Bakgrund: Barn som besöker vården upplever rädsla och oro inför att vårdåtgärder kan tänkas göra ont. Adekvat smärtlindring är viktig för att lindra barns fysiska och psykiska smärta samt främja god hälsa.  Det finns olika sätt att lindra barns smärta, en metod är lustgasbehandling. Syfte: Syftet var att i form av ett förbättringsarbete utvärdera lustgasbehandling i samband med att barn genomgår en smärtsam procedur på en barn- och ungdomsmedicinsk klinik på ett medelstort sjukhus i södra Sverige. Metod: Förbättringsarbetet genomfördes med en kvantitativ design. Deskriptiv statistik har använts för att utvärdera lustgasens effekter och bieffekter, vidare har andra faktorer som kan påverka behandlingen utvärderats. Resultat: Lustgas har varit användbart i samband med smärtsamma procedurer, behandlingen har fungerat smärtlindrande samt varit till hjälp för barn som varit rädda. Lustgasbehandling uppskattas av både barn och deras vårdnadshavare. Slutsatser: För att lindra barns lidande och utföra god omvårdnad måste barnsjuksköterskan ha kunskap om hur barn upplever smärtsamma situationer samt hur smärta bäst lindras. Det aktuella förbättringsarbetet har bekräftat att lustgas är en metod som kan hjälpa barn i samband med flera typer av smärtsamma procedurer. Genom att kunna välja lustgas som smärtlindrande och lugnande metod kan barnets delaktighet och hälsa främjas. / Background: Children receiving health care experience fear and anxiety related to possible painful procedures. Adequate pain relief is important to ease children’s physical and psychological pain and further to promote good health. There are various ways of relieving children’s pain, one method is nitrous oxide. Aim: The aim was to through an improvement work evaluate the usage of nitrous oxide in connection to children undergoing a painful procedure on a children’s and youth’s medicine ward at a medium sized hospital in south of Sweden. Method: The improvement work was conducted through a quantitative design. Descriptive statistics was used to evaluate the effects and adverse events of nitrous oxide, furthermore has other variables that may affect the treatment been evaluated. Results: Nitrous oxide has been useful when utilized in painful procedures, the treatment has served pain relieving and eased children who experienced fear. Both children and legal guardians appreciated the usage of nitrous oxide. Conclusion: A children’s nurse must possess knowledge related to children’s experience of pain and adequate pain relief in order to ease children’s suffering and administer good care. The current improvement work has confirmed nitrous oxide to be a tool that might help children in connection to several painful procedures. Through the choice of using nitrous oxide as a pain relieving and sedative method the child’s empowerment and health can be improved.

Sammanfattning Bakgrund: Smärtsamma procedurer i barnsjukvården kan vara en orsak till att barn blir rädda och utvecklar fobier. Flera metoder finns för att minska barns upplevda smärta vid smärtsamma procedurer, en metod är lustgas. Syftet med lustgasen är att blockera receptorer så att känslan av smärta minskar.    Syfte: Syftet med studien var att undersöka barns självskattade smärta under smärtsamma procedurer och jämföra skillnader mellan ålder och kön då lustgas som smärtlindrande metod användes. Vidare undersöktes om barn som använt lustgasen skulle vilja använda den igen vid smärtsamma procedurer. Metod: Med en kvantitativ och jämförande kohortdesign, undersöktes tidigare ifyllda protokoll som användes vid lustgasbehandlingar på Gävle sjukhus. Från protokollen extraherades data om barns smärtskattning under lustgasbehandling vid smärtsamma procedurer. Skattningen beskrivs med en ordinalskala från 0 till 10. T-test användes för att undersöka skillnader mellan åldersgrupperna 7 till 11 år och 12 till 18 år samt mellan pojkar och flickor. Vidare samlades data in om barns önskan att använda lustgas igen från protokollen och beskrevs sedan med procentfördelning mellan ja och nej. Resultat: 149 protokoll i båda åldersgrupperna analyserades. Det var ingen skillnad mellan deras smärtskattning under lustgasbehandling. Totalt jämfördes 152 protokoll från flickor och 146 från pojkar som visade en signifikant skillnad mellan könen (p=0.02). Medelvärdet (standardavvikelse) för flickornas självskattade smärta var 2.3 (2.7) och pojkarnas var 1.6 (2.2). Resultatet visade att 97 % av barnen svarade att de ville använda sig av lustgas vid en annan smärtsam procedur. Slutsats: Lustgasbehandling tolkas som en bra metod för att lindra smärta vid smärtsamma procedurer och metoden verkar uppskattas av de barn som använd sig av den. Skillnaden mellan flickor och pojkars smärtskattning under lustgasbehandling indikerar på att vidare forskning kan behövas. / Abstract   Background: Painful procedures in the care of children may cause fear and phobia later in life. Several methods exist to reduce children's perceived pain during painful procedures and one method is nitrous oxide. Nitrous oxide blocks receptors to reduce the pain experience.   