Bakgrund: Våldsutsatta kvinnor är ett globalt växande hälsoproblem. Våldet kan ta sig i uttryck i olika former som fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Detta innebär effekter på kvinnans hälsa samt samhällskostnader. Eftersom sjuksköterskan ofta är den första professionen inom hälso- och sjukvården som våldsutsatta kvinnor möter, är det viktigt att besitta rätt kunskap så att sjuksköterskor är förbereda och rustade för att hantera mötet med kvinnor och stödja till att främja hälsan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor. Metod: En litteraturöversikt där 10 artiklar utvalda från CINAHL complete och Pubmed sammanställdes och analyserades. Resultat: Litteraturöversikten resulterade till tre olika teman: De emotionella påverkan på sjuksköterskan: Där mötet med de våldsutsatta kvinnorna väckte starka känslor och funderingar hos sjuksköterskan. Sjuksköterskans roll i möte med våldsutsatta kvinnor: Det framkom att sjuksköterskorna uppfattade sin professionella roll på olika sätt. Organisatoriska faktorer som utmanar sjuksköterskans bemötande som har två subtema, brist på rutiner och brist på kunskap: Det som framkom här var att sjuksköterskorna var i behov av organisatorisk stöd gällande tydliga rutiner och utbildningar. Sammanfattning: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskorna upplevde olika barriärer som påverkade dem i deras professionella roll. Detta resulterade i utmaningar till att kunna erbjuda adekvat vård som föreligger i sjuksköterskans ansvar. Sjuksköterskorna upplevde att de hade svårt att släppa känslorna som skapades i mötet med de våldsutsatta kvinnorna vilket påverkade dem i deras privatliv. Studien visade även att sjuksköterskornas uppfattning kring vad deras professionella roll innebär skilde sig mellan dem. Slutligen upplevdes även en osäkerhet bland sjuksköterskorna då det framkom att de saknade tydliga rutiner från organisationen samt kunskap i form av utbildningar inom våld i nära relationer. / Background: Women exposed to violence is a growing global health problem. The violence can be expressed in various forms such as physical, psychological, sexual and financial violence. This means effects on the woman's health as well as societal costs. Since the nurse is the first profession in health and medical care that the women exposed to violence meet, it is important to have the right knowledge so that nurses are prepared and equipped to handle the meeting with women to support and promote health. Aim: The aim was to explore and describe nurses' experiences of meeting women who have been subjected to violence. Method: A literature review where 10 articles selected from CINAHL complete and PubMed were compiled and analyzed. Results: The literature review resulted in three different themes: The emotional impact on the nurse: Where the meeting with the abused women aroused strong feelings and thoughts in the nurse. The nurse’s role in meeting with women exposed to violence: It emerged that the nurses perceived their professional role in different ways. Organizational factors that challenge the nurses’ response, which has two subthemes, lack of routines and lack of knowledge: What emerged here was the nurses were in need of organizational support regarding clear routines and training. Summary: The literature review shows that the nurses experienced different barriers that affected them in their professional role. This resulted in challenges to being able to offer adequate care which is the nurse's responsibility. The nurses felt that they had difficulty letting go of the emotions created in the meeting with the abused women, which affected them in their private lives. The study also showed that the nurses' perception of what their professional role entails differed between them. Finally, an insecurity was also experienced among the nurses when it emerged that they lacked clear routines from the organization and knowledge in the form of training in intimate partner violence.

Majoriteten av barn kommer under sin uppväxt i kontakt med hälso- och sjukvården där nålrelaterade procedurer är vanligt förekommande i olika syften. Nålrelaterade procedurer kan orsaka lidande hos barnet. Barnkonventionen redogör för barnets rättigheter där barnets bästa alltid skall tas i beaktande och att barnet alltid har rätt till delaktighet. För att besvara syftet att belysa barnets upplevelse i samband med en nålrelaterad procedur har en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design genomförts. Resultatet är delat i tre teman, jag vill vara med, jag vill göra på mitt sätt och alla mina känslor. Resultatet lyfter att barnet på sitt sätt vill vara inkluderad i vad som händer i samband med den nålrelaterade proceduren och behovet av förberedelse och kunskap. Barn använder olika strategier såsom sina tankar eller distraktion för att förbättra sin upplevelse eller för att kunna hantera situationen. Både positiva och negativa känslor framkommer i samband med en nålrelaterad procedur som kan påverkas av tidigare eller påverka framtida procedurer. Diskussionen förs utifrån studiens teoretiska ramverk, delaktighet och det vårdande mötet. Vårdpersonalens aspekt av de nålrelaterade procedurerna lyfts i diskussionen. Barnets upplevelser bekräftas ofta av vad vårdpersonalen beskriver som sin upplevelse. Barnsjuksköterskan bör arbeta för att främja delaktighet, fungerande kommunikation samt uppmärksamma barnets strategier och låta dem tillämpa dessa. Detta i sin tur ger barnsjuksköterskan möjlighet att påverka barnets upplevelse nu och inför framtida nålrelaterade procedurer. Genom att barnsjuksköterskans arbete sker utifrån barnets rättigheter kan en hållbar utveckling främjas.

