Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar möter dagligen patienter som är alkohol- eller narkotikapåverkade. När patienter kommer till akutmottagningen och är påverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta våld. Det vårdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet är Kaséns syn på vårdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som är påverkade av alkohol eller narkotika på akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i mellersta Sverige. Intervjuerna har analyserats enligt Lundman och Graneheims metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter från mötet med patienter med missbruksproblematik är att de kan vara våldsamma och framförallt är det viktigt att tänka på hur man bemöter dem. De ständigt återkommande mötena med dessa patienter på akutmottagningen tar mycket av sjuksköterskornas tid. Blandmissbrukare som är påverkade av både alkohol och narkotika anses vara mest våldsamma och det finns ett uttalat behov av utbildning främst av nya narkotikapreparat som finns på marknaden. Slutsats: Sjuksköterskor bör eftersträva ett professionellt bemötande av patienter med missbruksproblematik. Däremot kan det vara svårt att finna tiden för samtal med dessa patienter. Sjuksköterskor utsätts ibland för våld och trakasserier i mötet med patienter med missbruksproblematik. Därför bör det ställas högre krav på säkerheten på akutmottagningar, för både vårdpersonal och patienter. / Background: Nurses working in emergency departments encounter patients that under the influence of alcohol or narcotics on a daily basis. When patients come to the emergency department under the influence of alcohol or narcotics, there is often violence involved. As the caring science perspective used Kaséns view of the caring relationship and the participation. Aim: The aim is to describe the nurses’ experiences of encountering patients that are under the influence of alcohol or narcotics, in the emergency department. Method: Six narrative interviews were conducted with nurses working in an emergency department in mid-central Sweden. The interviews were analyzed according to Lundman and Graneheim method for qualitative manifest content analysis. Results: The nurses’ experiences of encountering patients with substance abuse problems are that they can be violent and above all it's important to consider their response. These constant and reoccurring encounters with patients in the emergency department are time consuming for the nurses. Among the patients under the influence of both alcohol and drugs are considered to be the most violent and there is a clear and present need for training in narcotics available currently in society. Conclusion: Nurses should seek to respond professionally to patients with substance abuse problems. However, it can be challenging to find the time to talk with these patients. Sometimes nurses are subjected to violence and harassment in the encounters with patients with substance abuse problems. Therefore, higher standards should be set regarding the safety of emergency departments, for both health professionals and patients.

Syftet med studien var att utforska och uppmärksamma vissa aspekter i clownens agerande och uttryck som enligt mig kan bli en tillgång för lärare. Genom en diskursanalytisk ansats studerade jag hur den så kallade relationella pedagogikens sätt att formulera pedagogik som en fråga om mellanmänskliga möten kan kopplas samman med teaterclownens teknik. Genom att identifiera/skapa gemensamma diskurser inom dessa två till synes skilda begreppsområden blev det möjligt att förstå teaterclownens teknik som just ett erbjudande för läraren att möta eleverna på nya sätt. De viktigaste aspekter som jag funnit i detta möte handlar om: det nödvändiga med mötet; det kontrollerbara och ickekontrollerbara;att se den andra; att avvakta, ge tid och att visa sig. Genom vidare resonemang kring dessa kopplingar mellan den relationella pedagogiken och teaterclownens teknik, ges några förslag på hur läraren kan förhålla sig och eventuellt agera i en undervisningssituation. De föreslagna sätten skulle hen kunna utforska och uppöva genom teaterclownarbete. Tre av förslagen handlar om konkreta ageranden som kan användas i det direkta mötet med elever. De andra handlar om ett nytt slags erfarenhets- och insiktsgivande utforskning av, enligt den relationella pedagogiken, för läraren (och eleven) nödvändiga aspekter inom det mellanmänskliga mötet.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap.

