The dissertation is about people with serious functional impairments who receive support pursuant to the Swedish LSS – the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. LSS gives compensatory support, so that a person can enjoy the right to live a life like anyone else. The user’s right to influence and self-determination is emphasized in the Act. The overall aim of the dissertation is to describe and analyse conditions, possibilities, and limitations to influence and self-determination for people receiving LSS support. The investigation includes two interview studies. One is a study of influence and self-determination in everyday life with personal assistance. The other study focuses on people receiving some form of LSS service in combination with having a limited guardian. The thesis shows that LSS can be understood on a general level as a judicial recognition of the group’s right to support for citizenship on individual terms. In many cases LSS service give the user influence and self-determination in everyday life. The interaction between the user and the supporting persons are crucial. If it involves mutual recognition of equality and recognition of difference – the right to be compensated for restricted abilities – then the user can act autonomously. The study deals with power and recognition as essential aspects. The analysis shows that recognition and power together contribute to an understanding of the complex situation that users of LSS measures have in their day-to-day lives. The intention behind the care is to ensure the user’s best interest. Relations and encounters around the user are affected by pastoral power with a caring purpose where support and control are interwoven. Mis-directed recognition is perceived as an infringement of integrity. The dilemma is that care that aims for something good without recognition reduces the user to an object and disrespect. The studies reveal a tension between the ideal of influence and self-determination as ”subject of rights” and the user’s everyday life. Personal assistance can be designed to contribute to achieving the intentions. Among many people receiving LSS support and having a legal guardian, the personal influence and self-determination are not distinct and guardianship is unclear. Relations are characterized by dilemmas concerning the preferential right of interpretation. The individuals are seen as “objects of care” by others. Influence and self-determination depend on a fundamental recognition of the user as subject with a need for individually adapted care. This means the right to be and act as a “subject of care”. Recognition, relations and power are keys to influence and self-determination in LSS.

This study examines how the staff at a serviced housing for persons with developmental disabilities understands and manage their professional roles, and how they interact with the users. The material consists mainly of participant observation and interviews with duty personnel. The study has an existentialist/phenomenological framework and describes how personnel perceived their work situation as problematic and how this affected the staff's way of relating to and interact with the users. There was instances in which the staff exercised power over the users. The thesis also shows how the staff's jointly designed practical routine had compromising effects on the ethical principles they highlighted as important to follow in the interviews. The study shows that it is possible to understand the gap between the staff's ideals and practices based on their efforts to establish security, continuity and predictability in a situation that was perceived as unsafe.

Yrkeskategorin personlig assistans uppkom 1994 genom assistansreformen. Yrketsyftar till att främja jämlika levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet förmänniskor med funktionshinder. Yrket kan upplevas som svårt då den personligaassistenten dras mellan två lagrum; brukarens självbestämmande kontra den egnaarbetsmiljön. Syftet med studien var att undersöka hur personliga assistenter,anställda av Halmstad kommun, upplever sitt yrke då yrkeskategorin är starktpåverkad av brukarens lagstadgade rättigheter. Studien genomfördes genomvägledning av följande frågeställningar: Hur beskriver assistenter sin relation till brukare ochvad har relationen för betydelse för assistentens upplevelse av arbetet? Hur upplever assistenter attderas arbetsrättsliga behov tillgodoses? Hur upplever assistenterna att brukarnas socialrättsligabehov tillgodoses? Denna studie var uppdragsbaserad och ämnet valdes utifrån behovfrån socialförvaltningen i Halmstad kommun. Studien genomfördes med hjälp av enkvalitativ undersökning med inspiration av grundad teori som metod.Datainsamlingen utfördes genom sju stycken semistrukturerade intervjuer. Urvaletavgränsades till personliga assistenter anställda av socialförvaltningen i Halmstadkommun. Med inspiration av grundad teori togs en faktisk teori fram. Denna teorivisar att yrkeskategorin vilar på ett trepartsförhållande där brukare, arbetsgivare ochassistent deltar. Teorin kan ge förklaring på vad arbetsgivaren kan göra för att skapabättre arbetsförhållanden för assistenten och vidare förbättra relationen mellanassistent och brukare. Då tidigare forskning indikerar att det finns en kunskapsluckainom denna yrkeskategori var valet av metod relevant för att synliggöra möjligamodeller och teorier för yrkeskategorin. Den framtagna teorin kan vara till nytta föratt bättre förstå vad som påverkar medarbetarna inom denna yrkeskategori. / The professional category of personal assistance arose in 