ABSTRAKT   BAKGRUND Att inte se patienten men samtidigt ge säkra, goda och evidensbaserade råd och bedöma rätt vårdnivå är en stor utmaning för distriktssköterskan i telefonrådgivning. Att arbeta med telefonrådgivning är en stor del av distriktssköterskans arbete på en vårdcentral. SYFTE Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att arbeta med telefonrådgivning. METOD Kvalitativ induktiv ansats har använts med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor och en kvalitativ latent innehållsanalys användes för att analysera textmassa. RESULTAT Resultatet bygger på ett tema och fem kategorier. Temat är; Svårt att möta allas behov med begränsade möjligheter men också utmanande och Kategorierna är; Det svåra arbetet med telefonrådgivning, När resurser saknas är det svårt att arbeta med telefonrådgivning, Att känna sig utsatt tar energi, Olika faktorer för ett bra arbete i telefonrådgivning och Ett arbete som är en utmaning. Resultatet visar att arbeta med telefonrådgivning på en vårdcentral upplevs som svårt när distriktssköterskan och patienten inte förstår varandra och det är svårt att alltid känna att de fattat rätt beslut. Det upplevs svårt att arbeta med telefonrådgivning och endast ha fyra till fem min/samtal och det är svårt att bedöma vård när läkartider inte finns. Distriktssköterskorna upplever att arbeta med telefonrådgivning är en stor utmaning KONKLUSION Att arbeta som distriktssköterska i telefonrådgivning mot primärvården är en utmaning. Att inte se patienten kan göra det svårt att fatta beslut. Att inte patienten kommer fram till sin vårdcentral skapar ett vårdlidande för patienten.

Barnsjuksköterskor möter allt oftare föräldrar med psykisk ohälsa. Med ökad frekvens av psykisk ohälsa, ökar kraven på barnsjuksköterskors kompetens att i mötet med föräldrar med psykisk ohälsa möta dem utifrån de förutsättningar som finns. Syftet var att undersöka barnsjuksköterskors upplevelser av att möta familjer där föräldrar har psykisk ohälsa. Studien genomfördes med kvalitativ design. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Resultatet är uppbyggt av huvudkategorin; “För ett professionellt bemötande och omhändertagande av föräldrar med psykisk ohälsa har inre utveckling och yttre tvärprofessionellt stöd en betydande roll”, vilken belyser informanternas upplevelser av hur yrkeserfarenhet, i kombination med stöd från kollegor och gott samarbete med övriga instanser som arbetar med barn som målgrupp, har stor betydelse för hur möten med föräldrar med psykisk ohälsa upplevs. Värdet av att som barnsjuksköterska arbeta familjefokuserat framkom. Att skapa ett vårdande möte där föräldern har upplevelsen av att bli sedd och bemött ur ett livsvärldsperspektiv upplevs betydelsefull för en god omvårdnadsrelation som gynnar barnet. Ömsesidig tillit, empati, respekt och öppen kommunikation är av stor vikt för att generera upplevelsen av, att som ett team, samarbeta för att uppnå bästa möjliga omvårdnad om barnet.  Inför mötet med föräldrar med psykisk ohälsa upplevde barnsjuksköterskor ibland att kunskapsbrist avseende innebörden av psykiatriska diagnoser kunde försvåra mötet, på grund av tveksamhet kring förhållningssätt och bemötande.

