Denna undersökning vill vi bidra med kunskap om vad det medför att inspireras av Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. Studien undersöks utifrån en kvalitativ metod, där undersökarna intervjuar förskollärare som arbetar på ett par Reggio Emilia inspirerade förskolor. I denna studie utreder undersökarna utifrån ett inifrånperspektiv dels från en teoretisk kontext, där det studeras ett filosofiskt pedagogiskt sammanhang hur Reggio Emilias teoretiska förhållningssätt byggs upp; dels från ett empiriskt induktivt perspektiv, där det tas reda på vad det innebär att vara inspirerad. I denna studie studerar man innebörden av begreppet inspiration i förhållande till Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. I detta finner vi bland annat att: a) Inspirationen föds ur de vardagliga föreställningar som iscensätts inom den pedagogiska verksamheten; b) Inspirationen föds ur förundran och nyfikenhet.

Sammanfattning Genom hela vår lärarutbildning har vi känt att vi ständigt återkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lärare och elev, samtal som kan ligga till grund för både ett fördjupat lärande och för att främja det sociala samspelet. Samtalet kan således kopplas både till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det är läraren som har makten att avgöra på vilket sätt eleverna får känna delaktighet, eftersom det är läraren som bestämmer när, var och hur eleverna släpps in i samtal. Därför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av kommunikation och interaktion i klassrum och skola, då det är eleverna som får ta konsekvenserna av lärares förhållningssätt. Vår utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv fokuserar på gruppens och språkets betydelse i lärandet.   För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever känner att de har goda möjligheter till att mötas och få samtala. Men det framkom också att eleverna känner att de inte har så stora möjligheter att påverka olika arbetsformer och regler.   Resultatet visar att den fysiska miljön har betydelse för hur kommunikationen och interaktionen gestaltar sig i skolan. Är miljön en tillgång eller ett hinder för att nå ett gott inlärningsklimat, där en god kommunikativ gemenskap är grunden? För att söka svar på detta har vi tagit del av elevernas synpunkter och dessutom gjort en mindre observation av den fysiska miljön i den skola som ingår i vår studie. I diskussionsdelen problematiserar vi våra resultat i förhållande till och med stöd av tidigare forskning.   Nyckelord: Kommunikation, lyssnande, interaktion, delaktighet och fysisk miljö.

No description available.

No description available.

I detta examensarbete undersöks hur pedagogiskt lyssnande kan förstås och användas av yrkesverksamma förskollärarstudenter både som förhållningssätt och som stödmaterial, samt hur ett potentiellt stödmaterial skulle kunna förbättras. Begreppet pedagogiskt lyssnande, som vi själva arbetat fram, beskriver ett förhållningssätt som kombinerar omsorg om individen, och ömsesidiga relationer mellan barn och vuxna, med en medvetenhet om hur strukturer och normer påverkar människors handlingar och synsätt. För att främja ett förhållningssätt baserat på pedagogiskt lyssnande planerar vi även att utveckla ett relaterat stödmaterial som kan användas av arbetslag i förskolan. Detta val motiveras utifrån att forskning visar att den pedagogiska personalens förhållningssätt till, och interaktion med, barnen påverkar barns förutsättningar och möjligheter i förskolan till exempelvis likabehandling, delaktighet och inflytande på olika sätt. Mot denna bakgrund kommer en fokusgruppstudie göras med yrkesverksamma förskollärarstudenter för att undersöka hur pedagogiskt lyssnande kan förstås och användas både som förhållningssätt och som stödmaterial i förskolan, samt undersöka hur stödmaterialet skulle kunna förbättras. Resultaten från undersökningen visar att fokusgruppen av yrkesverksamma förskollärarna visar förståelse för pedagogiskt lyssnande, och ser både möjligheter och svårigheter i ett sådant förhållningssätt. Exempel på möjligheter som vi uppfattade var ömsesidiga och respektfulla relationer mellan barn och vuxna på förskolan, samt möjligheter att ifrågasätta makt. Medan vi uppfattade att utmaningarna handlade om behovet att förstå pedagogiskt lyssnande på djupet för att se det som meningsfullt, samt hur barnen skulle kunna göras delaktiga i likabehandlingsarbetet. Resultaten visar även att stödmaterialet skulle kunna vara användbart för att ge en struktur till arbetslagets reflektionstid, samt att materialet skulle kunna förbättras genom att bli mer multimodalt. Slutsatsen som kan dras från fokusgruppstudien är därför att pedagogiskt lyssnande som förhållningssätt och stödmaterial skulle kunna användas i förskolan för att främja den pedagogiska personalens relationskompetens, samt möjligheter till omsorg präglad av ömsesidigt, samförstånd och respekt. Dessutom uppfattar vi att pedagogiskt lyssnande skulle kunna främja arbetet med likabehandling, samt barns delaktighet och inflytande i verksamheten, eftersom det kan möjliggöra att makt ifrågasätts och att vuxna kan närma sig barns perspektiv.