Aim: The purpose was to investigate children's self-assessed pain during painful procedures and compare ratings between age-groups (7-11 vs 12-18 years) and gender. Furthermore, the study explored wheatear children who had used nitrous oxide would like to use it again during another painful procedure.   Method: A quantitative and comparative cohort design was used. Protocols from Gävle Hospital regarding children’s pain assessments during nitrous oxide treatments during procedures were reviewed. From the protocols, the children's pain estimations were extracted when nitrous oxide treatment was used during painful procedures. The pain estimation was described on an ordinal scale, ranging from 0 to 10. Independent t-tests were used to investigate differences between age-groups 7 to 11 year’s vs 12 to 18 years and between genders. Furthermore, data were collected (yes/no) to explore if the children had a desire to use nitrous oxide again if they were to undergo another painful procedure.   Results: 149 protocols in each of the two age-groups was analyzed and no significant difference between children’s pain estimation during nitrous oxide treatment was found. In comparison of 152 protocols representing girls and 146 boys a significant difference between the genders was found regarding their pain estimation. Mean (standardeviation) for girls estimated pain were 2.3 (2.7) and for boys 1.6 (2.2). The result showed that 97 % of the children had a desire to use nitrous oxide again if they had to undergo another painful procedure. Conclusion: Nitrous oxide as a pain relief treatment shown to have a positive effect to reduce the pain experience during painful procedures   and the method seems to be appreciated by the children who have used it. The difference between girls’ and boys’ pain estimation during nitrous oxide treatment indicates that further research is needed.

Den dominerande tekniken vid framställning av biogas från organiskt avfall är idag att använda kontinuerlig våtrötning. Utöver våtrötning finns också ett fåtal torrötningsanläggningar i Sverige. Torrötning skapar möjlighet att införa fler substrat på marknaden, substrat som annars kan vara problematiskt att röta i en våt process. Jordbrukssektorn har stor potential att bidra med organiskt avfall som kan nyttjas som substrat vid biogasproduktion. Förutom att öka den totala användningen av torra substrat från jordbrukssektorn är en möjlig åtgärd att öka biogasproduktion från gödsel, varför en lösning är avvattning. Efter separation erhålls en fast fraktion som kan spädas in i en våt process, eller användas som substrat vid en ny central torrötningsanläggning. Som slutprodukt erhålls biogas och biogödsel. Att avvattna gödseln innan rötning ger en annan gödselhantering än den konventionella. Detta eftersom att lägre volymer kan transporteras vid varje tillfälle jämfört med transport av flytgödsel som innehåller mycket vatten.  Syftet med examensarbetet var att analysera avvattnad gödsel som substrat till produktion av biogas, samt att studera effekten av att lägga till avvattning som ett alternativ till hanteringen av gödsel. För att klargöra hur mycket metangas som kunde bildas från avvattnad gödsel utfördes experiment i labskala med kontinuerlig våtrötning och satsvis torrötning. Parallellt med laborationsförsöken genomfördes en teoribaserad systemstudie med syfte att utreda central storskalig produktion med avvattnad gödsel som substrat. Utöver biogasproduktion analyserades gödselhantering med ett livscykelperspektiv där de olika systemalternativens direkta utsläpp av växthusgaser studerades. Systemmodellen innehöll tre scenarier vilka involverade olika system för att hantera gödseln (konventionell gödselhantering, våtrötning av flytgödsel samt våtrötning och torrötning med avvattnad gödsel som substrat). Laborationsförsöket visade att avvattnad gödsel är lämpligt som substrat vid biogasproduktion. Kontinuerlig våtrötning kunde genomföras med stabil process och liknade storskalig produktion. De kemiska analyser som utfördes under försöksperioden (pH, alkalinitet, VFA och kväve) uppvisade alla stabila värden utan processtörningar. Efter tre uppehållstider hade i medeltal 246 Nml CH4 per/g VS producerats från avvattnad gödsel vilket var i nivå med uppgifter från litteratur (200-300 Nml CH4/g VS). Vidare visade det satsvisa torrötningsförsöket varierande resultat beroende på val av