Titel: Har chefer slutat lyssna? – en studie om kommunikationstillfredsställelse och chefers aktiva lyssnande. Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi. Författare: Michel Barjakob, Mathias Johansson. Handledare: Kristina Mickelsson, Pär Vilhelmson. Datum: 2016 - januari Syfte: I denna studie vill vi söka en djupare förståelse för chefers aktiva lyssnande och hur det formar medarbetarnas kommunikationstillfredsställelse. Metod: Då studiens syfte är att skapa en djupare förståelse i chefers aktiva lyssnande så har vi utfört en kvalitativ forskning. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio anställda från en ledande elektronikkedja i Gävle. Materialet har analyserats genom tematisering och presenterats med resultaten. Resultat & slutsats: Studien visar att chefer bör ha en tillräckligt hög kommunikationskompetens för att veta när ett aktivt lyssnande ska tillämpas eller ej. Chefers kommunikationskompetens formar de anställdas kommunikations-tillfredsställelse samtidigt som det framkommit att chefer inte är medvetna om det aktiva lyssnandet i tillräcklig utsträckning. Förslag till vidare forskning: Studien har varit djupgående med sin kvalitativa forskning och ligger som grund till vårt förslag till vidare forskning. Deltagarna i denna studie har efterfrågat en uppföljning av det aktiva lyssnandet. Ett ytterligare förslag till vidare forskning är en undersökning efter det aktiva lyssnandets avspegling på företagsresultat. Uppsattsens bidrag: Bidraget till studiens målgrupp syftar till det tomrum som lokaliserats samt besvarats. En teoretisk modell har skapats med hjälp av tidigare forskning som kartlägger begrepp inom kommunikation och tillfredsställelse. Det praktiska bidraget syftar till chefer då kunskap inom aktivt lyssnande kan hjälpa chefer att kommunicera med sina medarbetare. Nyckelord: kommunikationskompetens, aktivt lyssnande, kommunikationstillfredsställelse, arbetstillfredsställelse, forma. / Title: Har chefer slutat lyssna? – en studie om kommunikationstillfredsställelse och chefers aktiva lyssnande. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Michel Barjakob, Mathias Johansson. Supervisor: Kristina Mickelsson, Pär Vilhelmson. Date: 2016 – january Aim: In this study we aim to create a deeper understanding in supervisors active listening and how it shapes employees communication satisfaction. Method: Due to the aim of the study, which is to create a deeper understanding in supervisors active listening, we have conducted a qualitative research. Data has been gathered through semi-structured interviews with ten employees from a leading electronic store and was conducted in Gävle.  Result & conclusions: The study show that supervisors must possess enough communication competence to know when active listening should be used. Supervisors communication competence shapes the employees communication satisfaction meanwhile most supervisors lack knowledge in active listening. Suggestions for future research: Our suggestions for future research are based on this study’s qualitative research. The participants have requested a follow-up of the active listening. A further recommendation for further research is to examine the impact active listening has on company results. Contribution of the thesis: The study contributes by filling the gap we found in our research area. A theoretical model was developed based on previous research, which helped find and localize communication and satisfaction and its components. The practical contribution is aimed towards supervisors hoping to receive knowledge in active listening to help them communicate with their co-workers. Key words: communication competence, active listening, communication satisfaction, job satisfaction, shape.