Bakgrund: Ungefär 20 procent av alla graviditeter slutar i ett missfall. Vid missfall innangraviditetsvecka 22+0 hänvisas kvinnorna till akutmottagningen. Under besöket påakutmottagningen ses inte alltid missfall som något akut tillstånd, vilket påverkar detvårdande mötet mellan kvinnor och sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av det vårdande mötet med kvinnor påakutmottagningen i samband med missfall. Metod: Studien var en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad avmetasyntes med en induktiv ansats. Fem artiklar analyserades utefter Fribergs analysmodelloch sammanställdes sedan till ett resultat. Resultat: Sjuksköterskor hade många olika upplevelser av det vårdande mötet med kvinnor. Resultatet sammanfattades i fem huvudkategorier som beskrev sjuksköterskornas upplevelseav Brister i den fysiska miljön, Behov av kunskap, Betydelsen av arbetslivserfarenhet, Viktenav att ge stöd samt Emotionell påverkan i samband med det vårdande mötet. Sjuksköterskorna upplevde att den fysiska miljön på akutmottagningen inte var optimal föratt vårda kvinnor med missfall. Det fanns ett tydligt behov av kunskap hos sjuksköterskornaför att kunna skapa ett vårdande möte. Sjuksköterskorna sökte ofta ett stöd av mer erfarnakollegor för att kunna hantera situationen. Sjuksköterskorna upplevde att kvinnornasefterfrågade stöd inte alltid kunde tillgodoses samt att sjuksköterskorna blev emotionelltpåverkade av att möta dessa kvinnor. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att den bristande fysiska miljön och det behov avkunskap som fanns på akutmottagningen kring missfall hade en stor påverkan på det vårdande mötet. För att kunna ge kvinnor en bättre omvårdnad krävs att sjuksköterskorna fårmer kunskap kring missfall, samt att de får möjlighet till ett personligt stöd i den psykiskapåfrestning som uppstår i samband med det vårdande mötet.

Bakgrund och problemformulering: Preoperativ oro är ett globalt problem som uppemot hälften av patienterna som skall genomgå ett kirurgiskt ingrepp upplever. Den preoperativa oron kan leda till flertalet negativa konsekvenser som skapar ett lidande för patienten. I den preoperativa fasen träffar patienten anestesisjuksköterskan som ständigt arbetar patientnära och behöver ta oron i beaktande under det vårdande mötet. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av preoperativ oro i samband med kirurgi. Metod: Det utfördes en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Totalt inkluderades tolv artiklar i litteraturöversikten. Dataanalysen genomfördes med stöd av en systematisk struktur upprättad av Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier som var: förlust av kontroll, operationens betydelse samt samspelet mellan patienten och anestesisjuksköterskan. Patienters upplevelser av preoperativ oro kan vida skilja sig. Från oro kring det vardagliga livet med anhöriga till existentiella tankar så som att dö. Patienter upplever att god kommunikation och information från anestesisjuksköterskan kan vara bidragande till att lindra den preoperativa oron. Diskussion: Patienters upplevelser av preoperativ oro kan skildras på ett flertal sätt, från tankar om framtiden till existentiella tankar. Upplevelserna kan även påverkas av miljön de befinner sig i och av personalen, däribland anestesisjuksköterskan. Ofta hör flertalet av upplevelserna ihop, därav är det viktigt att anestesisjuksköterskan går in i patientmötet med öppenhet så att vården blir så individanpassad och vårdande som möjligt.