1994 through the personalassistance reform. The profession aims to promote equal living conditions andparticipation in the social life, for people with disabilities. The profession can be perceivedas difficult, since the personal assistant is drawn between two law fields; the client’s selfdetermination versus their working environment. The purpose of the study was toinvestigate how personal assistant employees, at the municipality of Halmstad, experiencetheir profession. This is of interest since this professional category is strongly influencedby the client’s self-determination, integrity and freedom of choice. The study was carriedout with guidance of the following questions: How do assistants describe their relationship withclients and what does this relationship mean for how the assistants’ feel about their employments? How doassistants feel that their labour law needs are met? How do the assistants feel that the social law needs ofthe clients are met? This study was assignment-based and the subject was chosen based onneeds from the social administration in Halmstad municipality. The study was conductedusing a qualitative study and inspired by grounded theory as a method. The data collectionwas carried out through seven semi-structured interviews. The selection was limited topersonal assistant employees within the social services in Halmstad municipality. Withinspiration from a grounded theory as a tool of work, an actual theory was developed.This theory shows that the professional category is based on a tripartite relationship inwhich the client, employer and assistant participate. The theory can explain what theemployer can do to create better working conditions for the assistant and further improvethe relationship between the assistant and the client. Previous research indicates that thereis a knowledge gap in this professional category. Therefore, choosing method basedtheory as a working tool was relevant for visualizing possible models and theories withinthis professional category. The presented theory can be useful to better understand theaffects the employees can experience within this professional category.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal på boende enligt LSS upplever sitt handlingsutrymme i förhållande till utmanande beteende. Samt att undersöka vad det är som styr personalens handlande vid olika situationer. Studien belyser stödpersonal på LSS-boendes komplexa yrkesroll. Fokus ligger på motstridande styrande värden som påverkar personalens handlingsmöjligheter. De värden som ligger till grund för denna uppsats är organisationens riktlinjer, individens självbestämmande, samhällets normer samt personalgruppens- och den enskilde arbetarens värderingar. I undersökningen framkommer det att stödpersonalens intention med arbetet är att främja individens levnadsvillkor samt att vara en god arbetare och samhällsmedborgare. Att leva upp till de olika aktörernas krav samtidigt visar sig vara svårt då dessa ofta strider mot varandra. Personalen vilja att vara god i allas ögon leder istället till en känsla av misslyckande och att inte räcka till. Undersökningen grundas på personalens upplevda handlingsutrymme och tar avstamp i etiska och moraliska överväganden. Som stödpersonal gäller det att ständigt reflektera över sitt handlande för att utvecklas i sin yrkesroll. För vems skull handlar personalen? Och vilka konsekvenser kan handlingarna leda till? Dessa frågor dyker upp under studiens gång, uppsatsen lyfter personalens reflektioner över sitt handlingsutrymme och en diskussion kring vad som faktiskt ligger till grund för handlingen. Personalen upplever otydliga riktlinjer och bristandekompetensutveckling. Samtidigt framkommer det att en del riktlinjer, lagar och normer står emot varandra vilket försvårar personalens val av handling. / The aim of this study is to investigate how staff at specially adapted housing by LSSexperiences their room of manoeuvring at challenging behaviour, and to examine theprovocation of the choice of act in specific situations. The study proves the complexity of the profession, and difficulties in work with people with special needs. The focus is on different directorial values in conflict to each other, which affect the personnel scope of actions. The central operators and values of this study are, the guidelines of the organization, the autonomy of the individual, the norms of the society, the valuations of the staff group together with your own appraisal. The study reveals that the staff’s intention at work was to support the patient’s quality of life and at the same time be a good worker, colleague and citizen. The study proves that it is hard for the staff to live up to all requirements because of their discrepancies. The staffs express a wish to be seen as good by all of the involved operators at the same time, which leads to a feeling of failure and insufficient. The survey is based on staff experience of their discretion at challenging behaviour and is formed by ethical and moral considerations. It is important for the staff to constantly reflect over their choice of action to develop in their profession. Questions like “what is the reason of the action?”, “what consequences can the action cause?” “and for who’s sake?” is discussed in the survey. The study shows the staffs images of their scope of actions and reflections about the actually basis for the action. The staffs express unclear guidelines from the organization and lack of education. And it appears that some policies, regulations and standards conflicts with each other, which complicates the staff’s choice of action.