Patienter med suicidala tankar och handlingar är en skör patientgrupp som är sårbara på grund av sitt sjukdomstillstånd. Omvårdnaden av dessa patienter är en stor utmaning för ambulanssjuksköterskan som många gånger är patientens första kontakt med vården i det akuta skedet. Vårdandet kräver ett stort personligt engagemang och kan spela stor roll för att förhindra suicid och påverka patientens framtida liv och välbefinnande. Denna studies syfte var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidala tankar och handlingar. Kvalitativa djupintervjuer av åtta ambulanssjuksköterskor genomfördes. Dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sexton underkategorier och fyra huvudkategorier. Huvudkategorierna var: Främjande av vårdrelation, Byggande av tryggt vårdrum, Känslomässig påfrestning samt Värdering av patientens önskan att dö. Resultatet visar två tydliga områden i vården av patienter med suicidala tankar och handlingar. Den ena upplevelsen var relaterad till bemötandet och omhändertagandet av patienten för att få fram information om patientens intention med sin handling. Den andra upplevelsen var relaterad till vårdarens egna känslomässiga påfrestning efter att ha vårdat en suicidal patient. Studien visar hur komplicerad och svår vården av suicidnära patienter är och att det ställs höga krav på ambulanssjuksköterskorna som vårdar dessa patienter. Efterfrågan på ökade utbildningsinsatser till ambulanssjuksköterskor gällande patientkategorin samt framtagande av behandlingsriktlinjer/bedömningsinstrument är något som studien påvisar. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Antalet patienter med ICD-behandling (implanterbar defibrillator) ökar. Antalet patienter som behandlas med ICD beräknas vara omkring 1400-2000 patienter/år. Då behandlingen ges på indikationen risk för livshotande hjärtrytmrubbning, är kunskap om bemötande av patienten i en allvarlig livssituation och skapande av delaktighet avgörande. Patienten behöver stöd till förståelse och kunskap för att uppleva hälsa och livskvalitet. Det mellanmänskliga mötet är centralt för att ge information till patienten. Forskning finns om att leva med ICD, men få riktar in sig på information i samband med ICD-implantationen, dock menar forskare att information är viktig inför beslut av behandling och framförallt hos patienter som erbjuds behandling på primärindikation. Syftet var att belysa patienters erfarenhet av information i samband med ICD-implantation och en kvalitativ, intervjustudie, med induktiv ansats genomfördes.Erfarenheter patienterna belyste tryggheten informationen skapar där vikten av att vara förberedd inför vad som skall ske och vad som kan komma att ske är viktig. Att ha en tillgänglig och förtroendefull relation med en vårdare som har kompetens inom området var mest betydelsefullt. Att stämningen i vårdmiljön är positiv och att alla som vårdar patienten ger samstämmig information belystes som viktigt. Vårdaren bör ha ett professionellt förhållningssätt och ha kunskap kring hur man möter en människa på ett personligt plan och individualiserar informationen. Viktigt är även att informationen är väl avvägd där innehållet bör vara genomtänkt och uppriktigt. Att veta varför behandlingen behövs, vad den syftar till och hur det går till praktiskt. Väsentligt är även informationen kring risker och komplikationer, men även etiska aspekter. Närståendes medverkan var viktig för flera patienter. Viktigt är att se de belysta erfarenheterna som en helhet, då alla delar behövs för att skapa livskvalitet. Alla delar påverkar varandra och tillsammans skapas det goda resultatet. / Program: Fristående kurs

Det finns mycket forskning om hur patienter upplever miljön i ett intensivvårdsrum. Däremot finns inte lika mycket forskning om hur närstående upplever intensivvårdsrummet. Forskning visar att närståendes närvaro har stor betydelse för patientens tillfrisknande och möjlighet att återfå hälsa och välbefinnande. Närstående förmedlar trygghet till patienten genom att berätta om det som sker i vardagen, utanför sjukhuset. Intensivvårdsmiljön innehåller avancerad utrustning och det kan te sig skrämmande för närstående, därav är det av intresse att fånga deras upplevelser. Studiens syfte är att belysa närståendes upplevelser av vårdmiljön i ett speciellt inrett patientrum på en intensivvårdsavdelning. Metoden