Bakgrund: Obesitas är ett komplext tillstånd som sedan år 1997 klassificeras som en folksjukdom av Världshälsoorganisationen (WHO). Omkring en tiondel av den svenska befolkningen har obesitas och siffran väntas stiga kommande år. Hälso- och sjukvården förefaller ha begränsad kunskap om obesitas, vilket speglar sig i mötet med patienten med obesitas. Svårigheten med sjukdomen ligger i att hälso- och sjukvårdspersonalen anser att den är inom patientens kontroll och är således självförvållad. Genom att undersöka patienter med obesitas upplevelser inom hälso- och sjukvård kan möjligheten till att ge en jämlik och personcentrerad vård förbättras. Vidare är det väsentligt för den grundutbildade sjuksköterskan att få ökade kunskaper kring upplevelserna för att vid behov kunna förändra sitt bemötande och därför förbättra förutsättningarna för att patienter med obesitas ska få god omvårdnad. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa hur patienter med obesitas upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultatet utgjordes av tolv vetenskapliga empiriska studier. Resultat: Vid analys identifierades tre kategorier: Bemötande, Kommunikation och Förutsättningar. Konklusion: Patienter med obesitas hade blandade upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården. Patienter värdesatte en god relation till hälso- och sjukvårdspersonalen, där de kände sig hörda, respekterade och sedda i sin helhet. Patienterna som upplevde mötet som bristfälligt med hälso- och sjukvården grundade sig i ett fördomsfullt bemötande från personalen och redskap som inte var anpassat för personer i alla storlekar. Därför behöver hälso- och sjukvårdspersonalen få ökad kunskap om sjukdomen obesitas för att kunna tillgodose patienterna den vård de behöver. / Background: Obesity is a complex condition and has since 1997 been classified as an endemic disease by the World Health Organization (WHO). Approximately a tenth of the Swedish population have got obesity and the number is expected to increase in the years to come. Healthcare appears to have a limited knowledge regarding obesity which becomes apparent when they encounter obese patients. Healthcare professionals believe that obesity is a self-inflicted disease and therefore within the patient’s control. By looking into the experiences of patients with obesity within the healthcare context, it may be possible to identify an equitable and person-centered care. For undergraduate nurses, it is important to increase their awareness and knowledge about the experiences of patients with obesity, thus to improve preconditions to give useful care. Aim: The aim with this literature review was to highlight the experiences of patients with obesity within the context of healthcare. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach Results: Three categories were identified from the analysis of the data material; The Meeting, Communication and Preconditions. Conclusion: Patients with obesity had mixed experiences within the healthcare context. Patients valued a good relationship with the healthcare professionals, whom made the patients feel heard of, respected and perceived as a whole person. Patients who experienced a poor encounter with healthcare was based upon stigmatic behaviour from the professionals and equipment who did not suit all sizes. Consequently, healthcare professionals need to gain more knowledge about obesity to be able to provide the care the patients need.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt och globalt folkhälsoproblem. Ungefär en tredjedel av kvinnorna i världen har upplevt någon form av våldsutsatthet under sin livstid. Att utsättas för våld kan leda till psykiska, fysiska och sexuella konsekvenser. För sjuksköterskorna är det väsentligt att besitta kunskaper i hur de ska bemöta kvinnorna för att förebygga ohälsa och lindra lidande. Under det vårdande mötet skall sjuksköterskan vara lyhörd och uppmärksamma våldsutsatta kvinnors behov samt främja deras hälsa. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor. Denna studie är litteraturbaserad i form av en integrerande sammanställning med kvalitativ forskning. Elva kvalitativa artiklar valdes ut för att analyseras. Analysen resulterade i två huvudteman och sex subteman som presenteras i resultatet och som svarade på studiens syfte. Sjuksköterskorna upplevde att de kände sig otillräckliga under mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Sjuksköterskorna upplevde även att känslor och attityder har en påverkan på dem. Ett vårdande möte med kvinnor som är utsatta för våld påverkas även av kulturella normer där våldet i nära relationer anses vara ett hemligt fenomen. Det finns ett stort behov för sjuksköterskorna att utöka sina kunskaper och erfarenheter. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan utbildning och reflektion tillsammans med andra organisationer bidra till en större trygghet i vårdandet. Det kan även bidra till en ökad hälsa globalt när de våldsutsatta kvinnorna mottar en god vård.