Syftet med denna studie har varit att undersöka chefer för LSS-verksamheters erfarenheter av kompetens och kompetensutveckling gällande användandet av alternativ och kompletterande kommunikation på LSS-boenden och dagliga verksamheter. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer för att samla in chefernas erfarenheter av de berörda verksamheterna. Med tematisk analys bearbetades sorterades och analyserades det empiriska materialet från intervjuerna. Resultat av studien visade att kompetens och kompetensutveckling i användandet av AKK var komplext och påverkades av flera faktorer. De viktigaste resultaten visade att de faktorer som möjliggjorde och utmanade arbetet var verksamhetens inriktning och brukarens förutsättningar, informellt- och kollegialt lärande, samt verksamhetens tillgång till resurser. / The purpose of this study has been to investigate the experiences of managers in LSS operations regarding competence and competence development in the use of alternative and augmentative communication (AAC) in LSS group homes and day-care centers. The study was conducted using semi-structured interviews to collect the managers’ experiences of the relevant operations. The empirical data from the interviews was processed, sorted and analyzed using thematic analysis. The results of the study showed that competence and competence development in the use of AAC were complex and influenced by several factors. The most significant results showed that the factors enabling and challenging the work were the direction of the operations and the user’s conditions, informal and collegial learning, and the operations’ access to resources.

Bakgrund: Inom vård- och omsorgsarbete där utmanande beteende förekommer ställs höga krav på brukarnära personal att arbeta lågaffektivt. Detta innebär att reglera sina känslor och anpassa sin egen affekt efter den enskildes affektnivå för att minska risken för konflikter och ohälsa hos den enskilde. Tidigare forskning har främst undersökt personals erfarenheter, denna studie avser istället att undersöka första linjen-chefers narrativ avseende förutsättningar till att kunna ge psykosocialt stöd till sin personal. Syfte: Att undersöka hur första linjen-chefer inom LSS-bostäder beskriver sina förutsättningar och utmaningar till att känslomässigt stödja brukarnära personal som arbetar med lågaffektivt bemötande. Metod: Sju semistrukturerade intervjuer med första linjen-chefer för LSS-bostäder i södra Sverige. Dessa bearbetades och analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultat: Cheferna ser ett närvarande ledarskap som en nyckel till att stödja sin personal. Samtidigt upplever chefer sig ibland begränsade, ur både ett organisatoriskt och resursmässigt perspektiv, i att kunna arbeta förebyggande. Detta manifesteras bland annat i bristen på olika sammanhang för personal att bearbeta och reflektera kring det lågaffektiva arbetssättet samt att hantera undertryckta känslor i det dagliga arbetet. Slutsats: Studien visar på att första linjen-chefer lägger stor vikt vid rehabiliterande stödinsatser till sina anställda medan förhållandevis små resurser satsas på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det saknas dessutom en tydlig struktur för att förebygga negativa effekter av emotionellt arbete ute i verksamheterna. / Background: In health and social care work where challenging behavior occurs, high demands are placed on user-related staff to work in a low-affective manner. This means regulating one's emotions and adapting one's own affect to the individual's affect level to reduce the risk of conflict and ill health in the individual. Previous research has mainly examined staff's experiences, this study instead intends to investigate first-line managers' narratives regarding conditions for being able to provide psychosocial support to their staff. Aim: To investigate how first-line managers in LSS housing describe their conditions and challenges to emotionally support user-related staff who work with low-affective treatment.  Method: Seven semi-structured interviews with first-line managers for LSS housing in southern Sweden. These were processed and analyzed through a thematic content analysis. Results: Managers see a present leadership as a key to supporting their staff. At the same time, managers sometimes feel limited, from both an organizational and resource perspective, in being able to work preventively. This is manifested, among other things, in the lack of different contexts for staff to process and reflect on the low-affective way of working and handle repressed emotions in daily work. Conclusion: The study shows that first-line managers place great emphasis on rehabilitative support measures for their employees, while relatively few resources are invested in preventive work environment management.  There is also a lack of a clear structure to prevent negative effects of emotional work in the operations.

