In contemporary educational settings, the importance of children's participation and influence is increasingly recognized, even during day-to-day activities such as lunchtime. This study investigates the intricate dynamics and strategies educators employ to promote such participation during these periods, framed within Michel Foucault's theory on power and knowledge. Recognizing lunchtime not merely as a break, but as a pivotal juncture for social interactions, self-expression, and autonomy, this study investigates the underlying power dynamics in these interactions. Data for this study was sourced from focus group interviews with educators, offering a profound qualitative understanding of their experiences and perceptions. Notably, the findings suggest an ongoing tension: while educators endeavour to strike a balance between encouraging individual expression and preserving group harmony, they often resort to subtle normalization tactics. It underscores the importance for educators to continually reflect upon and adapt their methods, emphasising the need to ensure children's voices are not merely heard but actively incorporated into the fabric of their daily routines. Additionally, the broader implications of this research touch upon the foundational principles of education, challenging the traditional paradigms and advocating for a more inclusive, participatory approach in all facets of children's school lives.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepersonal beskriver sitt arbetssätt med och vid måltider utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt. För att ta reda på det ställdes följande frågeställning “På vilka sätt beskriver förskolepersonal sitt arbetssätt med måltider i förskolan?”. Det teoretiska ramverket som valdes till studien är läroplansteorin. För att genomföra studien valdes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Sammanlagt deltog 31 respondenter, varav 17 var förskollärare, 13 var barnskötare och 1 hade en övrig pedagogisk utbildning. Resultatet visar att de arbetssätt som beskrivits av såväl förskollärare som barnskötare synliggör ett engagemang i att skapa trygga och lustfyllda måltidssituationer, detta utifrån både lika och olika strategier. Utifrån studiens resultat möjligt att utläsa att förskolepersonalen upplever en viss brist av tillfällen för diskussion om måltider. Slutsatsen för denna studie blir därmed att det finns både likheter och olikheter i hur förskolepersonalen beskriver sitt arbetssätt med och vid måltider i förskolan. Även hur viktigt det är att ta vara på varandras kompetenser, vilket kan uppnås genom diskussioner i hela arbetslaget. Det med förhoppning om att ge ämnet måltid ett större utrymme i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av att möta yngre barns motstånd i form av icke-verbala uttryck för att främja en demokratisk miljö i samband med måltider. Frågeställningarna som besvaras handlar om förskollärarnas upplevelser av hur barn gör icke-verbala motstånd under måltiderna och hur förskollärarna beskriver att de bemöter barns motstånd för att främja en demokratisk måltidsmiljö. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och enskilda semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt har studien inspirerats av Janusz Korczaks barnsyn och pedagogik där respekt, rättigheter och demokrati blir framträdande. Resultatet analyserades fram genom en tematisk analys där det framkom att barnen gör öppna motstånd med hjälp av sitt kroppsspråk och olika redskap. De använder sig även av undvikande och andra uttryck som ljud och känslor för att uttrycka sig. Förskollärarna beskriver det som viktigt att skapa en tydlig struktur inför och under måltiden för att skapa förutsättningar för en demokratisk måltidsmiljö. En stor del av deras bemötande handlar om att tolka barnens uttryck och att anpassa bemötandet efter vilket barn de har framför sig.

