Syftet med studien är att ge en kvalitativ belysning av högstadieelevers uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som finns med att målspråket (spanska) används som klassrumsspråk och vilka metoder och strategier som de uppfattar som framgångsrika för att främja målspråksanvändningen i klassrummet. För att undersöka informanternas uppfattningar har en kvalitativ ansats tillämpats. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med två spansklärare på högstadiet och genom fokusgruppsintervjuer med elever från dessa lärares undervisningsgrupper i årskurs 7 och 9. Sammanlagt har två lärarintervjuer och sex elevintervjuer, med totalt 22 elever, genomförts. Vidare har intervjuerna analyserats med hjälp av teorier och begrepp som berör språkinlärning, språkliga strategier och sociala relationer. Slutsatser som dragits av det analyserade materialet är att elever som har erfarenhet av att målspråket används som klassrumsspråk föredrar detta framför att svenskan används som klassrumsspråk. Några möjligheter som eleverna uppger med en undervisningspraktik där målspråket används som klassrumsspråk är att de lär sig mer spanska, får en bättre förståelse för de språkliga strukturerna, får större ordförståelse samt att de får en bättre relation till sin lärare. Resultaten visar även på att eleverna vill att svenskan används i viss utsträckning för att stödja förståelsen av spanskan. Detta i form av översättningar vid behov och vid betygssamtal och då läxor ges. Slutligen visar resultaten på att en förutsättningen för att läraren i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda sig av målspråket som klassrumsspråk är att läraren och eleverna använder sig av språkliga strategier, såsom kroppsspråk, kontextuellt stöd, bildstöd etc.

I läroplanen för engelska i grundskolan föreligger ett stort fokus på den kommunikativa förmågan, samtidigt upplever elever en ovilja till att kommunicera på engelska under lektionerna. I förhandenvarande studie undersöktes hur lärare i årskurs 4-6 didaktiskt strukturerar sin undervisning för att motivera elever till att kommunicera på engelska i skolan. För att besvara frågeställningarna “Vilka förutsättningar menar lärare är centrala för elevers vilja att kommunicera på engelska under engelskundervisning?” och “Vilka didaktiska val gör lärare för att motivera elever till att kommunicera på engelska under engelskundervisningen?” har intervjuer genomförts med sex behöriga lärare i engelska på årskurs 4-6. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att lärare upplever klassrumsklimatet som centralt för att eleverna ska känna sig trygga att kommunicera på engelska under lektionerna. Det framkommer även som fördelaktigt att vara flera vuxna eller lärare under lektionerna för att ge utrymme för stöttning samt undervisning eller aktiviteter i mindre grupper. I enlighet med tidigare forskning beskriver lärarna även en omfattande vilja till variation gällande de aktiviteter som genomförs under lektionerna, något som ansågs uppmuntra till kommunikation på målspråket engelska. Lärarens roll som förebild beskrivs i studien som viktig då läraren modellerar målspråksanvändning för eleverna, vilket uppmuntrar eleverna till kommunikation på engelska. Tidigare forskning och resultaten i denna studie förespråkar till stor del samma didaktiska val. Vidare forskning bör dock undersöka skillnader mellan lärares uppfattning av sin egen undervisningspraktik i relation till vad som kan observeras utifrån lärares lektioner.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra interaktionen i en andraspråksklass med interaktionen i en spanska som främmandespråksklass, och att undersöka vilka olika interaktionsmodeller som kan hittas. Studien har utgått ifrån elevernas perspektiv och skiljer sig i detta avseende från tidigare forskning. Interaktion är en av de viktigaste faktorerna i klassrummet, liksom de affektiva faktorerna. Totalt deltog 16 elever och en lärare i svenska som andraspråk och 79 elever och två lärare i spanska som främmandespråk. Metoder som användes för undersökningen var observation, enkät och intervju. Resultatet visade stora skillnader i användningen av målspråket i de olika klassrummen. I främmandespråksklassrummet skedde interaktionen ofta på modersmålet svenska istället för på målspråket, medan det i svenska som andraspråk användes målspråket mer än modersmålet. Studien visade även att svenska som andraspråkseleverna hade interagerat mer på målspråket och ansåg i högre grad att klassrumsinteraktionen varit positiv för språkinlärningen. Slutligen kan konstateras att studien har visat stora individuella skillnader både vad gäller de affektiva faktorerna och interaktionen mellan lärare och elever.

Considering teacher talk as the main input into the English as a foreign language classroom, this study aims to highlight and gain a deeper understanding of how target language use can look like in a foreign language classroom in Sweden. To investigate in this essay, the following research questions are addressed: • What is the teachers´ attitude towards the use of the target language in English teaching? • To what extent does the teacher communicate orally in English during English lessons? And on what occasions does the teacher choose to use the target language andthe first language during English lessons? The study was conducted in four different elementary schools, and four teachers were observed who taught in different grades. An interview was held after every observation, and through the interviews a deeper understanding was obtained. The material consists of notes through observation schedules and recordings of interviews and recording of observation. The study is based on Krashen's (1981) input hypothesis as well as Vygotskijs (2001) notion of Zone of proximal development. Research indicates that using the target language consistently can create learning opportunities for students, and a relaxing environment for them to use the target language themselves fluently during English lessons. Furthermore, studies has alsoshown using the first language can affect the students own language production and learning of the target language. However, other have shown that in some cases it can be an advantage to use the first language to include all students during English lessons, especially for the weak students in the class. Therefore, taking into consideration these different perspectives, I investigate four teachers´ use of English and Swedish in the Swedish EFL classroom.The findings show that three out of the four teachers observed used the target language in the beginning of the English lesson, while giving instructions, commanding the students to use the target language and asking them questions however, only one of them used the target language consistently during the English lesson. The findings also shows that the teachers used the first language to facilitate the students´ comprehension and to translate when they didn’t seem to understand what was said in English. Notably, some of the participating teachers indicated a desire to use the target language to a larger extent during English lessons, but they felt obligated to use Swedish in order to include all the students. The overall 3conclusion of this study is that it can be beneficial for both teachers and students if the teacher is aware of their approach toward the target language. They can thereby reflect on the impact this can have on their students´ language learning, their English lessons and their students´ use of the target language.

This study aims to investigate when and how much German as well as Swedish is spoken by teachers and pupils in two high school classes. On top of that, the study includes both the teachers´and pupils´attitudes towards the usage of the languages in their German lessons. To answer this, observations during lessons were made and both online surveys to teachers and group interviews with a handful of pupils were constructed. The information gathered was later analyzed with a qualitative content analysis. What could be observed was that both Swedish and German were spoken by teachers, but for different parts of the lesson. They spoke Swedish for example when teaching grammar and clarifying instructions, but German when they asked simple questions or talked about texts during the lesson. The students on the other hand mostly spoke Swedish with each other and sometimes even when asking questions to the teacher. However, when the teacher made clear that they were supposed to speak German, they did. Most of the teachers and pupils would prefer a mix between German and Swedish in their classroom because they saw benefits with both languages in use. For example the fact that Swedish could be used to easily clarify lesson content and German could be used for the pupils to both practice speaking and hearing German.