Syftet med studien har varit att undersöka vilken möjlighet till självbestämmande personer med funktionsnedsättning som har insatser enligt LSS har, inom frågor som rör sexualitet och kärleksrelationer. Genom att genomföra en kritisk diskursanalys på utbildnings- och metodmaterial i ämnet har vi ämnat att kasta ljus på vad som uttrycks både explicit och implicit i materialet. Studien tar avstamp i socialkonstruktionismen och därutöver används teorin om sexuella script samt begreppet sexuell autonomi som analysverktyg.  Studiens resultat visar att metod- och utbildningsmaterialet tillskriver brukaren en passiv roll i frågor om sexualitet och kärleksrelationer, medan personalen tillskrivs agens och förväntas ta en aktiv roll. Vidare framkommer att de identifierade diskurserna i materialet kan vara bidragande till att upprätthålla det ojämlika maktförhållandet mellan personal och brukare, där brukaren befinner sig i beroendeställning till personal. Det omsorgideal och de maktförhållanden som framträder i materialet kan därmed komma att påverka brukarnas självbestämmanderätt och sexuella autonomi. Samtidigt som materialet lyfter frågor om normkritiska och alternativa perspektiv på sexualitet, produceras och reproduceras normen, av brukaren som beroende av personalen för att utforska sin sexualitet och sina relationer. Följaktligen beskrivs brukaren, av materialet, som passiv mottagare av andras hjälp och stöd vilket gör det metod- och utbildningsmaterial som vi har studerat något motsägelsefullt. Materialet som ämnar att blottlägga och belysa personalens roll i frågor om sexualitet och kärleksliv  uttrycker alltså en sak explicit, men håller således implicit rådande normer och maktstrukturer för sanna.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetsgivande lag som berättigar vissa individer i Sverige till stöd för att leva ett gott liv. En undersökning från Socialtjänsten fann en avsaknad av kompetens bland personal på LSS-boenden. Från ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är det av intresse att undersöka hur personal upplever deras egen kompetens och det kollegiala sammanhang de finner sig i, då det kan ha utfall på kunder. Vetskap om detta kan lägga grund för bättre arbete framöver inom området. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka personal på LSS-boendens upplevelser av deras egna och deras kollegors kompetenser inom det dagliga arbetet med kunder på LSS-boenden, vilka kompetenser de upplever som värdefulla, samt upplevda förväntningar, påverkan och eventuella tillhandahållande av möjligheter till kompetensutveckling från organisationen. Metod: Studien tillämpar en blandning av ett strategiskt och snöbollsurval. Totalt sex informanter intervjuades, samtliga som arbetar som boendestöd inom LSS. Intervjuerna var semistrukturerade, och analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Uppsatsens resultat bygger på tre huvudkategorier, Mångfasetterade kompetenser är viktigt för arbete inom LSS; En god diskussionsförmåga och bra arbetslag är viktigt, och Organisationen påverkar kompetenser och förmågan att utföra arbetet. Personalen värderade både sociala och akademiska, faktabaserade kompetenser. De upplevde att de hade bra kollegor och ett gott arbetsklimat som lade grund för diskussion och vidareutveckling. Organisationen tillgodoser kompetenshöjning ifall det behövs, men kritik vänds emot avsaknaden av kommunikation. Slutsatser: Både social och akademiska kompetenser värderades bland personalen, framför allt lyhördhet bland kollegor och gentemot kunder. Kollegialt lärande och en förmåga att kunna föra diskussion och lyssna på kollegor var viktigt bland personalen. De upplevde att det var viktigt att de kunde kommunicera med kollegor, både chefer och andra boendestödjare. En av de primära inlärningsmetoderna för information inom området var via andra kollegor men personalen upplevde att det fanns möjligheter för formellkompetenshöjning inom arbetet ifall det efterfrågades. / Background: The Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impartiments (LSS) is a entitlement law that guarrantees certain individuals support with the intent to help them live a good life. An investigation by the Social Services in Sweden found a lack of competency amongst employees at LSS-housings. From a public health science perspective it is of interest to investigate how these employees experience their own competency and the collegial context they find themselves in, as it can have an effect on the clients, and knowledge in this area can lead to better work within the field in the future.  