I barnmorskans kunskapsområde ingår att vårda kvinnor före, under och efter förlossning samt att ge stöd i föräldraskapet. Oftast sker vården efter ett barns födelse på BB. Enligt WHO ska vården innefatta hela familjen. Tidigare forskning visar att kvinnor som får barn i en samkönad relation önskar att båda kvinnorna blir bekräftade som likvärdiga föräldrar av vårdpersonal, samt att ett öppet, intresserat och kompetent förhållningssätt som utgår ifrån den enskilda familjens behov är betydelsefullt. Det finns begränsat med forskning som enbart handlar om den icke-bärande kvinnan i samband med barnafödande. I den forskning som finns framkommer dock att det finns en bristande kunskap hos barnmorskor för den icke-bärande kvinnans roll, och att kvinnorna ibland bemöts utifrån ett heteronormativt synsätt genom att ses som pappan i relationen. Syftet med studien är att beskriva hur vården på BB upplevs vid första barnets födelse av den icke-bärande kvinnan i en samkönad relation. Kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts där datainsamlingen gjorts genom intervjuer med 14 kvinnor. Datan har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och resulterat i temat Att bli stärkt eller begränsad i föräldrarollen. Under temat har de två kategorierna Vikten av att bli inkluderad i vården och Att möta vården utifrån att inte tillhöra heteronormen samt sju underkategorier presenterats. Studiens resultat påvisar vikten av att den icke- bärande kvinnan inkluderas i vården. För att den icke-bärande kvinnan ska uppleva en god vård krävs kunskaper om barnafödande i samkönade relationer samt ett öppet förhållningssätt för olika familjekonstellationer hos vårdpersonalen. Barnmorskan på BB har möjlighet att stärka den icke-bärande kvinnan i sin föräldraroll, samtidigt som negativa upplevelser i vården kan resultera i att kvinnan upplever sig begränsad i sin föräldraroll.

With this study we aim to learn more about the relationship between digitalization and the swedish church. We have interviewed two priests and two other persons – one who got married about five years ago, and one who, at the time of writing, is getting married in a few weeks. In addition to the interviews we found some earlier research that were relevant to us, which we read and compared to the empirics we got from the interviews. In our study we have taken qualitative research into practice since we want our interviewees to really share their points of view on the organisation’s usage of digital media. We developed a prototype which we used to approach the problems and get knowledge about them. The lo-fi prototype was a website were couples could reserve a date for a wedding at a specific church, as well as plan and frame up their wedding. We found out that there are no perceived need today to digitize the process of reserve and plan a wedding, even if our prototype would ease some aspects of the process. The main reason for this is the importance of meeting in real life, which digitaliation tend to leave out.

Bakgrund: Anorexia nervosa drabbar vanligen unga kvinnor. Sjukdomen grundar sig i en skev kroppsuppfattning vilket leder till bantning för att nå en idealvikt. Personer diagnostiserade med anorexia nervosa kan ha en dålig självbild och bristande självförtroende vilket kan leda till självdestruktivitet och lidande. Sjuksköterskan behöver visa tillit och skapa trygghet i mötet. Professionellt stöd i form av kommunikation och interaktion kan skapa en god vårdrelation. Syfte: Att beskriva hur unga kvinnor diagnostiserade med anorexia nervosa upplever mötet med vårdpersonal. Metod: Datamaterialet består av fem självbiografier som har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom fyra kategorier; känna sig orättvist behandlad, hamnat i underläge, utsatt för maktmissbruk och tvång samt hopp och förtroende medåtta underkategorier. Konklusion:Mötet med vården upplevs både negativt och positivt. Det är viktigt att vårdpersonal respekterar de unga kvinnornas autonomi och engagerar dem i vården. Att vården präglas av ett etiskt perspektiv och att det avsätts tid till mötet är viktigt. Ett gott bemötande, adekvat kunskap och en icke-dömande attityd från vårdpersonalen är betydelsefullt. / Background: Anorexia nervosa usually affects young women. The disease is based on askewed perception of the body, which leads to dieting to reach an ideal weight. Individualswith anorexia nervosa can have bad self-image and low self-confidence which can result intoself-destructive behavior and suffering. The nurse during the meeting needs to show trustand create safety for the patient. Professional support by communication and interaction canestablished a good care relationship. Aim: To describe how young women diagnosed withanorexia nervosa experience the meeting with health professionals. Method: The datamaterial consists of five autobiographies that have been analyzed with qualitative contentanalysis. Results: The analysis revealed four categories; feel unfairly treated, ending up indisadvantage, exposed to abuse of power and compulsion, hope and confidence. A total ofeight subcategories emerged. Conclusion: The meeting with healthcare is experienced bothnegatively and positively. It is important that healthcare professionals respect the youngwomen’s autonomy and engage them in their healthcare. That the healthcare should becharacterized by an ethical perspective and that time is given in the meeting is important.Good treatment, adequate knowledge and non-judgmental attitudes from healthprofessionals are important.