Det finns en problematik i att begreppet pedagogisk måltid ofta används i förskolans kontext men definitionen av begreppet är inte helt självklart. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka uppfattningar några verksamma pedagoger har om begreppet pedagogisk måltid och hur omsorg synliggörs vid måltidssituationerna i förskolan. För att undersöka detta har följande tre frågeställningar använts: Vilka uppfattningar lyfter pedagogerna kring begreppet pedagogisk måltid? Hur ser pedagogerna på sin roll beträffande omsorg vid måltidssituationerna? och Vilka möjligheter och begränsningar lyfter pedagogerna vid måltidssituationen? Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har semistrukturerade intervjuer utförts för att samla in materialet. För att analysera materialet har ramfaktorteorin samt Noddings omsorgsteori används. I resultatet av studien framkommer det att begreppets innebörd och syfte skiljer sig åt bland pedagogerna. Det framkommer även att det saknas tydliga dokument och föreskrifter om hur en pedagogisk måltid ska utföras, enligt dem. Något som är återkommande beträffande pedagogernas roll kring omsorgen är att de lyfter vikten av att vara hjälpsamma, trygga och stöttande vid måltidssituationerna. Pedagogerna lyfter tiden, stress, rutiner och samsyn som några olika aspekter, vilka både möjligt och begränsar utförandet av måltidssituationen. Pedagogerna efterfrågar föreskrifter och dokument som tydligt gör innebörden av begreppet samt hur måltiden ska utföras.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 25 000 personer av en demenssjukdom varje år.Den kognitiva förändringen drabbar bland annat minnet, förståelsen,inlärningsförmågan och förmågan att kunna äta självständigt. Syfte: Syftet medstudien var att belysa faktorer vid måltidssituationer som främjar ätandet hos patientermed demens. Metod: Litteraturstudien genomfördes med induktiv ansats, ochresultatartiklar inkluderades. Resultatartiklarna var av kvantitativ och kvalitativansats. Resultatet sammanställdes och kategorier skapades. Resultat: Resultatetdelades in i tre kategorier som belyste faktorer som främjade ätandet: Måltidsmiljön,Individualiserad vård och Social interaktion. Det visade sig att olika anpassningar ochförmågor efter patientens behov, var något som gav påverkan på ätförmågan hospatienter med demens. Forskningen lyfte vikten av miljö, bemötande och relationer iomgivningen som kunde påverka ätandet hos patienterna. Konklusion: Patienternabehöver ha specifikt anpassade måltidssituationer utifrån deras enskilda och unikaförmågor att inta mat. Hälso- och sjukvårdspersonal har en betydelsefull roll i attfrämja ätandet på olika sätt hos patienter med demens under sjukdomens förlopputifrån ett omvårdnadsperspektiv / Background: In Sweden, about 25,000 people are affected by dementia every year.The cognitive change affects, among other things, memory, understanding, learningability and the ability to eat independently Aim: The aim of the study was to highlightfactors in meal situations that promote eating in patients with dementia. Method: Theliterature review was conducted with an inductive approach, and ten result articleswere included. The result articles were of a quantitative and qualitative approach. Theresult was compiled and categories were created. Results: The results were dividedinto three categories that highlight factors that promoted eating: The mealenvironment, Individualized care and Social interaction. It turned out that differentadaptations and abilities according to the patient's needs, were something that had animpact on the eating ability of patients with dementia. The research highlights theimportance of the environment, treatment and relationships in the environment thatcould affect the eating. Conclusion: Patients with dementia need to have specificallyadapted meal situations based on their individual and unique abilities to ingest food.Healthcare professionals have an important role in promoting eating in different waysin patients with dementia during the course of the disease from a nursing perspective.

I denna avhandling synliggörs måltidsgörarna, en omfångsrik grupp med skilda kompetenser och yrkesprofessioner. Det gemensamma är att alla är delaktiga i måltidsgörandet genom planering, tillagning och service av måltider serverade i olika verksamheter. Avhandlingen är kvalitativ, ett empiriskt-holistiskt perspektiv, med relevans både inom och utom akademin, en så kallad frågedriven tvärvetenskap. Avhandlingens övergripande syfte är att synliggöra måltidsgörandet och den komplexitet som utmärker måltidsgörarens profession och uppgift. Detta besvaras genom fyra artiklar, uppdelat i delstudie 1: FAMM och delstudie 2: Den medvetna måltiden. Metoder som använts i studien är, forskningscirklar, dokumentstudier, intervjuer och kvalitativ innehållsanalys. Avhandlingen belyser tre perspektiv: Ett samhälleligt perspektiv, där människors mat- och måltidsvanor relateras till samhällsutvecklingen. måltidsperspektivet som är kärnan i hela avhandlingen samt kunskapsperspektivetsom har betydelse för den gastronomiska utbildningen. Avhandlingens bidrag är att belysa: hur FAMM har vandrat från den akademiska gastronomikontexten till statliga myndigheter och vidare till måltidsgörarnas olika yrkesprofessioner i de offentliga storköken i kommuner och landsting; måltidsgörarnas komplexa och meningsskapande professioner och utmaningar i arbetet med måltidsgörandet; Den nya medvetna måltidens komplexitet med ett måltidsgörande där alla stadier genomsyras av etisk reflektion (att veta hur), från jord till bord; behovet av universitetsutbildning med gastronomiskt perspektiv samt kompetensutveckling för offentlig sektors måltidsgörare. Den gastronomiska diskursen som framträder i den offentliga måltidssektorn pekar åt samma håll som den så kallade gastronomiska revolutionen inom restaurangnäringen. Resultaten öppnar för intressanta fortsatta studier av det politiska matklimatets betydelse för måltidsgörarna och måltidsgörandet.

