Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och globalt. I Sverige lider mellan 8-10 procent av alla personer över 50 år av KOL, vilket motsvarar fler än 400 000 personer. Endast 40 procent är kända av sjukvården vilket visar på ett stort mörkertal. Sjukdomen räknas som den tredje vanligaste dödsorsaken globalt och orsakar fler än 3 miljoner dödsfall per år. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Arbetet är en litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. För att få svar på erfarenheter och upplevelser valdes en kvalitativ metod enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom fem teman: känsla av skuld över att ha orsakat sjukdomen, känsla av skam och hopplöshet över att inte klara sig själv, känsla av rädsla på grund av andningsbesvär, känsla av ensamhet samt känsla av hopp trots begränsningar i tillvaron. Sammanfattning: Känslan av sjukdomen skapade oro, frustration, hopplöshet och rädsla hos patienten. Livet med KOL beskrevs som att utkämpa ett krig utan vapen, i en ständigt krympande värld och med en förlust av frihet. KOL bidrog till ett stort lidande för patienterna och gav dem minskad livskvalitet. Sjuksköterskan har ansvar att se dessa patienter som en helhet och förmedla hopp för att få patienten att uppleva hälsa och välbefinnande samt minskat lidande i sin sjukdom. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of the most common causes of mortality in Sweden and globally. In Sweden, between 8-10 percent of people over the age of 50 suffer from COPD, which corresponds to more than 400,000 people. Only 40 percent are known to Swedish healthcare, which shows a large number of unreported cases. The disease is considered the third most common cause of death globally, causing more than 3 million deaths per year. Aim: The aim was to describe patients' experience of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Method: This study is a literature review based on 10 scientific articles. To get answers to experiences, a qualitative method was chosen by Friberg. Results: The results revealed five themes: feelings of guilt over having caused the disease, feelings of shame and hopelessness about not being able to cope on their own, feelings of fear due to breathing difficulties, feelings of loneliness and feelings of hope despite limitations in life. Conclusion: The feeling of the disease created anxiety, frustration, hopelessness and fear in the patient. Life with COPD was described as fighting a war without weapons, in an ever-shrinking world and with loss of freedom. COPD contributed to suffering for the patients and gave them a reduced quality of life. The nurse is responsible for seeing these patients as a whole and conveying hope to make the patient experience health and well-being as well as reduce suffering in their illness.

Bakgrund: KOL är en relativt vanlig och obotlig sjukdom som orsakar en gradvis försämring på andningen. Hur man upplever sjukdomen kan skilja sig åt mellan individer och mellan olika stadier av sjukdomen. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan får insikt i dessa upplevelser för att kunna erbjuda god omvårdnad till dessa personer. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade artiklarna. Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. De 12 inkluderade artiklarna är av kvalitativ ansats och söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed. Innehållet i artiklarnas resultat granskades för att urskilja likheter och skillnader samt de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.Huvudresultat: Resultatet i litteraturstudien påvisade att personer med KOL upplevde psykiska, fysiska och sociala aspekter som påverkade personernas liv. Den psykiska påverkan gjorde att personerna fick göra många förändringar i livet. Andningssvårigheterna gjorde att den fysiska förmågan blev nedsatt. Sjukdomen påverkade även den sociala samhörigheten med andra människor. För att hantera och underlätta livet med KOL använde personerna sig av olika strategier. Den vanligaste datainsamlingsmetod som framkom i artiklarna var semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Personerna med KOL påverkades psykiskt, fysiskt och socialt av att leva med sjukdomen. Personerna använde sig av olika strategier för att hantera sitt liv med sjukdomen. Det är viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om personernas upplevelser av att leva med KOL eftersom det gör att det blir lättare att bevara personernas integritet, värdighet, och autonomi som kan öka personernas välbefinnande. / Background: COPD is a relative common and incurable disease that causes a progressive deterioration of breathing. How to experience the disease may differ between individuals and between different stages of the disease. It is therefore essential that nurses gain insight into these experiences to provide good care to these people. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of living with COPD. Furthermore, the aim of this study was to describe the included articles data collection method. Method: A literature study with a descriptive design. The 12 included articles are of qualitative approach and sought out through the databases CINAHL and PubMed. The contents of the articles results were reviewed to identify similarities and differences and also the included articles data collection method. Main result: The results of the literature study showed that people with COPD experienced psychological, physical and social aspects that affect people's lives. The psychological impact was that the people had to make many changes in life. Breathing difficulties made the physical ability to reduce. The disease also affected the social affinity with other people. To manage and facilitate life with COPD people used different strategies. The most common data collection method that emerged in the articles were semi-structured interviews. Conclusion: The people with COPD were affected psychologically, physically and socially to live with the disease. The people used different strategies to manage their life with the disease. It is important that nurses having knowledge of people´s experience of living with COPD because it makes it easier to preserve people´s integrity, dignity, and autonomy that can increase people's well-being.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett sjukdomstillstånd som kännetecknas av ett begränsat luftflöde, främst vid utandning, till följd av exponering av giftiga ämnen i inandningsluften. Sjuksköterskan möter dessa patienter i primärvården, allmän medicinavdelning och specialiserad lungmedicinsk avdelning.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) utifrån ett psykiskt perspektiv. Syftet var även att beskriva artiklarnas datainsamlingsmetoder.   Metod: Deskriptiv design. Tio stycken vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL och Medline via Pubmed. Dessa användes som underlag till resultatet.   Huvudresultat: Många patienter med KOL upplevde oro, rädsla, depression, en känsla av förlorad identitet, förändrad familjesituation och en känsla av otillräcklighet. Resultatet visade även att flertalet patienter med KOL påvisade symtom liknande PTSD-symtom. Generellt tyckte alla KOL-patienter att andnöden var den främsta orsaken till deras oro. Patienterna upplevde att deras familjer blev drabbade då diagnos ställdes. Familjeaktiviteter och individens potential att bidra till hushållet ändrades vilket bidrog till en förändrad familjesituation, en känsla av förlorad identitet och otillräcklighet.   Slutsats: Upplevelsen hos KOL-patienter definieras av oro, rädsla, depression, en känsla av förlorad identitet, förändrad familjesituation och en känsla av otillräcklighet. Symtom liknande PTSD-symtom påvisades dessutom hos denna patientgrupp. Andnöden generaliserades som den främsta orsaken till deras upplevda psykiska ohälsa.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som kräver omfattande omvårdnad och patienter med KOL är en utsatt patientgrupp som upplever ett stort lidande. Bristande stöd från vården vid information kring sjukdomen och förebyggande åtgärder kan bidra till akut försämring. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av hälsofrämjande arbete för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metoden utgör en litteraturöversikt som är baserad på 13 artiklar som granskats och analyserats. Resultatet visade fyra teman: Att stödja patienten som lever med KOL, vårdrelationens betydelse, betydelse av rutiner och Behov av samverkan. Sjuksköterskor upplevde sig ha viss kunskap och viljan att vårda holistiskt men de har ett behov av utveckling i sitt yrke. För att arbeta hälsofrämjande som sjuksköterska krävs flera egenskaper, från att kunna bemöta människan bakom diagnosen till att uppleva trygghet och stöd i teamet.