ymp, samt hur stor mängd ymp som blandades in i testflaskorna. Vid inblandning av ymp från Tekniska verkens samrötningsanläggning i Linköping bildades i genomsnitt 222±8,6 Nml CH4/g VS (5 % VS ymp) respektive 236±10,8 Nml CH4/g VS (10 % VS ymp). Bildad metan 3 var inom rimligt intervall för välfungerande process, om än med lång uppehållstid (83 dagar). Försöksuppställningen för satsvis torrötning utformades så att laborationsförsöket skulle simulera så kallad garagerötning. Dock saknades utrustning för recirkulering av vätska, istället vändes testflaskorna dagligen. Då recirkulering av vätska ofta förekommer i storskaliga torrötningsanläggningar som drivs enligt garage-koncept är det önskvärt att utveckla laborationsförsöket vidare, med målet att bättre efterlikna en verklig process. I förhållande till konventionell hantering av gödsel visade systemstudien miljöfördelar för central torrötningsanläggning som använder avvattnad gödsel som substrat vid biogasproduktion. Miljönyttan var dels i händelse av att den bildade biogasen uppgraderas till fordonsbränsle och används som substitut till fossila drivmedel, men också om hantering av vätskefasen kan förbättras. Avvattnad gödsel ger en vätskefas som vid spridning och lagring ger upphov till emissioner av växthusgaser (lustgas, metan och koldioxid) som har negativ påverkan på miljön. Att skapa lösning för hantering av vätskefasen som reducerar emissioner innebär att biogassystem med avvattnad gödsel som substrat kan vara fördelaktigt ur ett miljöperspektiv jämfört med våtrötning av flytgödsel. Systemstudien inkluderade även en osäkerhetsanalys som visade att resultatet varierade beroende på vilket antagande som valdes för systemets parametrar. Den parameter som påverkade resultatet i störst utsträckning var antaganden kring metankonverteringsfaktorn (MCF). Sammanfattningsvis visade systemmodellen att det saknas tillräckligt underlag för att avgöra vilken rötningsteknik som är mest gynnsam vid produktion av biogas från avvattnad gödsel, varför fler studier är att rekommendera.

Bakgrund: Procedurrelaterad smärta och oro kan innebära ett lidande för barn inom sjukvården vilket kan medföra att barn bygger upp en sjukvårdsrädsla. Ett sätt att lindra det kan vara genom avledning, information samt låta barnet vara delaktigt i sin vård. När det inte är tillräckligt kan lustgas användas eftersom det ger både smärtlindrande och lugnande effekt. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att använda lustgas till barn vid procedurrelaterad smärta ochoro. Metod: Studien genomfördes utifrån kvalitativ design. Tio sjuksköterskor intervjuades genom en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ metod. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna innefattar: Skapa en optimal situation, Lustgas är en effektiv metod men bör inte vara det enda alternativet och Erfarenhet och utbildning ger trygghet. Barn ska bli informerade och vara delaktiga i sin vård. Lustgas är en effektiv metod men andra avledningsmetoder bör provas först och mindre erfarna sjuksköterskor kan känna osäkerhet. Konklusion: Lustgas är en effektiv metod. Genom att involvera barn i sin vård ökar deras delaktighet. Därtill behöver sjuksköterskor fortlöpande lustgasutbildning för att känna trygghet. Det skulle kunna bidra till en förbättrad lustgasanvändning och en optimal barnsjukvård. / Background: Procedure-related pain and anxiety can cause suffering to children in healthcare, which can lead to children building up a fear of healthcare. One way to alleviate this can be by distraction, information and letting the child be involved in their care. When it is not enough nitrous oxide can be used since it provides both a pain relieving and a calming effect. Purpose: To examine nurses’ experiences of using nitrous oxide to children during procedure-related pain and anxiety. Method: The study was conducted through a qualitative design. Ten nurses were interviewed based on a semi-structured interview guide. The material was analyzed based on a qualitative content analysis. Result: The result is presented in three categories and eight sub-categories. The categories include: Create an optimal situation, Nitrous oxide is an effective method but should not be the only option and Experience and education provides security. Children should be informed and involved in their care. Nitrous oxide is an effective method but other distraction methods should be tried first and less experienced nurses may feel insecure. Conclusion: Nitrous oxide is an effective method. By involving children in their care, their participation increases. In addition, nurses need continuous nitrous oxide training to feel safe. It could contribute to improved nitrous oxide use and optimal pediatric care.

