Författare/Alievski, N. ”Makt, kontroll och konflikter!” En kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever mötet med klienten när det uppstår konflikt. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, maj 2018.Uppsatsen är en kvalitativ studie som huvudsakligen handlar om socialsekreterares upplevelser i mötet med klienter när det uppstår konflikter angående ekonomiskt bistånd i socialtjänsten. Studiens fokus ligger på hur socialsekreterare upplever och hanterar dessa konflikter med klienterna. Vilka tillvägagångssätt tillämpas för att övervinna dessa konfliktsituationer och hur upplever socialsekreterare att dessa konflikter påverkar deras arbetssätt? I studien intervjuades fem socialsekreterare som jobbar med ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten. Mötet mellan socialsekreterare och klient har en dynamisk karaktär där socialsekreteraren har makt och klienten har ingen makt. Makten är osynlig när parterna är överens med varandra, dock blir makten synlig då parterna är oense om saker och ting. De viktigaste resultaten som kommit fram i uppsatsen är att regler och lagar delvis kan vara orsaker till att det ger upphov till konflikter, exempelvis när det gäller riksnormen. En annan orsak att det uppkommer konflikter är när socialsekreterarna är stressade, har brist på tid eller har för många klienter att de inte hinner ta hand om dessa och att utföra sina arbetsuppgifter på rätt sätt. En tredje orsak till konflikter är när klienterna avviker från planeringen och socialsekreteraren begär ett läkarintyg, vilket klienterna saknar. / Author/Alievski, N. "Power, control and conflict!" A qualitative study of how social secretary experience a meeting with a client when conflict arises. Degree Project in Social Work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, Maj 2018.The essay is a qualitative study that mainly deals with social workers' experiences in meeting clients when conflicts arise with financial assistance in social services. The focus of the study is on how social secretaries experience and handle these conflicts with clients. What approaches are being taken to overcome these conflict situations and how do social secretaries feel that these conflicts affect their way of working? For the study, five social secretaries were interviewed who work with financial assistance in social services. The meeting between a social secretary and a client has a dynamic character in which the social secretary has power and the client has no power. The power is invisible as long as the parties are in agreement. However, power becomes relevant when the parties disagree with things. The most important findings made in the paper are that rules and laws may in part be the cause of conflicts, such as the national norm. Another reason for conflicts is that the social secretaries are stressed, have lack of time or have too many clients that they cannot handle clients, which leads to conflicts because the social secretaries are unable to perform their duties properly. A third cause of conflicts is when clients deviate from the planning and the social secretary requests medical certificates, which the clients cannot provide.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare inom individ- och familjeomsorg erfar att Covid-19-pandemin har påverkat deras arbetssätt och möten med klienter. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterial från åtta yrkesverksamma socialsekreterare samlades in och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att socialsekreterares arbetssätt i möten med klienter i större utsträckning har övergått från fysiska möten till digitala till följd av Covid-19-pandemin. Resultatet visar att de fysiska mötena är en del av det sociala arbetet, och socialsekreterare behöver göra en bedömning när fysiska möten inte går att utesluta. Viktiga faktorer i klientens livssituation missas till följd av de uteblivna fysiska mötena som för med sig konsekvenser för klienten. Att skapa relationer till klienter via digital kommunikation ses som en större utmaning än via fysisk möten. Nya klienter riskerar att inte få den individanpassade hjälp som de har rätt till. Vidare visar resultatet att telefon- och videomöten sparar resurser, frigör tid samt möjliggör ett mer flexibelt arbetssätt. Resultatet visar att uppkopplingen och teknologin kan utgöra ett hinder för digital kommunikation samt att samverkansmöten över digitala enheter är komplicerade. / The aim of this study is to investigate how social workers in the field of individual and familycare experience that the Covid-19-pandemic has influenced their working methods and meetings. The study is based on a qualitative survey with semi-structured interviews. Data was obtained from eight social workers. The interview material was analysed through a qualitative content analysis. The results show that the working methods in encounters with clients have shifted to a greater extent from physical meetings to digital client encounter as a result of the Covid-19-pandemic. The results show that physical encounter is part of social work, and social workers need to make an assessment when physical encounters cannot be excluded. Important factors in the client's life situation can be missed as a result of the missed physical meetings that can bring devastating consequences for the client. Creating relationships with clients through digital communication is seen as a greater challenge than through physical meetings. New clients risk not getting the personalized help to which they are entitled. Furthermore, the results show that digital meetings save resources, free up time and enable a more flexible way of working. The results show that connectivity and technology can be an obstacle to digital communication and that collaborative meetings across digital devices are complicated.