Syfte: Tidigare forskning visar att AEL har påverkan på en säljares prestationer och ger bättre kundrelationer. Syftet med denna studie är att mäta säljares självupplevda förmåga att använda sig av AEL under ett kundmöte och analysera sambandet mellan AEL och deras kön, ålder, erfarenhet samt bruttolön i en kunskapsintensiv bransch. Metod: Studien har tillämpat kvantitativ metod och har ur teorin deducerat hypoteser för att undersöka samband. För datainsamlingen har en sluten webbenkät genomförts. Data har analyserats via korrelationsanalyser i SPSS för att sedan redovisas i tabeller och figurer. Resultat & slutsats: Studien visar inte på några samband mellan AEL och lön, ålder samt erfarenhet. Däremot finns det svaga positiva samband mellan AEL och kvinnliga mäklare. Studien visade på samband i frågorna som motsvarar responding och bruttolön, ålder, erfarenhet och kön. Förslag till fortsatt forskning: En självskattad enkät har den begränsningen att respondenten kan underskatta respektive överskatta frågor som framför allt berör attityder. När vi inte kan finna några direkta samband vore det intressant att ur ett kundperspektiv undersöka hur de uppfattar mäklaren. Studien visade på samband i frågorna som motsvarar responding och bruttolön, ålder, erfarenhet och kön. Detta gör att framtida forskning bör fokusera på hur mäklare svarar när de lyssnar och hur kunderna uppfattar att säljaren visar empati. Uppsatsens bidrag: Det visar att AEL inte har ett absolut samband med hur bra en säljare presterar. Ålder och erfarenhet är inte några faktorer som visar på några samband. Det enda som överensstämmer med tidigare forskning är att kvinnor är bättre på att använda sig av AEL. Det praktiska bidraget är en vägledning för chefer hur de skall resonera vid rekrytering och utbildning av personal. Utbildningen måste vara mer verklighetstrogen. / Aim: Previous research shows that AEL impacts a salesperson's performance and provides better customer relationships. The purpose of this study is to measure the salesperson's self-perceived ability to use AEL during client meetings and analyze the relationship between AEL and gender, age, experience, and salary in knowledge-intensive trades. Method: The study applies quantitative methods and theory deduced hypotheses to investigate relationships. A closed web survey was conducted for data collection. Data was analyzed using correlation analysis in SPSS and then presented in tables and figures. Result & Conclusions: The study does not show a relationship between AEL and salary, age or experience. However, there is a weak positive correlation between AEL and female brokers. The study showed a correlation between questions related to responding with salary, age, experience, and gender. Suggestions for future research: One limitation of a self-rated questionnaire is that the respondent may underestimate or overestimate issues that particularly affect attitudes.  It would be interesting from a customer perspective to examine how they perceive the broker in cases where we did not find a direct connection. The study showed a correlation between questions related to responding with salary, age, experience, and gender. This means that future research should focus on how the broker responds when they are listening to the customers and how customers perceive empathy. Contribution of the thesis: We conclude that AEL does not have an absolute connection with how successfully a salesperson is performing. Age and experience are not correlated. The only factor consistent with previous research is that women are better users of AEL. This practical guide managers when discussing the recruitment and training of personnel. Training must be more realistic.

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården. Professionell handledning visade sig bara vara aktuellt inom psykiatrisk vård och till viss del inom kommunal vård och omsorg. Åtta intervjuer utfördes som analyserades och resultaten presenteras i fyra kategorier. Dessa är: handledning ökar vårdkvaliteten, kompetensutveckling genom professionell handledning, reflektion och bekräftelse samt handledarens roll. Sjuksköterskan anser att handledning i grupp är ett öppet forum där det finns möjlighet att både lära sig från andra människor och tillsammans hitta en lösning. De kan i handledningsgruppen stödja varandra på ett sätt som underlättar för dem att gå vidare och möta problemen i arbetet. Studien visar fynd på att professionell handledning minskar stress och utbrändhet hos sjuksköterskor. / Program: Fristående kurs

<p>Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och elever samt litteraturstudie framkommer synen på respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever. Vidare framkommer att både lärare och elever betonar betydelsen av respekt för elever i skolan.</p>

Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och elever samt litteraturstudie framkommer synen på respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever. Vidare framkommer att både lärare och elever betonar betydelsen av respekt för elever i skolan.

Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklärare lyssnar på sina elever. Två olika lärares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus på lärares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen är att försöka karaktärisera lärares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al. (2003) ger tre olika beskrivningskategorier av lyssnande; evalutative,  interpretive och generative listening. De två observerade lärarna går hela tiden runt i klassrummet och pratar med sina elever. Det första intrycket är att de två lärarna lyssnar på eleverna på samma sätt. Studien visar dock att deras lyssnande är av helt olika karaktär. Den ena läraren använder sig endast av evaluative listening under hela lek­tionen och den andra läraren använder sig av alla tre kategorierna av lyssnande. Undersökningen visar att strukturen av en lektion kan begränsa eller möjliggöra lyssnandet för en lä­rare. Det är viktigt att lärare är medvetna om deras olika sätt att lyssna på eleverna. Denna medveten­het kan ge mer givande matematiska diskussioner och skapa flera tillfällen för lärande. Med hjälp av fortbildning kan lärare utveckla sina möjligheter att reflektera över sitt lyssnande. / The focus of this classroom study is how teachers of mathematics listen to their students. Two teach­ers’ listening was observed. Interactions in the classroom were recorded, transcribed and analyzed through the use of phenomenography in order to attempt to categorize the teachers’ ways of listening. A framework for understanding listening found in the works of Davis (1997) and Yackel et al. (2003) defines three categories of listening: evaluative, interpretive and generative. Both of the teachers who were observed circulated through the classroom and spoke with their stu­dents. At first impression they listened in the same way. However, the analysis revealed that their lis­tening differed. One teacher used only evaluative listening during the lesson, while the other used all three modes of listening. The study reveals that the structure of a lesson can limit or facilitate listening. It is crucial that a teacher is aware of the different ways they listen to students. This awareness can foster better mathe­matical discussions in the classroom and create additional opportunities for understanding and learn­ing. With targeted in-service training, teachers can develop and reflect on their own listening skills.

Barns inflytande i förskolan har uppfattats som ett svårtolkat begrepp. Vi har upplevt en viss osäkerhet kring vad förskollärare anser att begreppet innebär samt hur de arbetar med det i verksamheten. Då det är ett högst relevant område i förskolans verksamhet har vi valt att undersöka inflytande utifrån förskollärares perspektiv. Syftet med studien är att ta reda på vilka strategier och begränsningar förskollärarna upplever att det finns när det kommer till att möjliggöra inflytande för varje barn. För att kunna besvara våra frågeställningar och vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och utgått ifrån semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sju förskollärare på fyra olika förskolor i tre olika kommuner. Vi har valt Nel Noddings omsorgsetiska perspektiv som teori att utgå ifrån. Detta för att synliggöra vilka omsorgshandlingar som förskollärarna använder för att lyckas inkludera varje individ och ge varje barn möjlighet till inflytande.   Resultatet har visat att begreppet inflytande är ett svårtolkat begrepp, det finns många olika sätt att se på hur förskollärarna möjliggör inflytande för varje barn. Resultatet visade att förskollärarna överlag hade liknande åsikter över vilka begränsningar de ansåg fanns för att möjliggöra inflytande. Synen på vilka strategier de ansåg fanns för att lyckas möjliggöra inflytande för varje barn skiljde sig dock mycket mellan förskollärarna. Resultatet visade att det i största mån är upp till förskolläraren var, hur och när varje barn ges möjlighet till inflytande.

Syftet med studien är att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av lyssnande till de yngsta barnen samt hur de menar att lyssnande kan leda till att barn blir delaktiga i utformningen av utbildningen. Studien är kvalitativ och sex semistrukturerade intervjuer har genomförts för att kunna bilda kunskap om förskollärares berättelser och upplevelse. Den teoretiska utgångspunkten är fenomenologi och resultatet har bearbetats genom en tematisk analys utifrån det fenomenologiska begreppet livsvärld, då berättelserna utgår från förskollärarnas egna livsvärldar.  Resultatet visar att barn har många olika uttryckssätt där även humor, integritet och kroppsligt avstånd belystes som uttryckssätt. Förskollärarna upplever ibland en svårighet i att lyssna in och upptäcka dessa uttryck. Fokus blir då i stället på att barn ännu inte utvecklat det verbala språket samt att förskollärna ibland kan känna en otillräcklighet i att hinna lyssna in de yngsta barnens uttryckssätt. Resultatet visar också att pedagogisk dokumentation och en tillgänglig miljö är användbart för att möjliggöra lyssnande och delaktighet. Det visar sig även att förskollärare upplever att det är betydelsefullt att vara närvarande och lyhörd för att kunna lyssna in barns olika uttryck.

