De senaste årtiondena har flyktingströmmar från länder som praktiserar kvinnlig könsstympning (FGM) kommit till länder i västvärlden. I mötet med den nya vården riskerar kvinnorna att få fel diagnos, omvårdnad och bemötande. Syftet var att belysa könsstympade kvinnors möte med vården i västvärlden, utifrån följande frågeställningar: hur erfar kvinnorna mötet med vårdpersonalen? Hur erfar vårdpersonalen mötet med kvinnor som genomgått FGM? Studien genomfördes som en litteraturstudie, baserad på 15 artiklar av kvalitativ design. Analysen resulterade i sju teman utifrån de två frågeställningarna. Resultatet visade att kvinnorna upplevde mötet med vårdpersonalen som diskriminerande, ångestfullt och oroande. Brist på stöd ledde till känslor av ensamhet och kvinnorna kände sig annorlunda i den nya kulturen. Vårdpersonalen upplevde mötet med kvinnor som genomgått FGM som stressande och såg kvinnorna som okunniga och outbildade. Språkbarriärer var en försvårande faktor i kommunikationen. En god kommunikation och förståelse är viktigt för att skapa ett tryggt vårdmöte. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till såväl kroppsliga som kulturella faktorer. Undervisning om FGM bör inkluderas i samtliga grundutbildningar för sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Vidare forskning bör belysa interventioner om ökad kunskap om FGM, fokusera på de könsstympade kvinnornas möte med olika vårdprofessioner, samt den åldrande gruppen som genomgått FGM och är i behov av vård. / The last decades a large number of refugees from countries where female genital mutilation (FGM) is practiced have come to countries in the West. The risk in the health care meeting is that the woman gets the wrong diagnosis, therapy and treatment. The aim was to highlight genitally mutilated women's encounters with the health care in the Western world, based on the following questions: how do the women experience the meeting with the caregivers? How do the caregivers experience the meeting with women who have undergone FGM? The study was conducted as a literature study, based on 15 articles with qualitative design. The analysis resulted in seven themes based on the two questions. The results showed that women felt the meeting with caregivers as being discriminatory, anguished and upsetting. Lack of support led to feelings of loneliness and the women felt different in the new culture. The nursing staff felt that meetings with the women were stressful and saw the women as unexperienced and uneducated. Language barriers were an aggravating factor in communication. Good communication and understanding is important in order to create a safe care meeting. The nurse should take into account both physical and cultural factors in order to build a good relationship. Education about FGM should be a part of the basic education of nurses and other health care professionals. Further research should shed light on interventions of increased knowledge about FGM, focus on the mutilated woman's encounter with various health care professions, as well as the aging group who have undergone FGM and is in need of care.

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner är fyra till sex procent drabbade av diabetes. Nästan nittio procent av dessa personer har diabetes typ två. I omvårdnadsprocessen ingår undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvårdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnå goda resultat, krävs en förändrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förändra sin livsstil. Syfte: var att beskriva personer med diabetes typ två upplevelse av mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på femton kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes med inspiration av Friberg (2012). Resultat: presenteras i tre kategorier med subkategorier: upplevelsen av det första mötet, upplevelsen av information i mötet, upplevelsen av sjuksköterskans undervisning i mötet. De viktiga faktorerna i mötet som framkom var; samarbete, kontinuitet, delaktighet, undervisning och individuell information. Diskussion: Tre delar som diskuterades var; faktorer i det första mötet som främjade att en relation utvecklades, betydelsen av att få individuell information och betydelsen av sjuksköterskans undervisning. Slutsats: Det finns ett behov av att belysa hur personer upplever mötet med sjuksköterskan. Genom att sjuksköterskan utbildas att ge personer stöd och individuellt anpassad information och undervisning kan det leda till en förbättrad egenvård. / Background: Of the population in Sweden 9.7 million are four to six percent injured by diabetes. Almost ninety percent of these persons have diabetes type two. In the nursing process includes support as a part of the nurse's work. In the nursing process includes education and to convey information as a part of the nurse's work. The goal with the care of diabetes is to stabilize HbA1c and to achieve good results is it necessary to change lifestyle. Research has shown that the meeting with the nurse is important for the person to be able to change their lifestyle. Aim: The aim was to describe people with diabetes type two experience of meeting with the nurse. Methods: The study was conducted as a literature study based on fifteen qualitative articles. The analysis was performed with the inspiration of Friberg (2012). Results: Presented in three categories with subcategories: the experience of the first meeting, the experience of information in the meeting, the experience of the nurse's teaching in the meeting. The important factors in the meeting that emerged were: cooperation, continuity, participation, education and individual information. Discussion: Three sections that were discussed; factors in the first meeting that promoted a relationship developed, the importance of getting individual information and the role of the nurse's teaching. Conclusion: There is a need to describe how people experience the meeting with the nurse. If the nurse are trained to give persons support and individual information and education can it lead to a better self-care.

