I vårt dagliga arbete som pedagoger har vi mött barn som av olika anledningar inte äter så mycket. Vi upplevde också att det inte alltid lades så stor vikt vid ett gemensamt förhållningssätt vid måltiderna i förskolan. Pedagoger gjorde olika i sitt bemötande mot barnen. Några av dem trugade, lade upp mat samt tvingade barnet att äta, vilket gjorde måltiden mindre trevlig. Andra pedagoger ville hellre uppmuntra och måltiden blev trevligare och mera avspänd. Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på pedagogers förhållningssätt och bemötande i förskolan gentemot barn i ålder 3-6 år i deras kostvanor. Vi hade även för avsikt att undersöka den pedagogiska måltidens betydelse för en trevlig samvaro, där pedagoger avsåg vara goda förebilder för barnen. Vi valde att använda oss av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, där vi enbart fokuserade på förskolor i tätort. Undersökningen byggde på enkäter, intervjuer och observationer. I vårt resultat framkom det att majoriteten av de medverkande såg sig som bra förebilder och därigenom skapades en trevlig samvaro där pedagogerna lade större vikt vid uppmuntran än tjat och trug. Flertalet pedagoger ansåg det även viktigt att vara lyhörd samt stötta föräldrar i deras oro för sitt barns kostvanor.

Syftet är att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamåltiden i förskolan då Falu Kommun ser den pedagogiska måltiden som en kostnadsfrågamedan Borlänge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under måltiden.Vilken är pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska måltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under måltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska måltidssituationen är enkomplex arbetssituation för pedagogerna då den både innebär pedagogiska moment somspråkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vård och omsorg. Dessutom ska pedagogerna äta själva och se till att de får i sig mat på ettsådant sätt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs är vaga. Den pedagogiskadelen hämtar pedagogerna från förskolans styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förväntas ske av sig själv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska måltiden förvisso är en förmånom man enbart ser till att pedagogerna får mat att äta utan att behöva betala för den men det ärinte någon mat eller någon måltidsituation som på något sett gynnar dem personligen. Denpedagogiska måltiden är ett redskap för pedagogerna som innebär att de kan genomföra enpedagogisk verksamhet i förskolan under hela dagen.

<p>I vårt dagliga arbete som pedagoger har vi mött barn som av olika anledningar inte äter så mycket. Vi upplevde också att det inte alltid lades så stor vikt vid ett gemensamt förhållningssätt vid måltiderna i förskolan. Pedagoger gjorde olika i sitt bemötande mot barnen. Några av dem trugade, lade upp mat samt tvingade barnet att äta, vilket gjorde måltiden mindre trevlig. Andra pedagoger ville hellre uppmuntra och måltiden blev trevligare och mera avspänd. Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på pedagogers förhållningssätt och bemötande i förskolan gentemot barn i ålder 3-6 år i deras kostvanor. Vi hade även för avsikt att undersöka den pedagogiska måltidens betydelse för en trevlig samvaro, där pedagoger avsåg vara goda förebilder för barnen. Vi valde att använda oss av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, där vi enbart fokuserade på förskolor i tätort. Undersökningen byggde på enkäter, intervjuer och observationer. I vårt resultat framkom det att majoriteten av de medverkande såg sig som bra förebilder och därigenom skapades en trevlig samvaro där pedagogerna lade större vikt vid uppmuntran än tjat och trug. Flertalet pedagoger ansåg det även viktigt att vara lyhörd samt stötta föräldrar i deras oro för sitt barns kostvanor.</p>

Renen och således renköttet har en stark koppling till den arktiska regionen men även norra Norrland som helhet. Denna koppling är inte minst skapad av att området även utgör vad som benämns som samernas sedvanemarker i vilket renskötsel bedrivs. Renköttet har kommit att bli ett vanligt inslag på de Norrländska restaurangmenyerna och i dagligvaruhandelns frysdiskar. Köttet har en betydelse inte bara för den lokala besöksnäringen utan har även kulturell betydelse för såväl regionen som den samiska befolkningen.  Syftet med uppsatsen har varit att skapa en grundförståelse för hur renköttet i en måltidskontext kommuniceras genom berättelser och svensk press. Men även se hur/om berättelserna skiljde sig åt mellan den samiska och den icke-samiska befolkningen. För att uppfylla syftet har dels en enkät publicerats på internet där berättelser som rörde renköttet i en måltidskontext samlats in. Dels har en intervjustudie genomförts där fyra personer berättat om måltidsupplevelser som innefattat renkött, två av dessa samer och två icke-samer. Slutligen har ett diskursivt nätverk gjorts av svensk press mellan åren 2000-2013. Det har visat sig att berättelserna skiljer sig åt mellan de olika befolkningsgrupperna och då främst i aspekterna, produkt, plats och atmosfär. De icke-samiska intervjupersonerna lämnat en mer traditionellt kopplad bild till renköttet än vad de samiska intervjupersonerna har gjort. Denna bild har förstärkts av innehållsanalysen av rapporteringen i svensk press.