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kroniskt obstruktivt lungsjuka (KOL) patienters upplevelse av andnöd. Internationellt rankas KOL av World Health Organization som den fjärde största anledningen till dödsfall. I Sverige är tillståndet vanligt förekommande inom såväl öppenvård som inom slutenvården och antalet patienter i Sverige med diagnosen KOL har fördubblats sedan år 1987. Under 2011 var det över 10 000 personer som vårdades med diagnosen KOL och samma år dog 2833 personer till följd av sjukdomen. Andnöd är det mest påtagliga symptomet hos patienter diagnostiserade med KOL. Andnöden är nära förknippat med ångest vilket är ett symptom som sjuksköterskor många gånger finner svårt att hantera. Denna litteraturstudie baseras på 13 kvalitativa intervjustudier med fokus på upplevelsen av KOL och dyspné. Fyra huvudteman och nio underteman formulerades genom kvalitativ litteraturanalys av de inkluderade studiernas resultat. I resultatet framkommer att patienter med andnöd upplever starka emotionella påfrestningar, vilket karaktäriseras av panik, ångest, skam och sårbarhet. Detta leder till att existentiella tankar om liv och död uppstår. Patienter upplever att de på grund av andnöden känner sig utsatta och begränsade i sin vardag. Denna studie visar att patienter, oförmögna att klara av svår andnöd, upplever hjälplöshet som kan lindras genom närvaro av sjuksköterskor. Patienter har svårt att uttrycka hur andnöd upplevs vilket medför att sjuksköterskor behöver ta sig tid att sätta sig in i patienters subjektiva upplevelser och på så sätt lindra lidande. Omvårdnaden skall utformas efter patienters subjektiva behov. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Obstruktiva lungsjukdomar orsakar lidande för många människor. Andningen kan bli så påverkad att människor inte får luft. För personer som lider av astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och som dessutom röker är rökstopp av betydande vikt, eftersom båda sjukdomarna förvärras vid fortsatt rökning. Flertal forum finns som erbjuder råd och stöd att sluta röka och förbli rökfria, men många människor väljer att sluta röka på egen hand. Svårigheter med att sluta röka är att många människor upplever abstinens som gör att de faller tillbaka och börjar röka igen. Det vårdande samtalet har att främja hälsa och välbefinnande och sjuksköterskan kan inge människor hopp om att det går att sluta röka. För att kunna ingjuta hopp till människor som försöker sluta röka behöver distriktssköterskor förstå upplevelsen av att sluta röka och vad som är till stöd i processen. Distriktssköterskor behöver mer kunskap om erfarenheter av att sluta röka och förbli rökfria utifrån patientens perspektiv för att förstå det komplexa i att sluta röka. Syftet med studien är att beskriva erfarenheter av att sluta röka och förbli rökfri hos personer med obstruktiv lungsjukdom. Studien är en intervjustudie, kvalitativ metod. Sju informanter från Västra Götaland intervjuades om sina erfarenheter om att sluta röka och förbli rökfria. Analysen gjordes som en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna; Dramatisk vändpunkt, Egen kraft, Handskas med abstinens och Framtidstro. I resultatet framkommer, att det är en dramatisk vändpunkt som informanterna kommer till när de drabbas av andnöd och sjukdomar. Informanterna erhåller fakta om vilken skada rökningen gör, men den påverkar dem inte i beslutet att sluta röka. Med hjälp av egen kraft slutar informanterna att röka och de hanterar sin abstinens på olika sätt. Slutsatsen är att det är viktigt att distriktssköterskor ingjuter hopp om att det går att sluta röka. Studien visar att distriktssköterskor bör lägga tonvikten på att försöka förstå patientens situation snarare än ge information om rökningens skadeverkan och hur personen skall sluta röka. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en progressiv, obotlig sjukdom som drabbar allt fler människor i Sverige och övriga världen, framförallt beroende på tobaksrökning. Sjukdomen påverkar människans andningsfunktion vilket leder till begränsning av hur kroppen kan användas och ett ökat beroende av andra för att klara av sin vardag. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden är en litteraturstudie av vårdvetenskapliga kvalitativa artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Friberg (2006). Två teman och fem subteman framkom i resultatet. Tema ett beskriver hur vardagslivet blir förändrat genom de begränsningar som uppkommer av nedsatt andningskapacitet, och vilka strategier som används för att kunna leva så självständigt som möjligt. Tema två tar upp hur patienten upplever att ha en bristande kontroll över livet när sjukdomen försämras, och hur patienten upplever hur det är att behöva ta emot hjälp av närstående och vårdpersonal. I diskussionen framkommer patienternas frustration av att inte klara av sin mathållning, hygien, aktivitetsförmåga och vilka känslor som kan uppkomma i samband med sjukdomen kronisk obstruktiv lungsjukdom. Det är viktigt att vårdaren ser till patienten som en enskild individ för att patienten ska bevara sin egen förmåga och integritet så länge som möjligt. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I Sverige har uppemot 700 000 människor kronisk obstruktiv lungsjukdom och antalet människor som drabbas ökar varje år. Människor med KOL har en försämrad andningsfunktion som hos många bidrar till en försämrad livskvalitet. Andningssvårigheter som förekommer kan få människan att bland annat uppleva smärta och ångest och dessa orsakar ett lidande. Eftersom sjuksköterskan har i uppgift att minska patientens lidande och främja hälsan är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser av att leva med KOL. Syftet med studien är därför att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie där resultaten i åtta artiklar med vårdvetenskaplig ansats har analyserats. Studien resulterade i tre huvudteman och sju subteman. De tre huvudteman är: Upplevelser av en förändrad kropp, en förändrad uppfattning av världen, upplevelser av minskad kontroll och ökat beroende. Resultatet visar att patienter med KOL upplevde förluster av fysiska förmågor som innebar att de måste anpassa sig och som även begränsade de sociala delarna av livet. Känslor av skuld och skam förekom och grundar sig delvis på upplevelser av att inte bli förstådda av omgivningen. Patienterna upplevde en social isolering till följd av sin sjukdom. Att underlätta för patienterna till sociala sammanhang sågs därför som betydelsefullt för dem. De upplevde sig oförstådda av omgivningen och kände brister i empati från sjukvårdspersonal som skapade skuldkänslor. Det är viktigt att vårdrelationen ger trygghet och förtroende för patienterna genom att sjuksköterskan ses som en hjälpande hand, en som vill stödja och lyssna. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) uppskattas för närvarande vara den fjärde ledande dödsorsaken i världen. Sjukdomen innebär både psykiska, sociala och fysiska begränsningar för de patienter som drabbas. Då sjukdomen påverkar hela människans tillvaro har sjuksköterskan en värdefull roll i att stödja och motivera patienterna att hantera situationen. För att sjuksköterskor bäst skall kunna stödja dessa patienter bör de ha en uppfattning om vilka faktorer som påverkar patienternas upplevelse av välbefinnande. Detta för att patienterna skall kunna införliva kunskapen i den egna livssituationen. Syftet med denna studie är att beskriva vad som möjliggör och hindrar upplevelsen av välbefinnande hos patienter med KOL. Metoden är en litteraturstudie enligt Axelsson (2008) och är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två huvudkategorier; ”Patienters behov för att klara av vardagen” som beskriver att patienter med KOL är i behov av strategier för att klara av andnöden samt kunskap om hur de kan utföra egenvård. ”Betydelsen av samhörighet”, beskriver upplevelsen av stöd från familjen, vänner och vårdpersonal. Patienter med KOL upplever att de behöver kunskap och strategier för att kunna hantera sin sjukdom, ta kontroll över den och uppleva välbefinnande i sin situation. De flesta patienter upplever att samhörighet och stöd från andra människor är betydelsefullt. En del patienter upplever att samhörighet med andra patienter med KOL, i vissa fall hindrar dem från att uppleva välbefinnande. Dessutom är upplevelsen av depression, stigmatisering och ångest vanligt hos dessa patienter och hindar patienterna från att uppnå välbefinnande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Rökning orsakar idag mycket ohälsa i samhället. Sjukdomar såsom Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och lungcancer har starkt orsaksamband till rökning. Vidare är tobaksrökning ett av de folkhälsoproblem som går att förebygga och en allmän samhällskampanj förs för att minska antalet rökare. Rökande patienters hälsa, och dess dimensioner av friskhet, sundhet och välbefinnande är svåruppnåeliga vid lungsjukdom då samtliga dimensioner påverkas. Syftet med studien är att belysa hur rökande patienter upplever det är att leva med en rökningsrelaterad lungsjukdom. Metoden för studien är litteraturstudie enligt Axelsson (2012) modell. Litteraturstudien bygger på 12 kvalitativa artiklar med empirisk data. Resultatet presenteras utifrån 4 teman: patienters upplevelse av Skuld, Skam, Isolering och Andnöd. Resultatet visar att patienter med rökningsrelaterad lungsjukdom lever med känslor som dels är kopplade till lungsjukdomens kroppsliga påverkan och dels till känslor kopplade till föreställnigen av att själv orsakat sin sjukdom. Vidare visar resultatet dels att många av dessa känslor är nedbrytande och svåra att komma ur, men även hur vissa känslor kan hjälpa patienten förändra sin livsstil. Diskussionen avhandlar hur patienters upplevelse av Skuld, Skam, Isolering och Andnöd påverkar dem i vardagen. Vidare diskuteras de likheter i känslor patienter och dess anhöriga delar och på vilket sätt de påverkar familjen. Diskussionen innehåller även sjuksköterskans roll i vården av patienterna och deras familj. Slutligen presenteras förslag på kliniska implikationer som framkommer ur litteraturstudiens resultat. / Program: Sjuksköterskeutbildning