Background: It is valuable that the patients experience a good encounter with the nurse at the emergency department. There are several factors that can influence the encounter and the patients' perception of the nurses and the surroundings at the emergency department. To not be seen as the person you are or not treated well, is a common reason why patients feel health suffering. It is the patients' experience of the circumstances which determines whether situations cause health suffering or not. Aim: The aim of this study was to describe patients' experiences of the encounter with the nurse at the emergency department. Method: The method used in this study was a literature review, based on qualitative studies. Ten articles were analyzed according to Friberg's (2012) qualitative content analyze in five steps. Results: The researchers found five themes that specifically stood out when studies were researched. The themes were feelings of: participation, being seen, abandonment, being dependent and vulnerability. Conclusion: The experience of the encounter with the nurse at the emergency department differ from each patient. All patients want to meet a nurse who characterises kindness and warmth. The nurses are the ones who can control the outcome of the encounter at the emergency department.

Bakgrund: Självskadebeteende har funnits i decennier med många olika termer och definitioner. Självdestruktiva känslor kan grundas av olika övergrepp och kränkningar. Självskadebeteendet kan användas för att återfå kontroll samt som självbestraffning. I dagens samhälle finns större fokus på fenomenet än tidigare och ny forskning leder till nya insikter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors attityder och faktorer som har betydelse i mötet med patienter som lider av självskadebeteende samt beskriva urvalsmetod i artiklarna. Metod: Detta är en deskriptiv litteraturstudie med artiklar från 2005-2015 i PubMed och PsycINFO. Resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskors attityder är övervägande positiva till patienter med självskadebeteende. Trots detta uttrycker de även negativa attityder som antipati, frustration, maktlöshet och oro i mötet med självskadande patienter. Sjuksköterskorna upplever att de saknar kunskaper och resurser till att ge en god omvårdnad. Slutsats: För att sjuksköterskor ska känna sig självsäkra i sitt arbete och ge patienter med självskadebeteende en god omvårdnad så behöver de utbildning om självskador samt mer tid och stöd av ledning och kollegor. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att denna studie ska ge insikt och förståelse för självskadebeteende hos vårdgivare och vårdchefer. / Background: People who self-harm is nothing new, this behavior has a lot of different terms and definitions. Self-destructive feelings can be rooted in assaults and violations. A self-harming behavior is sometimes used to regain control or to be used as self-punishment. Today there is a greater attention towards research in the subject of self-harm which brings new knowledge. Aim: The aim is to illuminate nurses’ attitudes an factors that is important in the encounter of patients who suffers from self-injurious behavior and to exanimate the samples selection in the articles of this study. Method: A descriptive literature study was conducted and fifteen articles from PsycINFO and PubMed between years 2005-2015. The chosen articles have qualitative and/or quantitative approach. Results: Nurses attitudes towards people who self-harm are predominantly positive. Negative attitudes are also presented in the encounter in form of antipathy, frustration, powerlessness and anxiety. Nurses are experiencing a lack of knowledge and resources. Conclusion: For nurses to feel confident in their work and give the best possible care to people who self-harm there is a need of education and organizational improvements such as more time and support from colleagues. Clinical significance: Our expectation with this study is to bring attention and understanding in the subject of self-harm.

Bakgrund: BVC-sjuksköterskor har en unik möjlighet att identifiera de barn som ligger i riskzonen för att utveckla en övervikt eller fetma. I BVC-sjuksköterskors möte med föräldrar till barn med övervikt eller fetma, är en av de viktigaste uppgifterna att förmedla vad som är gynnande för barnets hälsa. Övervikt och fetma är en riskfaktor för kroniska följdsjukdomar och en sämre hälsa senare i livet, och därför behövs hälsofrämjande och förebyggande insatser tidigt i livet för att förhindra utveckling av övervikt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta föräldrar när barnet har övervikt eller fetma. Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet utgörs av intervjuer med nio BVC-sjuksköterskor med specialistexamen som distriktssköterska verksamma inom barnhälsovård. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier så som; Familjesituationen påverkar samtalet, Ge nödvändig vägledning, Pedagogisk strategi och Kommunikationsproblem, med nio underkategorier. Konklusion: Studien visar att BVC-sjuksköterskor identifierar förtroendet som en avgörande faktor i mötet med föräldrar. Förtroendet är av betydelse för att BVC-sjuksköterskor ska kunna stödja och vägleda föräldrar i arbetet kring barnets vikt. I mötet är det viktigt att BVC-sjuksköterskor tar hänsyn till familjesituationen och de omgivande faktorer som påverkar. / Background: A Child health care nurse has a unique opportunity to identify children at risk of becoming overweight or obese. During consultation with parents, one of the most important tasks of nurses is to effectively communicate ways to benefit the child's health. Overweight and obesity are well known risk factors for chronic health conditions and decreased general health later in life, thus making the implementation of health promotion and preventative measures early in life vital. Aim: To evaluate the experiences of Child health care nurses after consultation with parents of overweight or obese children. Method: Interviews with nine Child health care nurses working with children's health were performed.An inductive approach was applied where data was analyzed with qualitative content analysis. Result: Four main categories emerged from the analysis; Family situation affects the consultation, Giving necessary guidance, Pedagogic strategy and Problems in communication, and nine subcategories. Conclusion: This study reveals that Child health care nurses identify trust as a major factor in consultations with parents. Trust is important for the nurse to be able to support and guide parents concerning weight issues of their children. The nurse must keep the family situation and surrounding factors influencing the meeting in mind.