Bakgrund: Att vara med om en oväntad död kan för närstående innebära en livskris och för en sjuksköterska kan mötet som uppstår i samband med detta vara svårt att hantera. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser i mötet mellan närstående och sjuksköterska i samband med att en person oväntat har avlidit. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar har genomförts. Resultat: Resultatet innefattar närståendes upplevelser och under den kategorin ingår subkategorierna lång väntan och önskan om information samt vänlighet och trygghet och under kategorin sjuksköterskans upplevelser ingår följande subkategorier osäkerhet, rädsla och oro; behov av att få vara hos de närstående; otillräcklighet och ovisshet samt tidsbrist. Diskussion: Utebliven information skapar oro och osäkerhet hos närstående, brist på tid ökar känsla av stress hos sjuksköterskor och osäkerhet hos sjuksköterskor i mötet påverkar närståendes trygghet och tillit. / Background: To be part of an unexpected death can for the relatives lead to a life crisis and the situation that occurs can for the nurse be difficult to handle. Aim: The aim was to highlight the experiences of the encounter between relative and nurse in connection with an unexpected death. Method: A literature review based on qualitative studies. Result: The result presents the relatives’ experiences of the encounter and includes long wait and wish for information and friendliness and security. The result also present the nurse’s experience of the encounter and includes uncertainty, fear and anxiety; a need of being present; inadequacy and uncertainty and lack of time. Discussion: No information creates anxiety and uncertainty among relatives, lack of time increases the feeling of stress in nurses and uncertainty among nurses affects relatives’ feelings of security and trust.

Bakgrund: Att leva som hemlös kan innebära hälsoproblem. Forskning visar att hemlösa på grund av dåligt bemötande inte söker sig till vården. Mötet med hemlösa personer ska bygga på respekt och omtanke. Vårdpersonal behöver därför vara medvetna om och reflektera över beroendet av varandra i mötet. Kunskap och förståelse för hemlösa personers problematik kan bidra till att förbättra omvårdnaden. Syfte: Att beskriva mötet mellan hemlösa personer och vårdpersonal. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och tretton vetenskapliga studier granskades, analyserades och delades in i tre kategorier. Resultat: Resultatet visade att respekt för värdighet och integritet, upplevelser av tillit och respekt för självbestämmande påverkade mötet mellan hemlösa personer och vårdpersonal. Slutsats: En ökad kunskap om problematiken i mötet mellan hemlösa personer och vårdpersonal behövs för att kunna förverkliga målet om lika vård på lika villkor. / Background: Living as a homeless person may cause health problems. Research shows that persons who are homeless avoid seeking health care due to bad attitudes experienced in health clinics. Interaction with homeless people should be based on respect and caring. Healthcare providers thus need to be aware of and reflect upon interdependence when interacting with homeless people. Knowledge and understanding homeless people´s predicaments can contribute to improving care. Purpose: To describe the interaction between homeless people and healthcare providers. Method: The study conducted is a general literature review, including thirteen scientific studies that were reviewed, analyzed and subsequently divided into three categories. Result: The result illustrate that respect for dignity and integrity, as weel as perceptions of trust and respect for autonomy affect the interaction between homeless people and healthcare providers. Conclusion: Increased knowledge of the various problems concerning the interaction between homeless people and healthcare providers is necessary to achieve the vision of equal care on equal terms.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i lokalhistoria genomförs på låg- och mellanstadiet. Valet av låg- och mellanstadiet gjordes därför att i kursplanen, i historia, finns en måluppfyllelse för år fem som innebär att eleverna skall känna till sin hembygd samt hur den har format kulturarvet. Metoden som använts är enkätundersökning och intervjuer. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är: historiemedvetande, identitetsbildning, historia – en kritisk process samt historia – möte med det mångkulturella. Samtliga utgångspunkter finns med i kursplanen i historia på något sätt. Forskares definitioner på utgångspunkterna är överensstämmande och visar att lokalhistoria inte kan undervisas i skolan om inte begreppen historiemedvetande, identitet, den kritiska processen och ett möte med det mångkulturella berörs. Eleverna i min undersökning får undervisning om landskapet och dess tillgångar och hur landskapet och byar/stadsdelar har förändrats genom tiderna. Eleverna får släktforska, gå på stadsvandringar, ta del av föreläsningar, göra olika studiebesök. Mina teoretiska utgångspunkter kan länkas samman med det pedagogerna förmedlar till eleverna. Dock är historia – möte med det annorlunda – i ett mångkulturellt samhälle något som de behöver utveckla eftersom det är stort fokus på det i den nuvarande kursplanen i historia.