This essay is about the pedagogical meal in preschool. In my essay I describe a dilemma where I, as a teacher felt stressed and insufficient as an educator at the lunch situation with the children in preschool. I felt how the stress makes me unfocused. And I feel depressed knowing that what could be a peaceful moment aren’t the forum for learning as I know a pedagogical meal can be. In the essay I use relevant literature perspective on stress and how it influences the children and the teachers in a learning situation. I will describe in what way a stressed meal has a negative effect on the children and me as a teacher. And how I, as an educator, can promote a positive learning situation and environment at lunch. To get some perspective, I attended another school to observe the meal situation. The teachers have extensive professional experience, and are actively working to achieve a meal situation, in an non stressed environment suitable for learning. At the same school I also interviewed one of the teachers about her view on how a meal can become an environment for learning. The curriculum 98/10 serves as guiding documents in preschool and is influenced by Vygotsky’s theory of language and interaction as a tool for development, therefore is his theories included in the essay to create a relevance to all active in preschool.

I dagens samhälle är vi aktiva dygnet runt både gällande fritid och arbete. Detta innebär att det måste finnas tillgänglig arbetskraft under dygnets alla timmar, vilket medför stor påfrestning på arbetstagares biologiska dygnsrytm. De oregelbundna arbetstiderna kan inverka negativt på arbetstagarens både fysiska och psykiska hälsa. Företag kan tillsammans med lokala fackföreningar förhandla bort den lagstadgade matrasten och ersatta den med ett måltidsuppehåll vilket innebär att det ingår i arbetstiden och får nyttjas i mån av tid. Syftet med denna studie var att kartlägga de uppfattningar som arbetstagare i roterande 3-skift vid en processindustri har om måltidsuppehållet, var och när deras måltidsuppehåll tar plats och vad de äter och dricker. 15 skiftarbetare har under 6 arbetsskift vardera, fotodokumenterat vad deras födointag under måltidsuppehåll bestod av. Dessa kategoriserades genom Food-based Classification of Eating Episodes. Fotografierna visade att totala antalet ät-tillfällen var lägre under nattskiftet i jämförelse med andra skift. Skiftarbetarna intervjuades och deras utsagor genomgick en fenomenografisk analys där det framkom att deras uppfattningar om måltidsuppehållet är att det är en social tillställning som stärker gruppgemenskapen. När arbetstagarna äter en måltid sitter de oftast vid matbordet och då ”ställer man upp för varandra” så att måltiden skall kunna slutföras. Om det gäller ett mellanmål kan intaget ske vid arbetsplatsen och om något händer får de bryta och arbeta. Vidare studier behövs för att verifiera uppfattningar i andra arbetsgrupper. / In today´s society, we are active day and nights, both in leisure time and at work. This means that employees must be available at work 24-hours a day which inflict high strain on their circadian rhythms. The irregular working hours can affect negatively on the employee’s physical and mental health. Companies can, together with local unions, negotiate away the statutory dinner break and replace it with meal break, which means that it is included in working hours and should be used as time permits. The purpose of this study was to identify the perceptions of workers in rotating 3-shift, in a process industry, when and where their meal breaks take place and what they ate. 15 shift workers have during 6 shifts each, photo-documented what their meal breaks consisted of. Consumption of foods and beverages were categorized by Food-Based Classification of Eating Episodes. The photographs showed that the number of eating occasions was lower during the night shift in comparison to other shifts. Shift workers were interviewed and their statements underwent a phenomenographical analysis which revealed that their perception of the meal break is a social event as well that strengthens the group community. When the workers were having a meal, it is mostly occurred at the dinner table. The shift workers replaced each other so each one had the possibility to take a meal break. Regarding snack intakes, it could occur at their workplace and if something happened in the process, they could immediately return to work. Further studies are needed to verify the perceptions of other working groups.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur förskollärare samtalar tillsammans med barnen under lunchen på förskolan. Videoobservationer har genomförts av fyra legitimerade förskollärare på tre förskolor. Analysen av resultatet har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv där ett lärande sker genom utmaning, samspel och vikten av att individen är aktiv. Resultatet visar att samtalen består av tre teman; samtalets karaktär, kontrollfrågor och omsorg. Resultatet visade att alla fyra samtalen hade ganska lika karaktärer under luncherna och att de var uppbyggda på ungefär samma sätt. I tre av observationerna började lunchen med att förskollärarna samtalade om maten som serverades tillsammans med barnen. Antingen berättade förskolläraren vilken mat som serverades eller så frågade förskolläraren vad barnen skulle äta. Det som förekom flera gånger under samtalet var att förskollärarna ställde slutna eller ledande frågor till barnen där de enbart hade möjlighet till att svara ja eller nej. Detta ledde till att samtalen inte utvecklades vidare. Under samtalen ställde även förskollärarna frågor till barnen om vad de hade gjort för aktiviteter tidigare under dagen, barnen återberättade vad de gjort. Observationerna visade även att när barnen påstod eller berättade något så svarade förskolläraren vid de flesta tillfällen med fråga tillbaka till barnen. det förekom även under samtalen att förskollärarna förmedlade beteende, regler och normer som var förknippade med måltidssituationen.