Introduktion Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och det största hotet mot kvinnors hälsa. Sjuksköterskan är ofta den första inom hälso- och sjukvården som möter våldsutsatta kvinnor. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor i hälso- och sjukvården. Metoden som användes för litteraturstudien var Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databassökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Totalt svarade tio artiklar mot studiens syfte. De kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod. De tio artiklarna utgjorde resultatet. Artiklarna lästes och bearbetades både enskilt och tillsammans för att identifiera likheter. Resultatet baseras på nio kategorier: intuition, frustration, obehag, likgiltighet, otillräcklighet, meningsfullhet, sympati, oro och olika roller. Slutsatsen är att sjuksköterskan upplevde sig kunna använda sin intuition för att identifiera en våldsutsatt kvinna. Mötet med våldsutsatta kvinnor väckte många starka känslor hos sjuksköterskan och sjuksköterskan upplevde att det var svårt att skilja på kvinnas känslor och sina egna. Mötet påverkade sjuksköterskan även i privatlivet.

Jag vill att människor bara ska korsa varandra på gatan, jag vill att de ska mötas och få utbyte av varandra. Jag vill bidra till aktivitet snarare än passivitet och jag vill vända eventuell misstro till tilltro. Mitt projekt handlar om förening. Förening av platser, människor och material. I detta projekt har jag jobbat med kulturstråket i Växjö. Ett stråk som innefattar platserna Stadsbiblioteket, Växjö Konserthus, Växjö konsthall, Växjö Teater, Regionteatern Ringsberg och aktivitetsparken Spetsamossen. Målsättningen här har varit att förena såväl de geografiska platserna som människorna som vistas i dessa. Jag har formgivit en interaktionsmöbel, en bänk vars funktion bidrar till att grupper eller individer genom sitt handlande påverkar varandra. Bänken ska uppmuntra till samarbete och kommunikation och fungera som ett återkommande kännemärke för kulturstråket. Förhoppningsvis bidrar bänken även till att människor blir mer än bara främlingar för varandra. / I do not want people only to pass by each other on the street. I want them to meet and get an exchange from one another. I want to contribute to activity rather than passivity and I want to turn disbelief into trust. My project is all about unification. A unification of places, people and of materials. In this project I have been working with the cultural domain in Växjö. A domain which includes the public library, Växjö concert hall, Växjö art gallery, Växjö theatre, Ringsberg theatre and Spetsamossen activity park. The aim has been to unify these geographical places as well as the people visiting them. I have designed an interaction piece. A bench whose function will conduce groups or individuals to affect one another through their actions. The bench will encourage collaboration and communication and it will work as a recurring characteristic of the cultural domain. Hopefully, the bench will also conduce people to be more than strangers to each other.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om och hur man kan få barn ochungdomar att vilja möta och samtala kring bilder. Genom att skapa ett performativtmöte som en lustfylld ingång till ett meningsfullt lärande ska studien försöka ge svarpå vad som händer i resonemanget kring det performativa mötet med bilden hos engrupp barn och ungdomar och hur samtalar de om bilderna mötet genererat.Mötet blir en naturlig del i undersökningens metod och kommer att ske som två såkallade visuella event som är utformade på olika sätt. Det första mötet är en uppgiftdär undersökningens deltagare fått i uppdrag att medverka i en bildviskning som gårut på att tolka bild med bild och det andra mötet är ett bildsamtal där deltagarna fårdiskutera såväl bildviskningsuppgiften som bilderna.Undersökningen är kopplad till teorier om beskådande, meningsfullhet,intervisualitet och visuell litteracitet.Studiens undersökningsmetod har visat att ett gemensamt samtal om och medbilder möjliggör för förståelse och meningsskapande. Vi ser bilder som vi är, inte somde är.