Sveriges avloppsreningsverk står inför ett antal utmaningar, där en av utmaningarna är minskning av växthusgaser. Lustgas är en av dessa växthusgaser, som bildas vid rening av avloppsvatten. Lustgas är 300 gånger skadligare för klimatet i jämförelse med koldioxid. Dessutom påverkar den nedbrytningen av ozonskiktet. I dagsläget är det svårt att mäta och uppskatta lustgasutsläpp, på grund av att det pågår flera samtidiga processer på stora ytor. För att driften av avloppsreningsverk ska ske på ett effektivt sätt och med en ytterst liten miljöpåverkan måste man kunna förstå hur lustgas uppstår och hur bildningsprocesserna samverkar med de andra reningsprocesserna och driftparametrarna. Utsläpp av lustgas har studerats vid avloppsreningsverket i Göteborg. Syftet har varit att tillhandahålla resultat och mätningar från Gryaab AB reningsverk och fastställa vilka processer som ger upphov till störst eller minst lustgasemissioner. Utsläpp av lustgasemissioner har mätts från rejektrening med nitrifikation och denitrifikation process. Analyser på resultaten ska förhoppningsvist kunna hjälpa Gryaab AB med fortsatt studier om lustgas. Som mätningsmetod användes EPA-huvmätning som man mätte med ovanför vattenytan på bassängerna och mobilt extraktiv FTIR som åkte runt anläggningen. Den dominerande källan för lustgas visade sig bildas allra mest i nitrifikationsprocessen. Där mätningarna med huv-mätning och stickprov visade totala utsläpp motsvarande 1,8 ton N2O/år. Den totala lustgasemissionen från biologiska reningsprocessen visade totala utsläpp motsvarande 3,5 ton N2O/ år. Som en slutsats bör fler mätningar med olika mätningsmetoder och mer studier göras för att få en bättre överblick till varför och hur lustgas bildas. Samt vilka åtgärder som kan minska lustgasemission. Det finns ett behov av fortsatta studier med mätningar med olika mätningsmetoder på Gryaab AB. / Sweden's wastewater treatment plant faces several challenges, one of them is the reduction of greenhouse gases. Nitrous oxide is one of these greenhouse gases, which is formed during the purification of wastewater. Nitrous oxide is 300 times more harmful to the climate compared to carbon dioxide. In addition, it affects the depletion of the ozone layer. At present, it is difficult to measure and estimate nitrous oxide emissions, since several simultaneous processes are taking place on large areas. For the operation of sewage treatment plants to take place in an efficient manner and with an extremely small environmental impact, it is important to understand how nitrous oxide is formed and how the formation processes interact with the other treatment processes and operating parameters. Emissions of nitrous oxide have been studied at the wastewater treatment plant in Gothenburg. The purpose has been to provide results and measurements from Gryaab AB wastewater treatment plant and to determine which processes give rise to the highest nitrous oxide emissions. Emissions of nitrous oxide emissions have been measured from reject cleaning with the nitrification and denitrification process. Analysis of the results will hopefully be able to help Gryaab AB with further research. As a measurement method, EPA hood measurement was used, which was measured above the water surface in the basins and mobile extractive FTIR was driven around the facility. The dominant source of nitrous oxide was found to be formed most in the nitrification process. Where the measurements with hood measurement and sampling showed total emissions corresponding to 1.8 tons of N2O / year. The total nitrous oxide emissions from the biological treatment process showed total emissions corresponding to 3.5 tons of N2O /year. As a conclusion, more measurements with different measurement methods and more research should be done to get a better overview of why and how nitrous oxide is formed. And what measures can reduce nitrous oxide emissions. There is a need for further studies with measurements with different measurement methods on Gryaab AB.