Detta examensarbete har som syfte att synliggöra förskollärares upplevelser av språkstimulering i måltidssituationer på förskolan. Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats, där semistrukturerade intervjuer med förskollärare ligger till grund. Intervjuer har genomförts på fyra olika förskolor, med sex förskollärare. Bearbetning och analys av materialet har gjorts med utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet. Fenomenologin som teori koncentrerar sig på att få en tydlig bild av fenomenet i sig, så som det uppfattas av människor. Forskaren tolkar respondentens erfarenheter och upplevelser av ett fenomen, som i denna studie är språkstimulering i måltidssituationer och dess variation, för att kunna få fram essensen av varför något är på ett visst sätt. Studiens resultat visar att förskollärare upplever måltiden som ett tillfälle för samtal och språkutveckling. Resultatet visar även att språkstimulering vid måltiden kan se ut på olika sätt, så som att förskolläraren ställer mycket frågor för att locka till samtal eller backar i samtalet för att låta barnen samspela med varandra. De beskriver sig uppleva lärandet vid måltiden som spontant, vilket kräver en närvarande och lyhörd förskollärare. En slutsats som kunnat dras utifrån resultatet är att det inte finns en perfekt fysisk miljö för att främja språket vid måltiden. Istället är det förskollärarens förhållningssätt och den aktuella barngruppens behov som har betydelse.

Tidigare forskning och litteratur visar att barns inflytande är en komplex fråga, att måltider utgör en relativt stor del av barnens tid i förskolan och att pedagogers syn på barn kan variera. Då inflytande är en rättighet för alla människor så vill vi med denna studie förstå vilket inflytande barnen ges vid måltider och även få en uppfattning hur pedagogers barnsyn påverkar vilket inflytande barnen får. För att besvara forskningsfrågorna i studien har vi valt att göra observationer då vi ville se vilket inflytande barnen fick under lunchen och intervjuer då vi ville synliggöra hur pedagogerna själva såg på begreppet inflytande samt hur de beskrev sin barnsyn. Resultatet av studien visar att det inflytande barnen ges vid lunchen ser olika ut och att pedagogers barnsyn varierar och kan även påverkas av bland annat olika ramfaktorer i den pedagogiska vardagen.

Specialistsjuksköterskan med inriktning vård av äldre ska arbeta med ett personcentrarat förhållningsätt där både patienten och sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter är viktiga för utformandet av vården. Delaktighet och självbestämmande kring det som rör mat och måltider kan leda till en positiv självkänsla och förhindra undernäring hos äldre personer iordinärt boende.Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av självbestämmande hos äldre personer med biståndsbeslut som rör måltiden, genom att undersöka hur de upplevde att de var delaktiga och kunde påverka kring maten, måltiden och måltidsmiljön. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Tio deltagare i åldern 69- 97 år som hade insatser som rörde mat och måltider i Örebro kommun intervjuades. De transkriberadesvaren analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Att välja från matlistan innebar en möjlighet att vara delaktig och påverka samtidigt som dessa maträtter var förutbestämda, och valet var därmed begränsat. Matlistan var svår att fylla i självständigt och det hände att fel maträtt valdes. Svårigheter att tillreda enklare maträtter på egen hand beskrevs. Att förenkla eller förbereda var strategier för att kunna vara delaktig eller självständig. Om assistans behövdes från personalen för att exempelvis värma matlådan framkom också att personalens rutiner delvis styrde när måltiden intogs. Även medicinering eller behov av assistans vid omvårdnad påverkade när måltiden kunde intas. Sjukdom, nedsatt ork och mobilitet kunde påverka delaktigheten i göromål runt måltiden och möjligheten att påverka måltidsmiljön. Måltiden intogs helst tillsammans med andra. Att ha insatser som rör mat och måltider innebar olika möjligheter att påverka och vara delaktiga i det som rör maten, måltiden och måltidsmiljön för de som deltog i studien.