Background: An increased migration in Sweden has led to language differences, which makes high demands on nurses’ communication skills. Previous research shows that language barriers are the main cause of communication difficulties, which could increase the risk of incorrect treatment or lack of care. Furthermore, it has been reported that nurses experience stress from not being able to communicate appropriately with patients. Studies have also shown that lack of communication limits the ability to create satisfactory relations with patients. Aim: The study aimed to highlight nurses’ experiences when encountering patients who do not speak Swedish. Method: A qualitative descriptive design was used in this study. Eight nurses all over Sweden participated and were individually interviewed. The data were abstracted into three themes using qualitative content analysis. Results: The results were abstracted and interpreted into three themes with seven subthemes; (1) A unifying force in the conversation (being dependent on an interpreter to be able to work, using relatives as an interpreter can be a risk), (2) Dare to stay when it gets difficult (creating a relationship takes time, wanting to understand the unspoken, not to give up until the patients understand), (3) A demanding assignment (to feel inadequate, to carry the responsibility is heavy but necessary). Conclusion: The nurses found it to be a complex task with several difficulties and responsibilities to encounter patients who do not speak Swedish. To have enough time, listening and trying to understand were important conditions in their work with the patients as well as having a cultural competence. However, strategies to overcome language barriers were identified, such as speaking slowly, using simple language, and using body language. / Bakgrund: En ökad migration till Sverige har lett till språkliga skillnader, vilket ställer höga krav på sjuksköterskornas kommunikationsförmåga. Tidigare forskning visar att språkbarriärer är den främsta orsaken till kommunikationsproblem som riskerar att leda till felaktig behandling eller brist på vård. Dessutom har det rapporterats att sjuksköterskor upplever stress över att inte kunna kommunicera med patienten. Studier har också visat att brist på kommunikation kan begränsa förmågan att skapa tillfredsställande relationer med patienter. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att möta patienter som inte talar svenska. Metod: En kvalitativ deskriptiv design användes i denna studie. Åtta sjuksköterskor deltog och intervjuades individuellt. Resultatet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i tre teman. Resultat: Resultatet tolkades som tre teman med sju subtema; (1) En förenande kraft i samtalet (beroende av tolk för att kunna arbeta, att använda närstående som tolk kan vara en risk (2) Våga stanna kvar när det blir svårt (att skapa relation kräver tid, att vilja förstå det outsagda, att inte ge upp förrän patienten förstått (3) Ett krävande uppdrag (att känna otillräcklighet, att bära ansvaret är tungt men nödvändigt. Slutsats: Att möta patienter som inte talar svenska är en komplex uppgift med flera svårigheter, och som innebär ansvar. Att ta sig tid, lyssna och försöka förstå patienten är alla viktiga förutsättningar i mötet, liksom att ha kulturell kompetens. Strategier för att övervinna språkbarriärer kan användas, så som att tala långsamt, använda ett enkelt språk och använda kroppsspråk.