En orörd torvmark lagrar en stor mängd kol. Vid dränering bryts det organiska materialet ned och stora mängder CO2 frigörs. Torvmarker i Sverige har med åren minskat i antal dåområden har dikats ut till förmån för jord- och skogsbruk. På senare år har torvmarkerrestaurerats genom återvätning där grundvattenytan höjs. I denna rapport har klimatpåverkan från dikade och restaurerade torvmarker i skogsmark undersökts.   Genom en litteraturstudie undersöktes parametrar som påverkar kolinlagring, CO2-, CH4- och N2O-emissioner. Utifrån parametrarna togs en metodik fram för att kvantifiera en skogstorvmarks klimatpåverkan som har testats i en fältstudie. Kolförrådet och N2O-utsläpp från dikade torvmarker kan kvantifieras. Utsläpp av CO2 samt CH4 är dock komplicerade att kvantifiera och i stället togs förslag fram på hur dessa kvalitativt kan förutspås utifrån dess parametrar.   Dessutom har lärdomar från tidigare restaureringar beaktats genom en litteraturstudie och intervjuer med erfarna personer inom området. De lärdomar som kan dras från tidigare genomförda restaureringar av skogstorvmarker är främst att det är för tidigt att dra slutsatser gällande effekter på inlagringen av kol.

Under de senaste åren har lustgas blivit allt vanligare som berusningsmedel, både bland unga och vuxna. Lustgas är inte narkotikaklassat och kan därför lagligt säljas, köpas och användas av alla åldrar. I föreliggande studie undersöktes vilka attityder till lustgas olika professioner möter hos ungdomar samt hur de hanterar problematiken med ungdomars ökade lustgasanvändning. De attityder som framkommer i studien är att ungdomar anser att lustgas är ofarligt, att användningen är normaliserad och att lustgas ses som ett naturligt inslag på fester. Samtidigt är lustgasanvändningen något som sker i hemlighet och i vuxnas frånvaro. Resultatet visar att samtliga professioner bemöter och hanterar lustgasanvändningen genom att informera ungdomarna och deras föräldrar om riskerna med lustgasanvändandet. Resultatet belyser svårigheterna med att hantera lustgasanvändandet på grund av det faktum att lustgas är lagligt, lättillgängligt och att ungdomarna har bra argument. Professionerna uppger även svårigheter att upptäcka lustgasanvändandet då ungdomar hemlighåller användandet samt att det är svårt att se tecken på att ungdomen använt. Det är inte bara normerna i den egna gruppen som påverkar ungdomars attityder utan även vuxna och samhället i stort. Att lustgas ses som ofarligt då det är lagligt belyser det symboliska värdet av lagligt respektive olagligt. Däremot kan lagar och begränsningar göra att ungdomar söker sig till andra lättillgängliga berusningsmedel. Det räcker alltså inte bara att begränsa tillgången utan det måste också finnas andra insatser anpassade till olika åldersgrupper. Det är viktigt att ungdomar till exempel får information om hälsoriskerna. Föräldrar och andra vuxna har ett ansvar och det är därför viktigt att vuxna håller sig uppdaterade om vad ungdomar sysslar med och att de läser på så de kan ge korrekt information och motargument. Studien visar även vikten av att införa lagar kring lustgasanvändning i berusningssyfte för att, förutom begränsa tillgången, underlätta det förebyggande arbetet mot lustgas.