In outdoor education the empirical outdoor experience is an important basis for a learning process – the teacher can affect learning with the choice of location. In order to develop the model in school, we need to build on teachers' perception of how their every day schoolwork looks like. This paper takes as its starting point at three teachers' perception of their learning environment and outdoor environments as well as a theoretical model of the site's importance in the learning process. The paper addresses both the importance of a structured and a unstructured meeting with outdoor sites. By linking teachers' interview response to a theoretical model an overall picture of how outdoor education can function in school is given. We look at the differences that exist between teaching inside and outside and at the possibilities the different environments give.

Bakgrund: När en akutsituation uppstår och en person blir medvetandesänkt sker mötet oftast tillsammans med närstående. Sjukhusmiljön för närstående kan upplevas skrämmande och obehaglig. Situationen för närstående kan bli energikrävande och mötet med sjuksköterskan blir centralt. Syfte: Syftet var att beskriva vad närstående till en medvetandesänkt person i en akutsituation önskade i mötet med sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie baserad på 17 kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna lästes noggrant igenom och granskades utifrån Röda Korsets Högskola granskningsmall. Resultat: Resultatet analyserades och sammanställdes utifrån innehållet och tre kategorier bildades: Information. Närstående önskade få skriftlig, muntlig och kontinuerlig information från sjuksköterskan för att delaktighet skulle uppfyllas. Stöd. Närstående önskade stöd av sjuksköterskan för att finna styrka och mod att hantera akutsituationen. Förtroende. Närstående eftertraktade ett möte med sjuksköterskan som innebar närvaro, visat intresse samt någon som lyssnade. Slutsats: Sjuksköterskan måste utveckla sin förmåga att göra alla möten positiva för närstående. Närståendes önskemål i vården måste uppfyllas och göras till ett naturligt inslag i omvårdnaden runtomkring patienten. / Background: When an emergency arises and a person consciousness becomes reduced the initial meeting will often be with the patients relatives. The hospital environment can seem hostile and frightening and the situation can be energy-consuming for the relatives and the meeting with the nurse then becomes central. Aim: The aim of this study was to describe what the relatives of a person with a reduced consciousness wanted from the meeting with the nurse in an emergency. Method: A literature review based on 17 qualitative scientific articles was performed. The articles were studied carefully and the reviews were made in accordance with Röda-Korsets-Högskola-granskningsmall. Result: The different wants of the relatives became clear and could be categorized: Information. Relatives wanted continuous information, both written and spoken, from the nurse in order to establish involvement. Support. Relatives wanted support from the nurse in order to find strength and courage to deal with emergency-situation. Trustworthiness. Relatives wished from the meeting with the nurse that gave them presence, an interest shown and someone who listened. Conclusion: The nurse must develop their ability at making every interaction positive for relatives. The wants of relatives must be fulfilled and be made a natural element in patient care.