Bakgrund I Sverige har i genomsnitt en av fyra kvinnor någon gång i sitt liv upplevt fysisk, psykisk eller sexuellt våld av en man som hon har en nära relation med. Våld i nära relationer som begås mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem som bekostar kvinnorna deras livskvalité och hälsa, men även samhället på resurser och pengar. Hälso- och sjukvården har en avgörande roll i mötet med dessa kvinnor, där sjuksköterskor har som ansvar at terbjuda stöd och hantera frågor och svar samt identifiera eventuella hinder i mötet dä rstrategier kan tillämpas. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med integrerad analys vilket inkluderade femton vetenskapliga artiklar. Artiklarna framtogs från databaserna PubMed och CINAHL Complete där en kvalitetsbedömning genomfördes efter Sophiahemmet högskolas protokoll. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade på att sjuksköterskor stötte på flertalet hinder under och inför mötet med kvinnor som upplever våld i nära relationer, vilket i sin tur formar sjuksköterskornas erfarenheter. Med de 15 utvalda artiklarna som grund till studien, har teman och subteman relaterat till mötet kunnat uppdagas. Det framkommer att bristen på kunskap, tid, säkerhet, samt personrelaterade och kulturella hinder i många fall påverkad emötet negativt vilket ledde till otillräcklig vård. Slutsats Resultatet tyder på att sjuksköterskors möte med kvinnor som upplevt våld i nära relationer är komplext och bristande. Utbildning, träning för vårdpersonal i hur hantering går till, ekonomiska resurser, och empati är byggstenar av stor betydelse som behöver förstärkas.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer i det dagliga arbetet i kontakt med personer med fysiska och mentala åkommor. Hur sjuksköterskorna bemöter de olika personerna i det första mötet är av stor vikt för det fortsatta arbetet. Alla individer som sjuksköterskorna möter måste därför bemötas individuellt oavsett vad personen uppsöker vården för. De allra flesta sjuksköterskor kommer någon gång under sitt arbetsliv att komma i kontakt med personer som lider av en psykos.    Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med personer med en psykos i öppen och slutenvården. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Sökningarna av artiklarna genomfördes i PubMed. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet presenteras med hjälp av tre rubriker, vårdande, kunskap och miljö. Vårdande, sjuksköterskor upplevde mötet med personer med psykos på olika vis samt att personerna upplevdes våldsamma och oförutsägbara. Under kunskap uttryckte sjuksköterskorna att deras kunskap var bristfällig gällande bemötandet av personerna. Miljö, sjuksköterskor har upplevt att trånga utrymmen samt stora ytor kan trigga personerna i deras psykotiska sinnestillstånd. Slutsats: Det förekommer ett stort glapp i den forskning som finns i hur sjuksköterskor upplever mötet med personer med psykos och kunskapen är även den bristfällig. Genom mer kunskap inom området anser författarna att sjuksköterskor skulle få en förbättrad upplevelse än vad resultatet i denna studie påvisar, därmed skulle omvårdnadsarbetet förbättras. / Background: In their daily work, nurses come into contact with people with physical and mental illness. How nurses treat the different people in the first meeting is of great importance for the continued work. All individuals that nurses meet must therefore be treated individually, regardless of what the person seeks care for. The vast majority of nurses will come into contact with people suffering from a psychosis at some point in their working lives. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of meeting people with psychosis in outpatient and inpatient care. Method: A literature study with a descriptive design. The searches for the articles were conducted in PubMed. Both authors reviewed the articles objectively. Main results: The results are presented with the help of three headings, caring, knowledge and environment. Caring, nurses experienced the meeting with people with psychosis in different ways and that the people were experienced as violent and unpredictable. Under knowledge, the nurses expressed that their knowledge was inadequate regarding the treatment of the persons. Environment, nurses have experienced that narrow spaces and large areas can trigger people in their psychotic state of mind. Conclusion: There is a large gap in the research that exists in how nurses experience the encounter with people with psychosis and the knowledge is also inadequate. Through more knowledge in the area, the authors believe that nurses would have an improved experience than the results in this study show, thus the nursing work would be improved.

Barnhälsovårdssjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) träffar föräldrar och barn på barnavårdscentralen (BVC) regelbundet under barnets fem första levnadsår enligt barnhälsovårdsprogrammets riktlinjer. I BHV-sjuksköterskans uppdrag ingår att ge stöd till föräldrar för att ge dem möjlighet att växa in i föräldrarollen. Tidigare forskning visar att föräldrar uttrycker att stödet från BHV-sjuksköterskan är av stor betydelse och att brister i relationen kan leda till osäkerhet i föräldrarollen och en känsla av otrygghet. Syftet med studien var att ta reda på BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att skapa en tillitsfull relation med föräldrar. Åtta BHV-sjuksköterskor intervjuades kring sina erfarenheter och för att få svar på forskningsfrågan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv inriktning. Resultatet visar att genom ett förhållningssätt som bygger på lyhördhet och inkännande och genom att visa intresse och lyssna skapas goda möjligheter för en god relation. Att ge stöd och råd utifrån föräldrarnas behov möjliggör ett vårdande möte. Hembesök som är den första kontakten beskrivs som den viktigaste och värdefullaste förutsättningen när det gäller relationsskapande. För att bygga upp en trygg relation krävs tillgänglighet och kontinuitet. BHV-sjuksköterskor beskriver utmaningen med anmälningsplikt, psykisk ohälsa och kulturella skillnader. När det gäller anmälningsplikten beskrivs vikten av ärlighet och öppenhet gentemot föräldrarna som en viktig faktor. Vid psykisk ohälsa hos föräldrar belyses betydelsen av att tidigt uppmärksamma tecken på detta för att kunna erbjuda stödjande insatser. När det gäller kulturella olikheter framkommer det att språkförbristning kan vara en utmaning när det gäller att skapa en tillitsfull relation. I diskussionen lyfts resultatet utifrån barnets perspektiv och rättigheter utifrån barnkonventionen.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett vanligt förekommande samhällsproblem både internationellt och nationellt. Våldet kan yttra sig på olika vis och i olika former. Våldet påverkar offret både kortsiktigt och långsiktigt, samt både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskan har en betydande roll i att upptäcka våldet samt att stärka kvinnan i att bryta den destruktiva relationen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod: Kvalitativa allmän litteraturstudie som inkluderar nio stycken kvalitativa studier. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier som var De egna känslornas påverkan samt Arbetsmiljöns påverkan. I kategorin De egna känslornas påverkan framkom de känslor som sjuksköterskan upplevde vid möten med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Dessa känslor bildade tre underkategorier som var Oro och rädsla, Frustration och Osäkerhet. Kategorin Arbetsmiljöns påverkan presenterar sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsmiljön kan påverka mötet med våldsutsatta kvinnor. Kategorin rymmer två underkategorier Att inte räcka till och Stöd av kollegor. Diskussion: Studien diskuterades utifrån kvalitetsbegreppen Tillförlitlighet, Veriferbarhet, Pålitlighet och Överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras tre centrala fynd från resultatet dessa är Oro och rädsla, Osäkerhet och Att inte räcka till. De tre fynden diskuteras utifrån olika samhällsperspektiv, etiska aspekter samt personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskors arbete med våldsutsatta kvinnor hindrades av osäkerhet på grund av kunskapsbrist, oro och rädsla, tidsbrist och den emotionella påverkan. För att främja arbete och ett personcentrerat förhållningssätt behöver sjuksköterskor erfarenhet, kunskap, utbildning och tid.