Trots att avloppsreningsverkens primära syfte är att minska människans påverkan på miljön genom att bland annat reducera halten näringsämnen i vattnet bidrar de samtidigt till den ökande växthuseffekten. FN:s klimatpanel pekar ut avloppsreningsverk som en signifikant källa till direkt emission av lustgas och metan och det sker även indirekta emissioner uppströms och nedströms reningsverket. Samtidigt som diskussionen om klimatpåverkan från avloppsreningsverk växer är många recipienter hårt belastade och nu väntas en skärpning av utsläppsvillkoren för att minska tillförseln av näringsämnen till de naturliga vattensystemen. Studier har visat att skärpta utsläppsvillkor ökar klimatpåverkan från avloppsreningsverk. Två miljöproblem, övergödning och klimatförändringar, står mot varandra och måste värderas för att framtidens avloppsrening ska kunna planeras. Syftet var att undersöka hur klimatpåverkan från avloppsreningsverk påverkas av teknikval och utsläppsvillkor. Simuleringsverktyget BioWin användes för att beräkna koldioxidavtryck från Enköpings framtida avloppsreningsverk. Tre olika processtekniker (aktivslamprocessen, membranbioreaktor och aktivslamprocessen med biologisk fosforreduktion) och sju olika utsläppsvillkor studerades. I beräkningarna togs hänsyn till både direkta och indirekta emissioner genom bland annat lustgasproduktion, kemikalieförbrukning och användning av el. Den konventionella aktivslamprocessen orsakade minst koldioxidavtryck medan avtrycket från den moderna membranbioreaktorn var överlägset störst. En skärpning av utsläppsvillkoren för kväve och fosfor gav en ökning av koldioxidavtrycket med upp till 55 % och det var speciellt kvävekravet som styrde ökningen. Då utsläppsvillkoren skärptes ökade avtrycket mest från membranbioreaktorn vilket indikerar att den ur klimatsynpunkt lämpar sig sämre vid skärpta utsläppsvillkor. Lustgasemission stod för den största delen av koldioxidavtrycket. Lustgasemissionen ökade vid skärpta utsläppsvillkor samt då kvävereningen stördes, exempelvis vid låga vattentemperaturer. Fler komponenter bör tas i åtanke vid utvärdering av miljöpåverkan från ett avloppsreningsverk, exempelvis övergödning. Detta skulle göra det möjligt att bedöma den totala miljövinsten, eller förlusten, med att skärpa villkoren. / Although the primary aim for wastewater treatment plants (WWTP) is to minimize the environmental impact by reducing the content of nutrients in the wastewater, they also contribute to the increasing greenhouse effect. The International Panel on Climate Change refer to WWTP:s as a significant source of direct emission of nitrous oxide and methane and indirect emission also occurs upstream and downstream the WWTP. As the discussion about climate impact from WWTP is growing, many recipients are congested and a tightening of the discharge limits is expected in order to reduce the load of nutrients on the natural water systems. Studies have shown that more stringent discharge limits increases the climate impact from WWTP. Two environmental problems, eutrophication and climate change, are facing each other and they must be valued in order for future WWTP to be planned. The aim was to investigate how the climate impact of wastewater treatment plants is affected by choice of technology and discharge limits. The simulation tool BioWin was used to calculate the carbon footprint (CF) from the future WWTP in the town of Enköping. Three different process technologies (activated sludge process, membrane bioreactor and activated sludge process with biological phosphorus removal) and seven different discharge limits were examined. The calculations took into account both direct and indirect emissions from e.g. production of nitrous oxide and use of electricity. The conventional activated sludge process caused the smallest CF, while the modern membrane bioreactor by far caused the largest CF. Tightening of the discharge limits gave an increase of the CF with up to 55 %, and especially the demands on nitrogen governed the increase. More stringent limits increased the CF from the membrane bioreactor the most, which indicates that from an environmental point of view, this technique is less suitable when limits are tightened. Emission of nitrous oxide accounted for the largest part of the CF and this emission increased as the discharge limits were tightened and when the nitrogen treatment was disturbed by, for instance, low water temperatures. More components should be accounted for when environmental impact from WWTP is investigated, e.g. eutrophication. This would make it possible to assess the overall environmental gain, or loss, from tightening of the discharge limits.