Studien har gjorts mot bakgrund av den pågående diskussionen gällande införandet av sprutbytesverksamhet i Jönköpings län och vill till den diskussionen tillföra de skilda erfarenheterna som finns i fyra olika existerande sprutbytesprogrammen i Sverige, att jämföra likheter och skillnader i praxis och att relatera dessa erfarenheter till deras mål och resurser. Trots att lagen om sprutbyte trädde i kraft år 2006 är sprutbyte fortfarande ett kontroversiellt ämne i Sverige. I denna omtvistade form av preventiv verksamhet finns det dock en viktig del som gör ämnet mer relevant och det är de goda, sociala bieffekter som programmen medför. Dessa omnämns i studien som paramedicinsk vård. Metoden som ligger till grund för studien är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Materialet har sedan analyserats för betydelsen av sitt innehåll och genom organisationsteori. Utgångspunkten är avhandlingar, vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet sprutbyte. Vid sprutbytesprogrammen i Sverige skiljer sig uppfattningarna åt gällande behovet och implementeringen av den paramedicinska vården i verksamheten. Likaså går åsikterna isär mellan de forskare, politiker och professionellt verksamma som intervjuats. En gemensam nämnare är dock synen på paramedicin i stort som något betydelsefullt för personer i aktivt missbruk, oavsett om det är landstinget eller socialtjänsten som bedriver den. Studiens konklusion blir således att denna form av verksamhet kräver ett holistiskt perspektiv av den vård som ska bedrivas. Samarbete utanför landstingens och kommunens gränser verkar gynnande. Landstinget har större inflytande än kommunen men kommunen har å andra sidan större resurser när det gäller paramedicinska vårdinsatser. I de landsting där eventuella sprutbytesverksamheter diskuteras kan studien ge exempel på goda respektive mindre goda paramedicinska insatser vid de program som idag är verksamma. / In light of the ongoing discussion regarding the possible introduction of needle exchange programs in Jönköping county, this study aims to compare similarities and differences in practice at four different needle exchange programs in Sweden and to relate these experiences to their objectives and resources. Despite the fact that the law of needle exchange entered into force 2006, needle exchange programs are still a controversial subject of discussion in Sweden. In this contested form of infection care there is an important part though which makes the subject more legitimate. That is the positive social side effects which come as a result of the programs. These effects are mentioned in the study as paramedic care. The method underlying the study is qualitative, semi structured interviews. The material has been analyzed for the relevance of its content and also through organization theory. The starting point is theses, scientific articles and literature on the subject of needle exchange. At the needle exchange programs in Sweden the perceptions regarding the need for and the implementation of paramedical care differs as well as the views of researchers, politicians and professionally active that we interviewed on the subject. A common denominator, however, is the perception of paramedical care at large as something significant for people in active addiction, whether it is the country council or the social services that engaged in it. The conclusion of the study is thus that this form of activities requires a holistic perspective of the care that should be conducted. Cooperation outside the county and municipal boundaries seems favorable. The county councils have more influence than the municipalities but the municipalities on the other hand have greater resources in terms of paramedical care efforts. In the county councils where any needle exchange activities are up for discussion this study could give examples on favorable and less favorable paramedical activities at programs that are currently active.

Syftet med denna uppsats är att identifiera samt analysera karaktärsdrag, trender och potentiell utveckling för mässan som verktyg för relationsbyggande B2B. Vi har i denna uppsats valt att göra en kvalitativ studie med en induktiv ansats med deduktiva inslag. Detta då vi ville få en djupare förståelse för ämnet snarare än att se till det bredare perspektivet. Insamlingen av empiriskt material skedde genom sex intervjuer med personer som arbetar med att marknadsföra sitt företag på mässor. Tre intervjuer genomfördes personligen, två via videokonferens och en via telefon. Genom analysarbetet har vi identifierat att mässan har stor betydelse för relationsbyggande mellan företag. Detta speciellt då den fungerar som ett verktyg som underlättar för företag att underhålla befintliga relationer samt skapa nya. Vi har även identifierat en trend som indikerar på att företag mer specifikt väljer ut vilka mässor de ska närvara vid, där en definierad målgrupp värderas högt för att företagens budskap ska nå fram. Vi har kommit fram till att virtuella mässor bör fungera som ett komplement snarare än ersätta den traditionella mässan eftersom det personliga mötet är av stor vikt inom B2B. Generationsskiften på arbetsmarknaden bidrar till att andra förhållningssätt till teknologi kommer att råda. Detta gör att företag måste förstå vikten av de förändringar som sker och agera därefter.