Bakgrund: Många patienter med substansbrukssyndrom lever ett utsatt och farofyllt liv, där de löper stor risk att drabbas av allvarliga sjukdomar som kan förvärras vid utebliven behandling. 2017 rapporterades det klagomål om ökade brister i bemötandet hos sjukvårdspersonal, främst inom somatiken. Tidigare forskning visar att ett dåligt bemötande från sjukvårdspersonal kan leda till att patienter avstår att söka vård. Detta blir problematiskt då sjukdomar förblir oupptäckta eller underbehandlad och därför blir det intressant att undersöka hur patienter med substansbrukssyndrom upplever mötet. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med substansbrukssyndrom upplever mötet med sjukvårdspersonal inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom två huvudkategorier om hur patienter med substansbrukssyndrom erfar mötet med somatisk sjukvårdspersonal. Den ena är Upplevelsen av stigmatisering, där patienter på olika sätt känner sig dåligt bemötta av sjukvårdspersonal, vilket presenteras i underkategorierna Att bli särbehandlad, Att bli märkt och Att inte vilja söka vård. Den andra är Upplevelsen av förståelse, och utgörs av två underkategorier, vilka innehåller både positiva och negativa aspekter av Att bli missförståddalternativt Att bli förstådd, i sin sjukdom. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras bland annat huruvida studien svarar på syftet, i vilken utsträckning resultatet kan appliceras i andra vårdsammanhang, samt hur forskningsetiska ställningstagande har beaktats. Sammantaget anses litteraturöversiktens kvalité vara god. I resultatdiskussionen lyfts varför patienter väljer att inte söka vård, vad sjukvårdspersonalens kunskapsnivå har för betydelse i mötet med patienter med substansbrukssyndrom samt att detta diskuteras gentemot omvårdnadsteoretiska ansatser och annan forskning.

Inledning: Terapi med en kvinna som utsatts för våld i nära relation kan vara en utmaning för terapeuten då det innebär att lyssna till hur en nära partner till kvinnan har utsatt henne för våld. Det kan bli en smärtsam påminnelse om mörkare sidor av människans existens och kan väcka starka känslor hos den som lyssnar. Frågeställningar: Denna studie syftar till att undersöka legitimerade psykoterapeuters erfarenheter av att i terapi möta kvinnor som har varit utsatta för våld i nära relation. Frågeställningarna är: Hur arbetar terapeuten för att uppnå en terapeutisk allians? Vad upplever terapeuten som hjälpande respektive försvårande i att bygga en terapeutisk allians? Vilka känslomässiga upplevelser och reaktioner kan väckas inom terapeuten själv i dessa möten? Hur hanterar terapeuten dessa uppkomna reaktioner? Metod: Terapeuter som bedrivit terapier med en kvinna som har utsatts för våld i nära relation intervjuades om sina erfarenheter. Materialet analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys, som kan beskrivas som data-driven eller botten upp. Resultat: Resultaten visar att upprättandet av terapeutisk allians med en kvinna som har upplevt våld i nära relation kan ta lång tid, ibland flera månader och år. Deltagarna beskrev vikten av ett mellanmänskligt möte och av att vara genuint intresserad och närvarande i det den utsatta kvinnan berättade. En terapeutisk allians beskrevs kunna ha sin början då kvinnan upplevde sig vara förstådd av sin terapeut. Deltagarna beskrev också att de behövde vara mera aktiva i dessa terapier än i andra terapier och de använde sig av psykoedukativa metoder. Många motöverföringsreaktioner beskrevs, vilka både kunde vara kroppsliga, kognitiva och emotionella. Diskussion: Deltagarna beskrev det som en utmaning att konfronteras och identifiera sig med kvinnans upplevelser av både hot och våld från en nära partner. För terapeuten blir det en viktig del att vara medveten om och inte agera ut sina motöverföringsreaktioner för att kunna forma och bibehålla en terapeutisk allians. / Introduction: Listening to a woman who has been exposed to intimate partner violence (IVP) may be a challenge for the therapist, as it involves listening to how the woman has been exposed to violence from someone who is close to her. It can be painful remainder of the darker sides of human existence and can evoke strong feelings within the therapist who is listening. Aim: The aim of this paper is to explore what practices that psychotherapists consider helpful in establishing a therapeutic alliance with a woman who has been exposed to IVP? What kind of transference and countertransference reactions does the therapist typically experience? How do these reaction affect the therapist, and how can they be used in therapy? Method: Therapists who conducted therapies with women who had been exposed to IVP were interviewed about their experiences. The material was analysed using inductive thematic analysis, which can be described as data-driven analysis or “bottom-up”. Conclusion: The results show that the establishment of a therapeutic alliance with a woman who has experienced IVP can take a long time, sometimes several months or years. The participants described the importance of an interpersonal meeting and of being genuinely interested to the accounts of the victimized woman. A therapeutic alliance was described as beginning when the woman felt to be understood by her therapist. The therapists also describe that they needed to be more active in therapies with woman who had been exposed to IVP than in other therapies, and that they used psycho-educative methods in these therapies. Many countertransference reactions were described, which could be physical, cognitive and emotional. Discussion: The therapists described the challenge of listening to and identifying with the women’s experiences of both threats and violence from a close partner. For the therapist, it is important to be aware of, and not to act out on their countertransference reactions to be able to create and maintain a therapeutic alliance with the victimized woman.