<p>Syftet med studien var att beskriva hiv-positivas erfarenheter av möten med vårdpersonal i den allmänna sjukvården.</p><p>Resultatet bygger på åtta respondenters upplevelser. De deltagande hade levt med hiv i allt ifrån tre till tjugotre år. Datainsamlingen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer.</p><p>Resultatet visar att hiv-bärare har lågt förtroende för hur sekretessen handhas i allmänna vården. De upplever svårigheter i form av långa väntetider och nekad vård och behandling. Personer med hiv menar att vårdpersonal blir rädda, avståndstagande och undviker fysisk kontakt efter att de berättat om sin hiv-diagnos. Hiv-positiva uppfattar att personal i vården slösar med resurser och ägnar sig åt onödiga skyddsåtgärder. De beskriver en rädsla inför kontakt med allmänna vården.</p><p>Positiva erfarenheter har varit relaterade till att hiv-bärare inte blivit särbehandlade eller utpekade på grund av sin sjukdom. Att vårdpersonal är förstående, öppensinnade och inte ställer konstiga frågor inger en trygghet hos hiv-bäraren. De uppskattar möten där informationen om blodsmittan tas med jämnmod utan att trigga igång någon negativ reaktion.</p> / <p>The aim of this study was to describe HIV-carriers’ experiences of encounters with caregivers in the public health care.</p><p>The result is based on experiences of eight respondents. The participants had lived with HIV from three to twenty-three years. The data was collected by qualitative interviews.</p><p>The results show that HIV-carriers have a low trust of the secrecy in the public health care. They experience resistance in form of long wait and of being denied care and treatment. People with HIV mean that caregivers get scared, distant and avoid physical contact after being told about the HIV-diagnosis. HIV-carriers experience that health care staff waste resources and devote themselves in unnecessary protective measures. They also describe afear of contact with the public health care.</p><p>Positive experiences have by the HIV-positive been described as not being given any special treatment due to their illness. If the medical staff is understanding, open minded and don´t ask strange questions it infuses a sense of security. HIV-carriers appreciate encounters where the information about their blood-borne virus are being received with equanimity and does not trigger any negative reactions.</p>

<p>Mötet mellan sjuksköterskan och närstående har en betydande roll i omvårdnaden, inte minst i ett prehospitalt skede. Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården får i komplicerade situationer möta chockade närstående till patienter med hjärtstopp. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av mötet med närstående till patienter med hjärtstopp inom den prehospitala sjukvården.</p><p>Datainsamlingen har skett genom intervjuer med åtta sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Informanterna har berättat om möten de haft med närstående till patienter med hjärtstopp. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av texterna där tre huvudteman samt ett antal underteman framkom. Dessa tre huvudteman var ”Kommunicera med närstående”, ”Hantera närståendes reaktioner”, och ” Agera etiskt försvarbart gentemot närstående”.</p><p>Resultatet visar att sjuksköterskans sätt att kommunicera har betydelse för mötet. Genom ett förtroendegivande och tydligt uppträdande försöker sjuksköterskan skapa kontakt med närstående. Detta skapar förutsättning att förmedla lugn och förståelse hos närstående för situationen. Dock kan ibland närstående projicera sin sorg och förtvivlan på sjuksköterskan som kan anklagas för att inte ha gjort tillräckligt. Det framkom att närstående kan komma i andra hand vid de hjärtstopp då endast en ambulansbesättning finns på plats. Genom erfarenhet ökar möjligheten att uppnå ett bra möte mellan sjuksköterskan och närstående.</p> / <p>The encounter between the nurse and relatives is of great significance within healthcare treatment, not the least in prehospital emergency care. Nurses within the ambulance services will in complicated situations meet chocked relatives of patients with cardiac arrest. The aim of the study is to describe nurses’ experiences of the encounter with relatives of patients with cardiac arrest within the prehospital emergency care.</p><p>The collection of data was conducted through interviews with eight nurses within the ambulance services. The informants have rendered encounters they’ve had with relatives of patients with cardiac arrest. The interviews were recorded and transcribed. Thereafter a qualitative content analysis was made on the texts, from where three major themes, and a number of sub themes, emerged. The three major themes were “Communicating with relatives”, “Managing relatives’ reactions” and “Acting ethically correct towards relatives”.</p><p>The result shows that the nurse’s way of communicating affects the encounter. Through a convincing and distinct manner the nurse seeks contact with relatives. This makes it possible to convey calmness to the relatives, and help them comprehend the situation. Sometimes though, relatives can project their grief and despair onto the nurse, who may be accused of not having done enough. It was detected, that relatives may be a second priority in a cardiac arrest-situation where there has only arrived one set of ambulance crew. Through experience the chances to reach a good encounter increases.</p>