Syftet med detta arbete var att undersöka om dirigentens gestik och kommunikation skiljer sig åt mellan repetition och konsert, och i så fall på vilka sätt. Metoderna som användes var framför allt mitt konstnärliga arbete som dirigent i tre olika projekt som genomfördes med Masterkören på Musikhögskolan i Piteå och med Hjo kyrkokör. Dessutom intervjuades tre professionella dirigenter och två körsångare från Radiokören. Det konstnärliga arbetet dokumenterades med videoupptagningar där inspelningarna från repetition och konsert har bearbetats på olika sätt för att kunna göra en kvalitativ analys. Resultatet visar att gestiken inte skiljer sig åt i någon större omfattning. Kommunikationen är något förändrad från repetition till konsert där uttryck och framförallt uppmärksamhet mot kören är intensivare under konserten. I intervjusvaren och i diskussioner kring detta ämne så framkom att framför allt dirigentens lyssnade är det som förändras mest, från ett analyserande och bedömande lyssnade under repetition till ett lyssnande under konsert som man kan kalla för närvarande.

We have determined that both active listening and a good balance between inquire/advocate are key factors to increasing a group's performance by increasing its collective intelligence. The degree of a group’s active listening determines how engaged the members are by showing each other that everyone's ideas are equally valuable. Active listening helps the social processes every group goes through when tackling a problem or task. The balance between inquire/advocate is important to a group’s understanding and decision making when handling a problem or task. Inquire is used to create a shared understanding while advocate is voicing ideas. When the scale tips too much on either side the group’s performance decreases. / Vi har kommit fram till att både aktivt lyssnande och en bra balans mellan inquire/advocate är viktiga faktorer för att öka en grupps prestation genom den kollektiva intelligensen. Graden av en grupps aktiva lyssnande avgör hur engagerade medlemmarna är genom att visa varandra att allas idéer är lika värdefulla. Aktivt lyssnande hjälper de sociala processer som varje grupp går igenom när man tar itu med ett problem eller en uppgift. Balansen mellan inquire/advocate är viktig för en grupps förståelse och beslutsfattande när man hanterar ett problem eller en uppgift. Inquire används för att skapa en gemensam förståelse medan advocate uttrycker idéer. När vågen tippar för mycket på vardera sidan minskar gruppens prestation.