Sammanfattning Om särskild hänsyn ska tas till varje elevs förutsättningar, behov och kunskapsnivå som det står i Lpf 94, behöver skolan öka lärares möjligheter att tillmötesgå olika behov genom att erbjuda pedagoger utvecklingsmöjligheter. Handledning skulle kunna, enligt tidigare forskning av Elisabeth Cederwald (2006) och Johan Näslund (2004), utgöra ett utvecklingsredskap genom att låta lärare ta del av varandras erfarenheter och på så sätt utöka sin gemensamma kollegiala kompetens och sin egen professionella kompetens. Det behövs mer forskning inom detta område, då en stor del av svensk handledningslitteratur framför allt är erfarenhetsbaserad. Föreliggande studie har syftet att utforska vilka konsekvenser handledning givit några aktiva pedagoger i deras yrkesliv. För att söka svar på mitt syfte, har jag intervjuat sex lärare, med minst 7 års arbetslivserfarenhet, som deltagit i olika handledningsgrupper på olika skolor i Mellansverige. Jag har använt mig av en hermeneutisk forskningsansats, eftersom jag ville försöka förstå och tolka personliga upplevelser av handledning. När jag sedan tolkat materialet, har jag gjort det utifrån bland annat två teorier: systemteorin och den sociala interaktionismen. Systemteorin utgår från ett helhetsperspektiv och betonar ömsesidigheten i alla relationer som finns i skolan. Den sociala interaktionismen bidrar med förståelse för relationernas och kommunikationens betydelse i skolan för elevens utveckling av sitt sociala jag och sin självuppfattning. Resultatet av mina undersökningar visar på att respondenterna har förändrat sina förhållningssätt till sin egen professionalitet, kollegor och elever. Grunden i de konsekvenser som handledningen bidragit till är förståelse för relationers påverkan och inflytande över elevers inlärningsprocess. Respondenterna menade sig ha fått en djupare förståelse för vad ett professionellt förhållningssätt kan innebära genom att bland annat vara medveten om att elevens beroendeställning till läraren ställer krav på ett etiskt handlande. Resultatet visar på en upplevelse av att handledningsgruppen kan föra läraren utöver sina egna begränsade perspektiv och utöka den enskildes professionella kompetens. Via handledningen stärktes arbetslagets gemenskap, eftersom man tillsammans stöttat varandra och bearbetat arbetsrelaterade problem; detta resulterade i upplevelsen av att en trygg utvecklingsmiljö skapades för såväl lärare som elever. Alla respondenter menade att de i diskussion med kollegor fått nya infallsvinklar på arbetsrelaterade problem och därmed vidgat sina perspektiv och sina handlingsmöjligheter.

Abstrakt   Bakgrund: Autism är en neurologisk dysfunktion som ingår i gruppen autismspektrum disorder (ASD). Dysfunktion ger en skörhet som ofta leder till ohälsa. Som sjuksköterskor kan vi möta dessa patienter inom alla vårdområden och då skulle autismspecifik kompetens behövas.   Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva behovet av autismspecifik kompetens i mötet mellan sjuksköterska och person med ASD vid deras kontakt med sjukvården.   Metod: En kvalitativ litteraturstudie i form av en artikelöversikt av sex originalartiklar. Relevanta databaser för vårdvetenskap har använts och en kvalitativ innehållsanalys är gjord enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2012).   Resultat: Resultatet visar att det finns ett behov av autismkompetens i mötet mellan sjuksköterskan och en person med ASD. Sjuksköterskan kan möta både vuxna och barn med en diagnos under spektrumet ASD oberoende vart hon arbetar. Autismspecifik kompetens hos sjuksköterskor ger ett bättre möte mötet och trygghet för patient med ASD.   Slutsats: Sjuksköterskan som är involverad i omvårdanden av personer med ASD behöver en autismspecifik kompetens. Både den teoretiska och den erfarenhetsmässiga kompetensen är viktig för att mötet med person med ASD ska bli så optimalt som möjligt för personen med ASD men också viktig för sjuksköterskans möjligheter till omvårdnad och tillfredställelse i sitt jobb.