Bakgrund: Lustgas har konstaterats vara ett mycket bra alternativ för smärtlindring av barn vid kortvarig procedurrelaterad smärta. Lustgasen har snabbt insättande effekt och biverkningar av lustgas är få eller av mild karaktär. Lustgas påverkar miljön negativt men en del av detta kan avhjälpas med effektiva ventilationssystem. Sjukvårdspersonal som exponeras för lustgas regelbundet utsätts för hälsorisker, dessa risker är dock inte helt kartlagda i nuläget. Sjuksköterskor som administrerar lustgas ställs inför en komplex situation med många faktorer att ta hänsyn till. Lustgasens betydelse i vården har studerats ur ett patient-, hälso- och miljöperspektiv. Enligt vår kännedom saknas studier som fokuserat på specialistsjuksköterskans eller blivande specialistsjuksköterskors upplevelser av lustgasadministrering till barn. Syfte: Att undersöka specialistsjuksköterskors och sjuksköterskor under pågående specialistutbildnings upplevelser av att administrera lustgas till barn i samband med procedursmärta på akutmottagning. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med induktiv design tillämpades. Strukturerade intervjuer genomfördes med tio specialistsjuksköterskor och blivande specialistsjuksköterskor på ett medelstort sjukhus i Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; Sjuksköterskans strategier vid lustgasadministrering, Utmaningar i samband med lustgasadministrering och Lustgasens begränsningar och möjligheter. Vidare abstraherades 11 underkategorier. Övervägande positiva erfarenheter av lustgasadministrering till barn framkom under intervjuerna. I resultaten framkom att sjuksköterskan behöver kunna anpassa sig efter barnets förutsättningar. Även betydelsen av ett välfungerande teamarbete, hur arbetsmiljön påverkar lustgasadministrering och betydelsen av tydliga riktlinjer framträdde. Upplevelser av trötthet och det känslomässiga engagemanget vid lustgasadministrering beskrevs. Diskussion: Teamarbetets framgång kopplas till god kommunikation. Resultaten tyder på att hög arbetsbelastning påverkar hur väl riktlinjer följs och i förlängningen skulle detta kunna innebära att patientsäkerheten påverkas negativt. Lokala skillnader kan ha gått förlorade då studien utgår från ett sjukhus, skillnader mellan olika verksamheter skulle kunna ha bidragit med viktig information. För att belysa sjuksköterskors personliga erfarenheter användes strukturerade intervjuer. Det är möjligt att frågorna styrt svaren och att ämnen som inte togs upp kunnat ge värdefullt information. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att administrera lustgas är övervägande positiva och det finns en önskan om att utöka användandet av lustgas inom barnsjukvård. Välfungerande teamarbete och tydliga riktlinjer framträder som väsentligt för att framgångsrikt kunna administrera lustgas till barn inom akutsjukvård. Vidare forskning bör inkludera flera sjukhus för att identifiera viktig information om likheter och skillnader i användandet av lustgas samt jämföra upplevelserna hos dem som administrerar lustgasen.

The purpose of this study was to investigate how farmers in the region of Västerbotten work for a sustainable development according to climate change, and where resources could be put in place to make agriculture even more climate friendly. The method chosen was a qualitative interview study where eight farmers from the county were interviewed. Half of them had an ecological production, and the other half was conventional. All the interviews were recorded, and the raw data was put in a database in Excel and analyzed. The results showed differences between ecological and conventional production systems, such as which agricultural practice that was the most sustainable in the future. Many farmers described several ways of decreasing their own climate burden by changing to LED light bulbs, Eco driving, spring plowing and raising their cattle in an intensive system. The future for agriculture was hard to speculate about, but faith in politicians played a crucial role. There were thoughts about both moving backwards to family-oriented agriculture and to increase the animal units with big industry-like settings. Overall, my own conclusion states that agriculture should be more circular to be sustainable, and that the society should be more involved in this circularity for it to work. Intensively raised cattle fed with less concentrate, and less imported meat, seems like a sustainable production. The agriculture of the future should be close to nature but at the same time modern, and we must protect our countryside if we want to have a sustainable society.