Bröd är något människan har ätit länge och som setts som en basvara. Det har också varit en statussymbol förr i tiden då det främst var kungligheter som hade tillgång till de finaste bröd av vete. Numera är bröd något de flesta äter till vardags samt till högtid, hemma och på restaurang. Kavring och tunnbröd är två klassiska bröd som anses har haft stor inverkan i Götalands och Norrlands brödhistoria. Syftet med denna studie var att undersöka vad kavring och tunnbröd har för användning i nutid i Malmö stad och Umeå tätort för att se hur det skiljer sig från förr. För att uppnå ett resultat och svara på syftet har kvantitativa metoder såsom strukturerade observationer, the critical incident technique samt information om försäljning från affärerna använts. Detta har gjort att studenterna lyckats styrka de resultat som nåtts och kunnat öka tillförlitligheten och äktheten i arbetet. I Malmö visade det sig att de som tog kavring använde det till smörgås och lika många använde det i vardagen som vid högtider. Vad gäller mjukt tunnbröd i Malmö så var det vanligast att använda det till måltiderna frukost och mellanmål, där smörgås var största användningsområdet. I Umeå var det en människa som tog kavring och denne använde det till smörgås vid frukost i vardagen. Mjukt tunnbröd i Umeå var något de flesta av deltagarna använde till frukost och att göra smörgåsar. Majoriteten svarade att de använde det i vardagen men fanns även några som svarade högtid som till exempel födelsedag. Det hårda tunnbrödet var störst i Umeå där många av deltagarna svarade att de vuxit upp med brödet och att det alltid var en del av vardagen. I Malmö används kavring till sill och oftast i samband högtider medan tunnbröd används till smörgås i vardagen. Kavring i Umeå utifrån denna studie används främst som smörgås i vardagen medan tunnbrödet var vanligt förekommande vid högtid och vardag. Som smörgås, till maten och som efterrätt är några användningssätt av tunnbröd som idag förekommer i Umeå tätort. / Bread has been a primary source of food in households for a long time. In the 16th century bread made of wheat was considered a high-status bread mostly because it was consumed only by royals. Nowadays bread is something most of the people eat every day but also at weekends and holidays, at home or in restaurants. The sweet rye bread from the south and the flatbread from the north are classical breads that has influenced the history of bread in the two provinces Norrland and Götaland. The aim with this study were to examine how the traditional sweet rye bread and flatbread are used today in the cities of Malmö and Umeå. To be able to fulfil the aim of this study the students have used a quantitative method such as structured observation, the critical incident technique as well as sales numbers from the previous year from each store. In Malmö sweet rye bread were used for sandwiches and with pickled herring. Equally used in holidays and regular weekdays. Flatbread in Malmö where mostly used for breakfast or as a snack. One person in Umeå chose sweet rye bread and used it as a sandwich at breakfast. Soft flatbread was widely used at breakfast as sandwiches in Umeå. Most the participants used the bread at weekdays but some of them ate it at holidays. In Umeå the hard flatbread was the most common bread among the participants. Several of them answered that the hard flatbread was a part of their childhood and upbringing and therefore a given product to have at home. In Malmö the usage of sweet rye bread is mostly with pickled herring, usually combined with holidays while the flatbread is something that people eat at weekdays as a sandwich. Sweet rye bread in Umeå based on this study shows that its most common as a sandwich at weekdays while the flatbread were common both at the holidays and the weekdays. As a sandwich, with your meal and as a dessert are some of the ways the flatbread is used in Umeå today.