Inledning Detta examensarbete grundar sig i att undersöka hur pedagoger arbetar med jämställdhet och genus bland barnen och även hur de ser på dessa begrepp. Vår litteratur och forskning kommer att visa på hur arbetet med jämställdhet och genus varit förr och hur det ser ut idag. Läroplan för förskolan (98 rev. 2016) beskriver att flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att utveckla förmågor och intressen utan att begränsas av de stereotypa könsroller som finns. Vår studie redogör också för vikten av att pedagoger aktivt arbetar med genus för att nå jämställdhet i förskolan. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barnen under de pedagogiska måltiderna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom ska vi undersöka hur pedagogerna beskriver sina tankar om genus. Metod Vi har använt oss av en kombination av schematiska och ostrukturerade observationer samt intervjuer. Undersökningen utfördes med fyra pedagoger på två olika förskolor i två olika kommuner. Resultat De resultat som framgått av vår undersökning är att pedagoger bemöter pojkar och flickor på olika sätt. Det har också framgått att pedagogerna är medvetna om att de omedvetet gör skillnad på barnen beroende på vilket kön de har. De är öppna för att börja synliggöra genus mer och på så sätt sträva efter att nå en jämställd verksamhet.

Denna undersökning tar sin utgångspunkt i den pedagogiska måltiden på förskolan. Studien är baserad på fyra observationer under lunchsituationen på en förskola. Syftet var att undersöka det sociala samspelet och synliggöra lärandet som sker vid måltiderna. Den teoretiska ansatsen i studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Skolverket lyfter Livsmedelsverkets riktlinjer för den pedagogiska måltiden och trots detta benämns inte begreppet pedagogisk måltid i läroplanen för förskolan. Vi kan utifrån resultaten se att pedagogerna tog tillvara på barns lärande på ett utmanande sätt kring måltidssituationen, genom att de var aktiva och medvetna om sin roll. Slutsatsen av denna studie pekar på vikten av det sociala samspelet runt matbordet och pedagogers förhållningssätt till barns lärande. Det krävs ett tydligt och medvetet agerande samt att pedagoger ser måltiden som ett tillfälle för lärande, inte bara närande.

Andelen äldre personer ökar i Sverige och i takt med det ökar även prevalensen av demenssjukdomar. Problematik med att inta tillräckligt med näring är särskilt förekommande hos personer med demenssjukdomar och kan innebära en ökning av en rad olika riskfaktorer och komorbiditet. Syfte: Beskriva effekter av omvårdnadsåtgärder för att stödja nutritionsintag vid demenssjukdom, samt beskriva de olika etiska aspekterna som diskuteras i de undersökta studierna. Metod: En beskrivande litteraturöversikt som utgår ifrån 14 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet analyserades och utgår ifrån tre teman av åtgärder; Anpassning av kost, Anpassning av miljö och Utbildning. Signifikanta resultat kunde påvisas i områden såsom, tillskott av näringsämnen till vanlig kost, serveringsmetod, hög kontrast på porslin, att lyssna på musik, en mer hemmalik miljö, utbildning i nutrition och träningsprogram för minnet. Slutsats: Det finns ett flertal verksamma och kostnadseffektiva åtgärder för att stödja näringsintag hos personer med demenssjukdomar. Antalet studier i området är omfattande och går in på detaljnivå, med variation i graden av reella förändringar som kan uppstå. Studier med högre evidensstyrka behövs inom forskningsområdet för att undersöka vilka multiplikativa effekter som kan uppstå när olika interventioner kombineras. / Background: The number of elderly people are increasing in Sweden and it correlates with a higher amount of people with dementia. Struggling with an intake of a sufficient amount of nutrients is especially prevalent in people with dementia and could result in an increase of several risk factors and comorbidities. Aim: The aim of this study was to describe the effects of nursing interventions with the intentions of improving the nutritional intake of people with dementia, aswell as compiling the ethical considerations that are described in the selected studies. Method: A descriptive literature study that is based on the results of 14 scientific articles with quantitative approaches. Main results: The results of this study was categorized into three main themes; changes to the food itself, changes in the external environment and education. Significant results were obtained in areas that included, adding nutrients to ordinary food together with supplements, serving methods, high contrast in crockery, listening to music, a more homelike environment, education in nutrition and memory promoting training programs. Conclusion: There are a number of valid and cost-effective methods to support the intake of nutrients in people with dementia. The number of studies on the subject is substantial and often examines on a high level of detail, with a variance in the amount of realistic change that occurs. The research subject requires studies with a higher grade of evidence to examine the possibility of multiplicative effects when different interventions are combined.