Aim: The aim of this study is to explore workers at LSS-housing’s experience of their own and their colleagues’ competencies regarding daily work with service-users at LSS-housings, the competencies they find valuable as well as experienced expectations, the effect on and eventual facilitation of competency by the organization. Method: It is a qualitative study with a mix of a strategic and snowball sampling. A total of six informants were interviewed, all who work as support persons within LSS. The interviews were semi-structured and were analyzed with a manifest content analysis.  Result: The studies result consists of three categories, multi-faceted competency is important for work in LSS; Good ability to discuss and a good workplace is important, andThe organizations affect competencies and the ability to do work. The workers valued both social and academic, fact-based competencies. They thought they h ad good colleagues and a good working climate that laid ground for discussion and development. The organizationfacilitates competence-increase if needed, but criticism was levied against the lack of communication. Conclusions: Both social and academic competencies were valued by the workers, before all attentiveness and communicative skills towards colleagues and costumers alike. Collegial learning and an ability to participate in discussions and listen to colleagues was important amongst the workers. They experience that it was important that they could communicate with colleagues, both managers and other support-givers. One of the primary ways to learn new information in the area was via other colleagues, but the workers experienced that there were possibilities for formal competence-enhancing within the work itself if it was asked for

This thesis examines how the Swedish Act On Support and Service to Certain Impaired persons (LSS) has given rise to substantial opportunities for people with disabilities to participate in society and to live under the same conditions as all other citizens. These objectives have in turn created a new profession, personal assistants, who work daily to transform the words of diversity and community participation into practice. The terms of employment of this new category of workers appear in diverse way both when it comes to the scope of their working tasks, as well as the employment protection especially for workers in the private sector. Because of the discrepancies that exist against the Swedish Employment Protection Act (LAS) and the rich variety that characterizes the performance of work, this inquiry aims therefore to seek to investigate to what extent an employee can be dismissed in relation to the LSS-right to personal assistance as well as how this can be understood from the impaired persons point of view. Initially, a legal scientific method is used to seek answers in this area. A sociological approach has also been applied to complete the parts where laws and other traditional sources of law have not been able to provide satisfactory answers. The findings that conclude this investigation claim that the perceived uncertainty of the tasks as well as the discrepant employment protection is maintained through the continuous link to the LSS-legislation.   Key words: LSS, private sector, dismissal, employment protection, the impaired person’s attitude towards the personal assistant

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur unga vuxna med ett neuropsykiatriskt funktionshinder som bor på boenden med särskilt stöd ser på den hjälp och det stöd de får av professionella hjälpare idag. Frågeställningarna är: Hur upplever unga vuxna att de kan få hjälp och stöd med psykiska problem? Vilket inflytande har de på den hjälp de kan få och vilket inflytande har omgivningen (personal och anhöriga) på dem? Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex intervjuer har genomförts med respondenter som bor på boende med särskilt stöd och som har ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt self-detemination theory, det vill säga: självbestämmandeteorin. Resultatet visar att halva gruppen upplever att de fått god hjälp att hantera svårigheter medans den andra halvan tycker det är svårt att få den hjälp de egentligen behöver. Ibland handlar det om självkänslan, att erkänna att man behöver hjälp känns som att erkänna att det är något fel. Mycket beror på den personal de möter, har de en god relation upplevs allt så mycket enklare.