som användes hade en kvalitativ ansats och en öppen intervjuguide användes vid datainsamlingen. Resultatet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Två huvudkategorier har identifierats. Dessa är Ljud och ljus skapar trygghet och harmoni och Natur och interiör reducerar känsla av instängdhet och skapar möten. Det speciellt inredda patientrummet ger närstående en harmonisk och lugnande miljö. Dock upplevdes inte hemmastaddhet i rummet under vistelsen trots de förändringar i utformningen som gjorts där. Resultatet visar vikten av att utforma miljö och interiör vid ombyggnationer och nybyggnationer så att det bidrar till en gynnsam miljö för närstående. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av ambulanspersonalens bemötande. Valet av ämnet blev synligt under våra fältstudier där det upplevdes både bra och mindre bra bemötande. Metoden som har använts var kvalitativ intervju med patienter på ett sjukhus i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det framstod fyra olika kategorier ur det analyserade materialet vilka var: trygghet, tillit, förnedring och utelämnande. Ur dessa framkom sex underkategorier: Att känna lättnad, att känna glädje, att känna sig illa behandlad, att känna oro, att inte få sina behov uppfyllda samt tystnad.Studien visade att större majoriteten av de som intervjuats var nöjda med det bemötande de erfarit från ambulanspersonalen. Ambulanspersonalen ingav ett lugn, de var omtänksamma, professionella och deras närvaro gjorde att obehaget försvann. Det fanns också en annan syn på bemötandet, där patienten känt sig kränkt och stött av de ordval och uttryck som ambulanspersonalen bemött patienten med. Att bli omhändertagen och vårdad inne i ambulansen istället för inne i sitt hem upplevdes som kallt och stressigt. Förhoppning med studien är att ge ambulanspersonalen större möjlighet till feedback på sitt bemötande och att medvetenheten ökar i bemötandet med patienten / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

I olika delar utav världen finns idag cirka 20 miljoner invandrare som har lämnat sina länder på grund utav krig och fattigdom. Det svenska samhället utgörs idag utav 20 % invandrare. Med den ökade invandringen blir mötet med invandrare allt vanligare inom sjukvården. Detta möte kan bli problematiskt på grund av kulturkrockar, språkproblem och religiösa uppfattningar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982) bör vård ges på lika villkor till all befolkning i Sverige (Hanssen 2007). För att vi som vårdpersonal skall kunna uppfylla detta krav bör vi öka våra kunskaper och vår förståelse för olika etniska grupper i samhället.Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar som beskriver upplevelser utav hur det är att vara invandrare och hur dessa patienter upplever mötet med sjukvårdspersonalen. Artiklarna representerar invandrare från Australien, England, USA och Sverige. De intervjuade personerna har olika nationaliteter såsom iranier, somalier, mexikanare, pakistanier och ryssar. Artiklarna har analyserats och bearbetas utifrån Evans (2002) analysmodell. Resultatet är uppbyggt på två teman. 1. Upplevelse utav att vara invandrare. 2. Invandrares upplevelser av mötet med sjukvården. Under varje tema finns tre subteman.I diskussionen beskrivs de faktorer som påverkar i mötet med vårdpersonalen, vad som kan bli problematiskt och hur mötet kan förbättras. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Trots att det snart är tre årtionden sedan de första fallen av AIDS rapporterades är HIV fortfarande en sjukdom som ofta förknippas med omoraliskt och olämpligt beteende. Uppskattningsvis lever 33,4 miljoner människor idag med HIV världen över. Under 2009 beräknades det i Sverige finnas ca 5000 som bär på smittan. Det är inte ovanligt att dessa individer möts med fördomar och okunskap, både i det dagliga livet och i sjukvården.Syftet med denna studie är att beskriva HIV-positiva patienters upplevelser av mötet med sjukvårdspersonal. Det är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. I studiens resultat utkristalliserades två huvudteman: vårdrelation och lidande. I huvudtemat vårdrelation fann författarna två subteman: att uppleva tillit och stöd och att uppleva sig sårbar. I det andra huvudtemat, lidande, framkom fyra subteman: att nekas vård, att uppleva sjukvårdpersonals brist på