I mitt arbete har jag utforskat skillnaden mellan min intention och lyssnares reception av två musikaliska verk som jag skapat. Som grund till detta arbete har jag använt jag mig av två låtar skrivna av mig själv och mina kollegor till vårat gemensamma musikprojekt. Via tankar om analyser av musikinspelningar ur Gunnar Ternhags bok “Vad är det jag hör?” (2009) där han belyser två analysmodeller - intentionsanalys (skaparens baktanke) och receptionsanalys (vad lyssnaren upplever) - har jag gett min bild av hur dessa inspelningar har blivit till och i vilket syfte för att sedan låta inspelningarna lyssnas på och analyseras av lyssnare via ett formulär. Arbetet innehåller redogörelse för musikens intention från skaparen, och musikens reception från lyssnare. Där emellan intentionen och receptionen uppkom nyttiga lärdomar om hur jag som musikskapare kommunicerar. Resultatet av arbetet visade att de 22 deltagare i undersökningen i stor grad upplevde mina intentioner med musiken. Undersökningen bidrog till större insyn i mina kommunikativa färdigheter inom musikskapande. En sådan lärdom var att musikaliska inspirationskällor till musiken kan upplevas väldigt annorlunda beroende på vilken lyssnare som hör musiken. Låtarna som har analyserats heter “Love Me in a Hurry” och “Bumblebee” och är del av ett större album som jag arbetat med det senaste året.

Bakgrund Högläsning bidrar till att barn får möjlighet att utveckla ett intresse för litteratur samtidigt som det bidrar till barns språkliga förmåga och litteracitet. Barn som får möjlighet att lyssna och samtala kring litteratur utvecklar ett bredare ordförråd samtidigt som de genom socialinteraktion får öva på samspel och kommunikation. Lyssnande i sig stimulerar också språkligutveckling. Syfte Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad förskollärare anser om högläsningens betydelse för barns språkutveckling och hur förskollärare gör för att uppnå lyssnande under högläsningen. Vi undersöker även hur situationen påverkar möjligheten till samtal och hur de tillvaratar barns intresse under högläsningen. Metod Vi har utgått från både kvalitativ och kvantitativ metod i form av en enkät med öppna och slutna frågor. Vi har skickat ut vår enkät till förskollärare på sex förskolor i södra Sverige för att ta del av deras syn kring litteraturens betydelse för barns språkutveckling. Resultat Genom undersökningen kan vi se att förskollärare anser att högläsning och samtal kring litteratur är viktigt att använda i förskolan för att bidra till barns språkutveckling. Förskollärarna lyfter även att den sociala miljön har en stor inverkan på möjligheten till samtal kring litteratur. Undersökningen visar att om förskollärare tar del av barns intressen och delaktighet genom samtal bidrar det till att barn lyssnar under högläsningen.

Uppsatsen undersöker hur vardagligt musiklyssnande kan fungera som verktyg för motivationför fyra studenter i Sverige. Arbetet utgår från tidigare forskning om hur vi lyssnar på musik,affektreglering och vilken påverkan ny musikteknologi haft på vårt vardagligamusiklyssnande. Arbetet lägger även stor vikt på Tia DeNoras förståelse av ”affordance”(2000, 2003). Detta begrepp används för att förstå hur musikens klingande egenskaper, isamband med lyssnaren, kan möjliggöra för känslor av motivation. Uppsatsen utgår från dessa frågeställningar: När och hur lyssnar människor på musik ivardagslivet? Vilken musik lyssnar de på? Hur använder människor musik i olika kontextersom verktyg för motivation? Arbetet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer då jag meddetta sätt får ta del av individernas personliga erfarenheter, tolkningar och upplevelser. Dettahar sedan analyserats och tolkats för att se likheter och/eller skillnader jämfört med tidigareforskning. Undersökningen visar på tydliga mönster i informanternas svar och dessa stämmeröverens med tidigare forskning. Deltagarna lyssnade ofta på musik, under olika sammanhangoch för olika anledningar. Musik användes flitigt av dem som reglering av känslor för attuppnå motivation. De var medvetna om vilken musik som fungerade bäst för att uppnåmotivation och beroende på kontext så varierade musiksmak samt lyssnarutrustning.Affordance begreppet belyste även hur det klingande gav möjlighet till motivation, på så viskunde jag ta hänsyn till lyssnaren men även musiken för att bilda mig kunskap kring minafrågeställningar.