<p>Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. I ett senare stadium av demenssjukdomen utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problematik i det kommunikativa omvårdnadsmötet. Syftet med studien var att analysera och beskriva det kommunikativa mötet med en äldre demenssjuk person ur vårdpersonalens perspektiv. I studien användes en kvalitativ ansats för att besvara studiens syfte. Datamaterialet bestod av nio intervjuer med vårdpersonal som arbetar med demenssjuka. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Kvale’s (1997) analysmodell. De tre huvudteman som framkom var: (i) det kommunikativa mötets innehåll, (ii) det kommunikativa mötets problem och (iii) det kommunikativa mötets stöd för hälsa. Resultatet visar att kroppsspråket används mer än det verbala språket i vården av demenssjuka. Det kommunikativa mötet som uppstår mellan vårdpersonalen och den demenssjuke är en vårdande kommunikation som inger lugn, välbefinnande, glädje och trygghet. Det är viktigt att främja den demenssjukes hälsa och möta den demenssjuke i deras egen livsvärld.</p> / <p>The disease of dementia is characterizes by losses of intellectual and emotional abilities. At a later stage of dementia, a disability develops of both verbal and non-verbal communication. The aim of this study is to analyse and describe the communicative encounter between the caregivers and an older patient suffering from dementia. In this study a qualitative method was used and nine caregivers were interviewed. The interviews were transcribed and analysed with a method of analysis made by Kvale (1997). Three major themes were found in the result, which are: (i) contents of the communicative encounter, (ii) problems in the communicative encounter and (iii) giving support for health in the communicative encounter. The result of this study shows that body language is most frequently occurring than verbal language in the care of patients suffering from dementia. Another important aspect of the communicative encounter is to meet the lifeworld of the patients suffering from dementia.</p>

Bakgrund: Patienter med långvarig smärta är en stor grupp i samhället. Långvarig smärta avser en smärta som har varat i minst tre månader. Den innebär ett fysiskt, psykiskt och socialt lidande för patienterna. Mötet mellan patient och vårdpersonal påverkar patienternas förmåga att hantera sin smärta och vardag. Det är således relevant att ta reda på patienternas upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Litteratursökningen utfördes i CINAHL och MEDLINE. Tio artiklar med kvalitativ design som besvarade syftet valdes ut. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att patienterna med långvarig smärta upplevde mötet med vårdpersonalen både vårdande och bristande.  I resultatet framkom två kategorier vilka var Ett vårdande möte och Maktlöshet som beskrevs av respektive underkategorier. Slutsats: Patienterna med långvarig smärta behöver bli bemötta med förståelse och bli trodda. Ökad kunskap hos vårdpersonalen om långvarig smärta och patienternas upplevelse av mötet behövs för att patienterna ska uppleva ett vårdande möte. Ett vårdande möte kan leda till att deras hälsa förbättras och lidandet minskar. / Background: Patients with chronic pain are a large group of society. Chronic pain involves suffering to the patient. A meeting between patient and healthcare professionals affects the patient's ability to handle his pain and everyday life. It is thus relevant to ascertain the patient's experiences of the encounter with healthcare professionals.  Aim: The aim was to describe how patients with chronic pain experience the encounter with healthcare professionals. Method: A literature review with an inductive approach. Ten scientific articles with qualitative design were included. Result: The result showed that patients with chronic pain experienced the relationship in the healthcare both as caring and inadequate. In the result, two categories emerged which were  Caring encounter and  Powerlessness described by the respective subcategories. Conclusion: Patients with chronic pain need to be treated with understanding and being believed. Increased knowledge of healthcare professionals about chronic pain and the patient's experience of the healthcare relationship is necessary for the patient to experience a caring relationship. A caring relationship can lead to their improved health and diminished suffering.

I mötet mellan luft, kropp och vatten uppstår någonting. Vattnets omfamning av kroppen skapar ett avbrott från omgivningen och endast nuet är närvarande. Tiden saktar ner, kroppen saktar ner. En paus uppstår, en paus från de ständigt gnagande kraven.  I mitt projekt har jag undersökt och förvaltat kvalitéerna som jag upplever finns i kroppens möte med vatten. Som före detta tävlingssimmare tar jag avstamp i samhällets tankar om hygien och renlighet, och rör mig i de kommunala badhusen där ritualen av renlighet utförs i gränslandet mellan offentligt och privat. Jag undersöker vattnet som omfamnar kroppen och arkitekturen som omsluter vattnet och försöker genom min praktik att förvalta dess kvalitéer. / <p>Vissa av bilderna är borttagna av upphovsrättsliga skäl</p>