How much do musicians use their music theory knowledge when they perform? This project aims to connect theory and practice by exploring how analysis affects the interpretation of two songs in performance. Are some aspects of music analysis more useful than others when it comes to interpretation and performing? The theoretical method used in the analytical process is foremost inspired by the book The Complete Musician (Laitz 2012). In the research I recorded two songs that set the same poem Flickan kom ifrån sin älsklings möte, both before and after doing a deeper analysis of the songs. Afterward I compared the recordings to examine how the music analysis affect the performance. The interpretation is formed sometime during the process, but when? Do we decide how to interpret the music in the analytical process already, or does it happen while performing?

Denna essä är en del av ett projekt som utforskar verktyg och metoder för dokumentära berättelser om landsbygden, från ett perspektiv av en dokumentärfilmare utan tolkningsföreträde på platsen. Om maktstrukturer, fördomar, och plats som huvudkaraktär. Projektet består dels av den konstnärliga praktiken, och dels av filosofiska reflektioner på dessa ämnen, med en dokumentär kortfilm som utgångspunkt.

Titel: Att vara anhörig i den palliativa vården   Bakgrund: En obotlig sjukdom drabbar även anhöriga till den sjuke. I den palliativa vården möter den anhörige vårdpersonal inom olika yrkesgrupper som har till uppgift att stötta och hjälpa. Tidigare forskning visar dock att anhöriga inte alltid får det stöd de önskar eller har behov utav. Syfte: Att belysa anhörigas erfarenheter av mötet med vårdpersonal i den palliativa vården. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med data från femton individuella intervjuer som analyserades med latent innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier: En god relation, Stöd från vårdpersonal, Möjlighet till delaktighet, Kunskap respektive Organisatoriska aspekter. Dessa utmynnade i ett övergripande huvudtemat: Förutsättningar för ett gott möte mellan anhörig och vårdpersonal. Resultatet visade att anhörigas erfarenheter av mötet var i många fall positivt där kunnig vårdpersonal var engagerad och visade respekt för den anhörige. En god kommunikation var en förutsättning och bidrog till en känsla av trygghet. Dock kunde olika faktorer så som stress, okunskap och brister i organisation leda till negativa upplevelser för den anhörige. Slutsats: Studiens resultat visar att för att ett gott möte ska kunna skapas är det betydelsefullt att förutsättningarna finns och det är flera faktorer som inverkar. Grundläggande är respekt, både i kommunikation och handling men även utifrån organisatoriska faktorer så som exempelvis vårdmiljö. Men för ett gott möte är det även viktigt att den anhörige känner trygghet, möts av god kunskap och ges möjlighet till att vara delaktig i vården. / Title: Being a relative of palliative care   Background: An incurable disease also affects relatives. In the palliative care, the relatives meet healthcare staff from different occupational groups whose task is to support and help. However, previous research shows that relatives do not always receive the support they want or need.                                                       Aim: To illuminate relatives' experiences of encounter with healthcare professionals in palliative care.   Method: The study had a qualitative approach with data from fifteen individual interviews that were analyzed with latent content analysis according to Graneheim and Lundman.   Result: The study resulted in five categories: A good relationship, Support from healthcare professionals, Opportunity for participation, Knowledge and Organizational aspects. These resulted in an overall main theme: Prerequisites for a good meeting between relatives and healthcare professionals. The result showed that the relatives’ experiences of the meeting with the healthcare personnel were in many cases positive. Knowledgeable personnel were dedicated and showed respect. Good communication was a prerequisite and contributed to a sense of safety. However, various factors such as stress, ignorance and organizational deficiencies could lead to negative experiences for the relative.   Conclusion: The result shows that there are several factors that are important in order to create a good encounter. Fundamental is respect, both verbally and in actions, but also on the basis of organizational factors such as care environment. In order to create the conditions for a good encounter, it is important that the relatives feels safe, meet staff with good knowledge and are given the opportunity to participate in the care.

