom gruppbostäder enligt LSS (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade). Även undersöka enhetschefernas begräsningar och möjligheter i sitt dagliga arbete med handlingsutrymmet i relation till brukarnas självbestämmanderätt. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med fem enhetschefer och analyserades genom en tematisk analys där tre teman genererades: 1) Diffusa arbetsförutsättningar 2) Begräsningar i självbestämmanderätten 3) Aktivt handlande. Det empiriska materialet analyserades även utifrån tidigare forskning och teorierna handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrati. Resultaten visade att enhetscheferna upplevde svårigheter i att hantera etiska dilemman som uppstod gällande självbestämmanderätten. Enhetschefen kan exempelvis inte hindra en brukare att vara tillsammans med en person som utsätter brukaren för våld i nära relation, då förhållandet sker på frivillig grund. En annan slutsats är att bristande resurser, främst i form av ekonomin, begränsar enhetschefernas handlingsutrymme i att arbeta med självbestämmanderätten. Framförallt för att de inte kan investera i utbildning, anställa fler personal än vad budgeten tillåter eller kan erbjuda brukarna fler valmöjligheter i aktiviteter.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en lag med en rad olika bestämmelser som ger personer med vissa funktionsnedsättningar en lagstadgad rätt att få hjälp i vardagen. En av de viktigaste bestämmelserna i denna lag säger att dessa personer har rätt till en bostad med service i den kommun de bor i. Det är kommunens skyldighet att förse dessa personer med ett LSS-boende och även att betala för det. Många av Sveriges kommuner har dock brist på dessa boenden, vilket betyder att människor som har en lagstadgad rätt att få ett boende tilldelat av kommunen inte får det. Bristen på LSS-boenden visar att byggandet inte har varit tillräckligt, vilket kan tyckas märkligt eftersom kommunerna har stora möjligheter att påverka byggandet både genom sitt planmonopol och ägande av mark. I studien genomförs en undersökning om kommuner med hjälp av exploaterings- och markanvisningsavtal kan öka byggandet av dessa boenden. Avtalen är ett avtal mellan kommunen och en privat aktör som reglerar bebyggelsen på ett bestämt markområde. Genom dessa avtal skulle kommunerna potentiellt kunna stimulera byggande av LSS-boenden och de skulle därmed kunna vara till stor hjälp för kommunerna för att få bukt med bristen. I detta arbete har en undersökning skett av hur kommunerna använder exploaterings- och markanvisningsavtal för att hantera bristen på LSS-boenden och vilka komplikationer som finns för kommunerna när de reglerar in LSS-bostäder dessa avtal. Studien visar att markanvisningsavtal används aktivt för att hantera problemet, men att det finns svårigheter med det. En faktor som försvårar är LOU som kräver att en offentlig upphandling behöver ske om kommunen ska ingå ett avtal med en entreprenör om att hyra eller köpa ett LSS-boende som entreprenören bygger. Kommunen kan därför inte binda sig att hyra eller köpa när ett markanvisningsavtal ingås. För byggarna innebär detta en ökad osäkerhet som kan påverka byggandet. En annan risk som byggarna tar är om det är oklart vilka krav och önskemål kommunerna har på LSS-boenden. Den här osäkerheten kan dock hanteras genom att kommunerna tydliggör sina intentioner, krav och önskemål i program eller riktlinjer. Kraven på avstånd mellan olika LSS-boenden är också något som begränsar möjligheterna att tillgodose behovet av LSS-boenden.

Personal assistance was introduced in 1994 as part of “LSS”, Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The intention of this assistance is to enable people with severe and extensive impairments to live a “normal life”. In this law text the importance of the user’s influence on how to form the assistance is emphasized; the user also has the opportunity to choose which organization should carry out his/her achievement. The user is encouraged to act independently and autonomously. The main purpose of the present investigation is to shed light on how the user’s influence in the process of gaining assistance and independence in everyday life is perceived and described. The study is based on different forms of qualitative interviews with users, legal representatives, assistance employers, handling officers and personal assistants. The results show that many users need support from others in the process of applying for assistance. Obstacles in the user’s influence are mainly the impairment itself; a failing body, feebleness and other difficulties. Other impediments are lack of knowledge of one’s rights, legislation and the organization of the assistance. Self-determination in everyday assistance is facilitated by the support being given by a few familiar persons in the household. The level of self-determination depends mainly on the relationship between the user and the personal assistant. Users develop different strategies such as adapting the content of the day to the assistant who works that particular day or to employ family members as assistants. For other users it can be difficult to find functioning strategies for self-determination and they imply that the assistants take over the home. The home is being turned into a workplace and the user’s independence in decision-making is questioned and threatened. Many people with severe disabilities have a legal representative. In the inquiry the interviewed representatives are also relatives of the user – often parents. In the application process for assistance the results show that user influence is facilitated when there is a third party who can speak for the user. In daily life however self-determination in the user’s assistance becomes complicated – it becomes difficult for assistants and assistance employers to interpret the difference between the will of the user and the will of the relative/representative. The Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments becomes a paradox when the individual user lacks chances to live up to an active and responsible role which is assumed in the text of the law. The frailest persons lacking representatives run the risk of heavier vulnerability. Then the right to independence and self-determination in their own lives is reserved for the users who have a strong voice of their own or a strong willpower from their legal representatives who are able to claim their rights to influence and self-determination.