Bakgrund: Inom sjuksköterskors professionskrav ingår skapandet av patientcentrerad omvårdnad, vilket kan grundas i en livsvärldsbaserad omvårdnad. Den ökande internationaliseringen i världen ökar behovet av förmåga till att nå livsvärlden i transkulturella vårdande möten på akutvårdsmottagningar.  Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan når patientens livsvärld i vårdande möten på en akutmottagning med patienter från andra kulturer som ej har svenska som modersmål.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design genom individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter, tre kvinnor och tre män. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier detekterades; det transkulturella vårdande mötets olika delar, se patienten som unik, behov av externa resurser samt hinder i det transkulturella vårdande mötet.Slutsats: Kunskap kring hur de framträdande individberoende och organisatoriska faktorerna påverkade tillgången till livsvärld hos patienter med annan kulturell bakgrund kan bidra till förbättrade arbetssätt i de vårdande mötena. Baserat på det ökande antalet transkulturella möten sjuksköterskor på akutmottagningar är ämnet aktuellt att vidare beforska.

Bakgrund: Stress är något som ökar i samhället och sjuksköterskor är en grupp som riskerar att drabbas. Hög arbetsbelastning, långa arbetsdagar och känslan av att inte räcka till är faktorer som gör att sjuksköterskor upplever stress. I mötet med patienten skapas en mellanmänsklig relation och ömsesidig förståelse där sjuksköterskors förmåga att känna empati är viktig. Sjuksköterskor har en central roll i omvårdnaden för patienten. Sjuksköterskors kompetensområde är omvårdnadsvetenskap som innefattar fyra grundläggande ansvarsområden: att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur stress påverkar sjuksköterskor i mötet med patienten. Metod: En litteraturbasers studie valdes där tio artiklar analyserats Resultat: Ur analysen framträdde två teman; Fördröjt eller uteblivet möte och obehagliga känslor med fem underteman. Slutsats: Stress hos sjuksköterskor påverkar mötet med patienten negativt. Den mellanmänskliga relation som är viktig för patientens hälsa uteblir när sjuksköterskan inte hinner möta patienten på grund av den tidsbrist som råder på arbetet / Backgruond: Stress is something that increases in society and nurses are a group at risk of being exposed. High workloads, long working days and the feeling of insufficiency are factors that cause nurses to experience stress. In the meeting with the patient, an interpersonal relationship and mutual understanding are created, in which nurses' ability to feel empathy is important. Nurses have a central role in nursing care for the patient. Nursing's field of expertise is nursing science that includes four basic responsibilities: promoting health, preventing disease, restoring health and relieving suffering. Aim: The aim of this study was to highlight how stress affects nurses in the meeting with the patient. Method: A literature based study was chosen and ten articles were analyzed. Result: From the data analysis two themes were found; Delayed or missing encounter and unpleasant feelings with five submenu. Conclusion: Stress in nurses affects the encounter between the patient and the nurse negatively. The interpersonal relationship that is important to the patient's health does not occur when the nurse is unable to meet the patient due to the lack of time at work.

Bakgrund: Schizofreni är en av allvarlig och ofta livslång psykisk sjukdom som påverkar många delar av den drabbades liv. Mötet mellan omvårdnadspersonalen och patienten inom den psykiatriska vården är avgörande eftersom det lägger grunden för möjligheten till en god hälsa. Omvårdnadspersonalens uppgift är att involvera patienten i dennes omvårdnad och att se patienten som en hel människa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka erfarenheter patienter med schizofreni har av mötet med omvårdnadspersonalen inom den psykiatriska vården. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes baserad på tio vetenskapliga artiklar, vilka kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet visade att det fanns tre genomgående erfarenheter av mötet; Behov av en dialog; Behov av att bli involverad och Behov av att bli sedd som en person. För att få en djupare förståelse för patienternas erfarenheter av mötet krävs ytterligare forskning som utgår ifrån patientperspektivet. Sådan kunskap och förståelse kan påverka patientens vård och behandling i positiv riktning.