Barn i alla åldrar möter sjuksköterskor i vården i såväl planerade som oplanerade möten genom hela uppväxten. Grunden för ett lyckat vårdande möte med barn är tillit. Syftet med denna allmänna litteraturstudie var att beskriva barns och sjuksköterskors erfarenheter av att skapa tillitsfulla vårdande möten. Arbetet genomfördes med deduktiv ansats utifrån Randall, Brook och Stammers (2008) teori Att skapa en god sjuksköterska i omvårdnad av barn. 13 resultatartiklar valdes utifrån sökningar i sju databaser, och granskades för att sedan kategoriseras utifrån teorin Att skapa en god sjuksköterska i omvårdnad av barn. Resultatet mynnade ut i tre huvudteman utifrån teorin. Sjuksköterskor behöver framförallt ha ett lugn i mötet med barn, vara kul och rolig och kunna knyta band till barnen. Även miljön i vilken vården sker är essentiell för ett gott vårdande möte. Slutsatsen av denna litteraturstudie blev att teorin Att skapa en god sjuksköterska i omvårdnad av barn kan vara av stor nytta för sjuksköterskor för att kunna skapa goda vårdande möten med barn. / Children of all ages meet nurses in care, in both planned and unplanned encounters throughout their childhood. The foundation in a successful encounter with children is trust. The purpose of this general literature study was to describe children’s and nurse’s experiences of creating trustful encounters with children. The study was conducted with a deductive approach based on Randall, Brook and Stammers (2008) theory To make a good children’s nurse when caring for children. 13 results articles were selected from searches in seven databases and were reviewed to be categorized based on the theory of creating a good nurse for children. The result emerged in three main themes. Nurses primarily need calmness in the encounter with children, be fun and must connect with the children. The environment in which the care is conducted is also essential in creating a good caring encounter. The conclusion of this literature study is that the theory of creating a good nurse for children could be of great benefit for nurses in their work to create good caring encounter.

Bakgrund: Prevalensen för ADHD hos barn i skolåldern beräknas vara mellan 3-5%. Barnmed ADHD lider av koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. Det innebär en ökad belastning för föräldrarna. När dessa familjer ska möta vården finns en risk att de inte får det bemötandet och den anpassning som de behöver. Därför är det viktigt att studera hur föräldrarna upplever mötet med vården.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med ADHD upplever mötet med vården.Metod: En kvalitativ intervjustudie som har baserats på sex semistrukturerade intervjuer som därefter har analyserats enligt Lundmans och Hällgren Graneheims (2012) manifesta innehållsanalys.Resultat: När intervjuerna analyserades framkom tre kategorier; Hur sjukhusmiljön påverkar vårdmötet, Föräldrarnas upplevelse av vårdmötet och Hur sjusköterskans kunskap påverkar vårdmötet. Underkategorierna blev; att känna sig delaktig, att känna sig sedd, ej tillräckligt anpassad miljö, önskan om mer kunskap och tillräcklig kunskap.Slutsats: Genom att sjuksköterskan anpassar mötet med familjen efter barnens behov och är lyhörd för föräldrarnas kunskap förbättras vårdmötet. För att kunna anpassa omvårdnaden av barn med ADHD och underlätta för föräldrarna behöver sjuksköterskan ha ökad kunskap om diagnosen och visa intresse för hela familjens mående. Okunskap kan leda till negativa vårdsituationer och försvagat förtroende för vården.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett vanligt problem och WHO uppger att var tredje kvinna har utsatts. Trots att det är vanligt är det inte självklart att kvinnorna blir väl omhändertagna i vården. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor inte tar sitt ansvar och följer inte de riktlinjer och lagar som ska se till att våldsutsatta kvinnor får rätt vård. Syfte: Att belysa kvinnans och allmänsjuksköterskans upplevelse av möten gällande våld i nära relation. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med en kvalitetsgranskningsmall utformad av SBU. Texten analyserades enligt Evans (2002) deskriptiva analysprocess. Resultat: Kvinnors och sjuksköterskors upplevelser av möten vid våld i nära relationer beskrevs utifrån följande kategorier: upplevelser av möten och utmaningar i vården. Slutsats: Flera faktorer inverkar på mötena, blanda annat en avsaknad av helhetssyn i vården vilket gör att de våldsutsatta kvinnorna inte får den hjälp de behöver och utsätts då för vårdlidande samtidigt far sjuksköterskorna illa när de brister i omhändertagandet. Studien ger infallsvinklar inom problemområdet som sjuksköterskor kan ha användning av i den kliniska verksamheten dessutom behöver sjuksköterskorna mer utbildning inom området för att kunna ta hand om dessa kvinnor på bästa sätt.