kunskap, att uppleva sig stigmatiserad samt att uppleva att sekretess bryts. Det är av stor vikt för sjuksköterskan att ta del av HIV-positiva patienters upplevelser av hur de blir bemötta i vården. Genom goda kunskaper om vilka beteenden som bidrar till ett gott respektive dåligt möte ökar sjuksköterskans förutsättningar för att upprätta en god vårdrelation och därmed minska patientens lidande.Diskussionen består av två delar: metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras analysmodellen och urvalet av artiklarna och i resultatdiskussionen diskuteras valda delar av resultatet utifrån en vårdvetenskaplig kontext och utifrån författarnas uppfattningar om de data som framkommit resultatet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hiv, humant immunbristvirus, är en infektionssjukdom som av smittskyddslagen klassas som allmänfarlig, i nuläget finns inget botemedel. Det finns dock effektiva bromsmediciner. Viruset smittar främst via blod och sexuella kontakter. Aids är hivinfektionens slutfas och karakteriseras av nedsatt immunförsvar och ständig kamp mot opportunistiska infektioner. Personer med hiv riskerar att särbehandlas i vården på grund av de tabun och fördomar som omger sjukdomen. Då personer med hiv kommer i kontakt med vården är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse för hur deras upplevelse av mötet med vården kan se ut. Syftet med detta examensarbete är att genom analys av kvalitativ forskning undersöka hur personer med hiv upplever mötet med vården. Metoden som valts för detta examensarbete är analys av kvalitativ forskning. Resultatet är indelat i tre kategorier; mötet med vården, känslor som vården ger upphov till och vårdrelationen. Personer med hiv upplever, i större utsträckning än andra patientgrupper, att de har blivit försummade i vården. Vårdaren har en stor del i hur personer med hiv upplever mötet med vården. En god vårdrelation är av stor betydelse, både för utgången av behandlingar och för patientens uppfattning av vården. Diskussionen är indelad i tre stycken; metoddiskussion där metoden och arbetsgången diskuteras och analyseras, resultatdiskussion där resultatet diskuteras och tolkas utifrån författarnas kunskaper och åsikter och praktiska implikationer där författarna utifrån det egna resultatet och diskussionen föreslår förbättringar inom såväl utbildning för vårdpersonal som arbetslivet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Det plötsliga och oväntade dödsfallet är en svår och kaotisk situation för närstående men också en krävande situation för ambulanspersonal som skall tillgodose de närståendes behov. Det är viktigt att mötet mellan ambulanspersonal och närstående blir så optimalt som möjligt. Varje möte är unikt och kräver respekt, värme och engagemang från ambulanspersonalen. I prehospital sjukvård ges det sällan möjlighet till feedback från närstående efter en arbetsinsats, vilket försvårar chanserna till att utveckla och förbättra vårt omhändertagande. Syftet med denna studie är att belysa hur närstående har upplevt situationen och mötet med ambulanspersonal när det skett ett plötsligt dödsfall i hemmet. Datainsamlingen till studien har skett genom fem öppna intervjuer med närstående som mött ambulanspersonal, studien har ett livsvärldsperspektiv som grund och dataanalysen har gjorts med en kvalitativ analys av innebörder. I studien framkom att ambulanspersonal lyckats vända en kaotisk situation till något vackert och stämningsfullt genom att iordningställa den döda, tända ljus, lägga fram blommor och inbjuda de närstående till avsked. Närstående berättar att ambulanspersonalens fysiska kontakt och närvaro varit av vikt. De har även upplevt ambulanspersonalen som vänliga, omtänksamma, fantastiska, trevliga och professionella i bemötandet. Närstående beskriver även en frustration av att inte komma fram till 112 tillräckligt snabbt, att ambulanspersonalen varit otydlig i informationen, till exempel hur länge närstående kan ha den avlidna kvar i hemmet samt att det inte alltid lämnats skriftlig information.Slutsatsen är att ambulanspersonal har ett professionellt omhändertagande av närstående. Det är viktigt att ambulanspersonal iordningsställer den döda, inbjuder till avsked, ger närstående tid, tydlighet med muntlig och skriftlig information. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>