Syftet med denna studie är att undersöka sju pedagogers uppfattningar om hur barns socioemotionella utveckling påverkas i relation till de estetiska aktiviteterna såsom berättande och drama. Vår studie utgår ifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv som argumenterar att kommunikation och språk spelar en central roll för barns socioemotionella utveckling, som exempelvis lek som rollspel eller berättande. Som metod så har vi använt oss av en enkät/frågeformulär med sju deltagande pedagoger.    Vårt resultat visar pedagogernas uppfattningar om hur estetik så som berättande och drama kan påverka barns socioemotionella utveckling. Men också hur deras uppfattningar om drama och berättande kan påverka barnens inlärning och upplevelser.

Sammanfattning Studien tar avstamp från min yrkeserfarenhet från då musik spelas upp i en förskolekontext. Studiens syfte är att undersöka om och hur uppspelad musik i förskolan kan beskrivas som meningsskapande aktivitet. Den teoretiska utgångspunkten för studien hämtas från begreppet musicking som myntades av Christopher Small (1998, s. 9) där musikens mening blir till genom musikaktiviteter så som lyssnande, framförande och dansande. Jag har tagit fasta på hur lyssnandet tar sig uttryck i barns aktiviteter under uppspelandet av musik. Empirin inhämtades på två svenska förskolor under våren 2023. Genom observationer av barns aktiviteter vid uppspelning av musik, och gruppsamtal med barn om hur de associerar till musik, beskrivs olika meningsskapande i ord och teckningar. En särskild metod som använts har också varit mina egna teckningar av barns aktiviteter. Resultatet visas genom kategorierna passivt lyssnande och aktivt lyssnande. Passivt lyssnande beskrivs som aktiviteter som ger en mer subtil kroppslig resonans och då ett motstånd mot den uppspelade musiken eller föredragen tystnad ges uttryck åt. Aktivt lyssnade beskrivs där lyssnandet manifesteras genom musik som ljudbilder, dans, musikframförande och musikskapande. Undersökningen beskriver meningsskapandet genom möten som uppstår mellan barn, förskolepedagoger, rum och material där relationer utforskades tillsammans med musiken. Resultatet analyseras och diskuteras, även utifrån tidigare forskning, där musikval, som kan ses som en av de förberedande aktiviteterna av musicking, lyfts fram. Det relationella och subjektiva lyssnandet uppmärksammas och avslutningsvis beskrivs hur undersökningen tillsammans med begreppet musicking kan vidga synen på musikundervisning. / Abstract Title: Musical tracks – A study of music in preschool This study is based on my professional experience of music being played in a preschool context. The aim of the study is to examine if and how music played at preschool could be a “meaning-making” activity. The theoretical starting point is the concept of musicking developed by Christopher Small (1998, p. 9). In this concept the meaning of music is created through musical activities such as listening, performing and dancing. I have focused on how listening expresses itself in children's activities when music is played in the background. The data was gathered at two Swedish preschools in the spring of 2023. Through observations of children's activities when recorded music was playing in the background, I discovered different “meaning-making” in the children’s actions, words and drawings. I also used drawing as a method to gather data while observing the music activities. The results are presented through two categories, passive and active listening. Passive listening is described as activities that produced a more subtle bodily resonance and when a resistance to the background music or a preference for silence was expressed. Active listening is described when the listening is manifested through music such as sound images, dance, performance and/or creation of music. The study shows how creation of meaning occurs between children, preschool teachers, rooms, and materials where relationships are explored together with music. The results are analysed and discussed based on previous research where music selection is highlighted, which can be seen as one of the preparatory activities of musicking. Focus is on relational and subjective listening. In conclusion, the research, show along with the concept of musicking, that the view of music education can be broadened.