Denna studie har som syfte att undersöka hur väl de med utvecklingsstörning tillgodogör sig den kommunicering som skickas ut vid LSS-beslut. Efter inledningen presenteras utvecklingsstörning, vad det kan innebära för individen samt bedömningskriterier för utvecklingsstörning. Det finns även ett historiskt perspektiv som översiktligt presenterar synsättet på funktionsnedsättningar i Sverige från tidigt 1900-tal fram till inrättandet av LSS. Som teoretiska ramar för studien kommer, för LSS, relevanta lagar och riktlinjer, den medicinska- samt den sociala modellen av funktionshinder presenteras. Studiens resultat grundas på fyra semistrukturerade intervjuer som har analyserats tematiskt. Intervjuerna har genomförts med tre LSS-handläggare samt en god man. Slutligen förs en diskussion kring gode mäns betydelse för de med utvecklingsstörning, mitt fynd när det kommer till kommuniceringsförfarandet samt diskussion utifrån de teoretiska ramarna. Studien avslutas med en slutsats kring att det råder osäkerhet gällande hur väl de med utvecklingsstörning tillgodogör sig kommuniceringen vid LSS-beslut.

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur LSS-handläggare inom välfärdssystemet anser att lagstiftningarna kan inverka på deras myndighetsutövning samt hur LSS-handläggarna anser att brukare får de sökta insatserna utifrån sina individuella behov. Studien är baserad på en semistrukturerad intervjumetod med sex LSS-handläggare som antingen arbetar i en medelstor kommun eller i en stor kommun. De teoretiska utgångspunkterna som använts har rötter i organisationsteorin där analysen av data gjorts utifrån ‘top-down’ och ‘bottom-up’ styre samt gräsrotsbyråkrati. Resultatet av vår studie visade att informanterna ansåg att gällande lagstiftning, rådande kommunpolitik och chefskapet var väsentliga delar som påverkade deras myndighetsutövning på olika sätt. LSS-lagstiftningen upplevs föråldrad och svårapplicerad i dagens samhälle utifrån brukarens individuella behov. Det i sin tur medför dilemman i myndighetsutövningen, att lagen inte kan tillämpas på ett sätt som är fördelaktigt för brukaren. Studien belyser hur brukarens rätt till delaktighet, självbestämmande och jämlikhet kommer i uttryck i det praktiska arbetet utifrån handläggarnas perspektiv. Vi har kunnat se ett genomgående tema av ett ‘top-down’ styre i samtliga verksamheter som informanterna var yrkesverksamma inom. Studien indikerar att kommunpolitiken och chefskapet har inflytande på handlingsutrymmet. Lagstiftningarna LSS och SoL ska kunna fungera som kompletterande lagar, men det visade sig att det inte alltid används i kombination med varandra. Det finns även risk för att personer med funktionsnedsättning kan hamna mellan stolarna om de inte uppfyller alla krav enligt LSS. Vi uppmärksammade även att det kan finnas ett tolkningsföreträde hos beslutsfattaren framför brukaren. Ett mått på hur “att leva som alla andra” ser ut i praktiken finns inte, vilket försvårar handläggningen av ärenden. I studien har vi inte kunnat se något som tyder på skillnader i informanternas upplevelser av arbetet i samband med kommunens storlek eller vart informanterna arbetat geografiskt.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur medarbetare upplever sitt lärande på sin arbetsplats inom LSS-gruppbostäder. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod där sex respondenter har intervjuats. Det datamaterial som samlats in har analyserats genom en tematisk analys. Studien utgår ifrån Knud Illeris teori om lärande samt fem av Pernilla Derwik och Daniel Hellströms nio lärandemekanismer. Det slutgiltiga resultatet visar att medarbetarna uppskattar en kombination av formellt och informellt lärande. Det informella lärandet används som en förlängd arm för att fylla de kunskapsbehov som uppstår. De formella aktiviteter som respondenterna uppskattar är utbildning som sker i anslutning till arbetet som exempelvis sondnäring. De informella aktiviteterna som värdesätts är en kombination av bland annat samarbete, kunskapsdelning, teori varvat med praktik. Respondenterna anser att handledning är en aktivitet som är viktig för deras lärande. Likaså påtalar respondenterna vikten av att vara aktiv i de aktiviteter som utförs och erbjuds.