Bakgrund: Ett av tusen barn i Västeuropa lever med en palliativ sjukdom, ungefär hälften är i behov av palliativ vård. I Sverige får en allmänsjuksköterska mellan tre timmars utbildning till fem veckors utbildning i palliativ vård. Sjuksköterskan stöttar och hjälper familjen att lindra de känslor som uppstår och hjälper dem att hantera den palliativa processen, vilket kan påverka sjuksköterskan emotionellt. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i palliativ sjukdomsfas. Metod: En litteraturstudie som är baserad på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna har granskats och analyserats enligt Kristensson. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier framkom i studiens resultat. Att vårda barn med palliativ sjukdom är känslomässigt krävande för sjuksköterskorna. Sjuksköterskan uttrycker en kunskapsbrist inom palliativ vård. Familjen till barn med palliativ sjukdom är delaktiga i vården och det kan vara både hindrande samt underlättande. Kollegorna är en viktig del både som handledare och stöd. Slutsats: Studien visar att den grundutbildade sjuksköterskan inte har tillräcklig med utbildning i palliativ vård av barn. Ytterligare kunskap hade kunnat skapa en trygghet och självsäkerhet för sjuksköterskan. Sjuksköterskan upprättar personliga gränser för att vara privat och professionell för att skydda sig själv.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett globalt utbrett folkhälsoproblem som är en påfrestning för såväl kvinnorna som samhället. De våldsutsatta kvinnorna upplever skam och rädsla över att prata om våldet, vilket gör att sjuksköterskans kompetens sätts på prov. Då sjuksköterskor träffar våldsutsatta kvinnor i sitt arbete, har de en chans att erbjuda stöd i ett vårdande möte.  Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av vårdande möten med våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Metod: En allmän litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Tio vetenskapliga artiklar, som svarade till syftet, kvalitetsgranskades. Samtliga artiklar analyserades genom en integrerad analys.  Resultat: Tre kategorier, med tillhörande underkategorier, identifierades; upplevelser av påverkande faktorer i omgivningen för att identifiera, fråga och utreda våld mot kvinnor i nära relationer, upplevelser av påverkande faktorer i sjuksköterskans förhållningssätt och kompetens för att identifiera, fråga och utreda våld mot kvinnor i nära relationer, upplevelser av att vårda och ge stöd.  Slutsats: Tids- och kunskapsbrist var sjuksköterskans hinder i att utreda och fråga om våld mot kvinnor i nära relationer. Bättre kunskap erfordras för att sjuksköterskorna ska känna sig säkrare i vårdande möten med våldsutsatta kvinnor i nära relationer.

Background Substance use disorder [SUD] is a global problem and opioids is a growing partof the overdoses worldwide. Sweden has a high mortality rate related to narcotics compared tothe rest of the EU. Nurses meet people with SUD when people with SUD are seeking care. People with SUD are usually met with stigma and have a risk of getting worse care in a healthcare setting. Aim The aim with this study is to describe nurses’ experiences of meeting people with SUD. Method This study is a literature study. Seven qualitative articles were analyzed with acontent analysis approach. Results The results show that nurses had a sense of insecurity being present in the meetingwith people with SUD. The presence of insecurity comes from a more demanding care, afeeling of being vigilant, lack of information and that nurses’ integrity is under threat. Conclusions People with SUD are a vulnerable group with a risk of being exposed for carepanding and in many cases nurses experience a kind of insecurity while caring for them. / Bakgrund Beroendeproblematik är ett problem globalt där opiater står för en stor och ökadmängd överdoser. Sverige har en hög dödlighet kopplat till narkotika preparat i jämförelsemed resten av EU. Sjuksköterskor möter personer med beroendeproblematik när de sökervård. Personer med beroende möts av både stigma och riskerar sämre vård inom hälsosjukvården. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer medberoendeproblematik. Metod Studien är en allmän litteraturstudie. Sju kvalitativa artiklarna inkluderades ochinnehållsanalys valdes med en induktiv ansats. Resultat Resultatet visar på hur en upplevd osäkerhet är närvarande hos sjuksköterskor imötet med personer som har en beroendeproblematik. Upplevelserna innefattar att vården ärkrävande, ett ökat behov att vara vaksam, informationsbrist och att sjuksköterskor integritet ärhotad. Slutsats Personer med beroendeproblematik är en sårbar grupp som riskerar att utsättas förvårdlidande och som sjuksköterskor i flera fall upplever en osäkerhet i att vårda.