Bakgrund: Suicid är idag den vanligaste yttre dödsorsaken i Sverige. Den enskilt största risken att avlida i suicid är tidigare suicidförsök. Det är en frekvent förekommande anledning till akut vård, vilket innebär att sjuksköterskor utanför den psykiatriska vården möter dessa patienter. Patienter som utfört suicidförsök beskriver både positiva och negativa erfarenheter av vården. I sjuksköterskans ansvar ingår att utföra bedömningar och att tillsammans med patienten komma överens om omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda suicidnära patienter inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvalitativa artiklar inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Färgkodning användes för att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat. Dessa tematiserades sedan under tre rubriker. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att de inte hade den utbildning och kunskap eller de erfarenheter och färdigheter som behövdes för att vårda dessa patienter. Det framkom även att hög arbetsbelastning och tidsbrist påverkade mötet negativt. Vidare beskrevs att vården som gavs främst var inriktad på de fysiska behoven. I mötet väcktes känslor som medlidande, ilska, rädsla och lidande.    Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen. Författarna har kommit fram till att etableringen av den mellanmänskliga relationen kan hindras på grund av osäkerhet, tidsbrist, hög arbetsbelastning, kommunikationssvårigheter eller om fokus läggs på observation av symtom och tecken snarare än att lära känna personen bakom dessa. Den kan även hindras om sjuksköterskan och patienten ser varandra på ett stereotypt sätt. Vidare diskuteras om sjuksköterskornas beskrivna sympati är gynnsam eller hämmande i vården av suicidnära patienter. / Background: Suicide is today the most common external cause of death in Sweden. The single greatest risk to die in suicide is a previously performed suicide attempt. This is a frequently occurring reason for acute care which means that nurses outside psychiatric care is meeting these patients. Patients that has attempted suicide describes both positive and negative experiences of the care provided. In the nurses’ responsibilities includes performing assessments and to reach agreement in which nursing measures to apply. Aim: The aim was to describe the nurses’ experiences of encountering suicidal patients in somatic care. Method: A litterature review has been performed. Ten qualitative articles were retrieved from CINAHL Complete and PubMed. Color coding was used to identify similarities and differences in the results of the articles. These were then themed under three headlines. Results: The results showed that the nurses experienced that they did not have the education, knowledge, experiences or skills needed to care for these patients. It also emerged that high workload and lack of time affected the encounter negatively. Furthermore, it was described that the care provided was mainly focused on the physical needs. Feelings that were evoked in the encounter were primarily compassion, anger and fear. Discussion: The result has been discussed based on Joyce Travelbee’s theory of the interpersonal relationship. The authors has come to the conclusion that the establishment of the interpersonal relationship can be hindered because of uncertainty, communication difficulties, or if focus is placed on observing symptoms and signs, rather than getting to know the person behind them. It can also be hindered if the nurse and the patient see each other in a stereotypical way. Furthermore, it is discussed whether the described sympathy is beneficial of inhibitory in the care of suicidal patients.

<p>Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård krävs det en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. När sjuksköterskan vårdar patienter som är immigranter med annat modersmål räcker inte språkkunskaperna alltid till för att förstå och bli förstådd, vilket kan leda till missförstånd. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes som baserades på 14 vetenskapliga artklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Blekinge. Artiklar mellan 2000-2010 inkluderades. Artiklarna granskades efter Forsberg & Wengströms granskningsmall. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans kommunikationssvårigheter och dess följder i mötet med patienter som är immigranter med annat modersmål. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier; användning av tolk, otillräcklig språkkunskap, frustration och förförståelse. Sjuksköterskan upplevde otillräckliga språkkunskaper hos patienter, vilket ledde till begränsad omvårdnad och felbedömningar. Sjuksköterskan uttryckte även sitt missnöje över bristen på omvårdnaden som gavs till patienter med annat modersmål och var oroliga för vårdkvalitén som gavs. Sjuksköterskan ansåg att patienter med språksvårigheter krävde mer tid än patienter utan språksvårigheter och därmed var en belastning för vården. Diskussion: För att underlätta kommunikation med patient som är immigrant med annat modersmål bör en professionell tolk anlitas. Flerspråkiga sjuksköterskor kan vara till hjälp som tolk.</p> / <p>Background: To provide good health care requires good communication between nurse and patient. When the nurse caring for patient whom are immigrant with a different native language, the nurse’s language skills are sometimes insufficient and they are in able to understand and to be understood, which can lead to misunderstandings. Method: The literature review was based on 14 articles. Researches were made in the databases; Cinahl, PubMed, and Elin@Blekinge. Articles from 2000-2010 were included. Articles were reviewed by Forsberg & Wengström template. Aim: The aim was to describe nurses' communication problems and the implications of meeting patients who are immigrants with a native language. Results: The results are presented in four categories: use of interpreter, inadequate language skills, frustration and pre-understanding. The nurse experienced that nursing a patient with inadequate language skills led to limited nursing and miscalculations. The nurse also expressed the dissatisfaction at the lack of care given to non-native speaking patient and was worried about the quality of care provided. The nurse believed that patients with language difficulties required more time and was more of a burden on health care than patients without language barriers. Discussion: To facilitate communication with patients who are immigrants with a native language, a professional interpreter should be hired. Multilingual nurses can also be helpful as interpreters.</p>

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning är en vanlig sjukdom på alla vårdinrättningar och många sjuksköterskor möter dessa patienter dagligen. I omvårdnaden av dessa patienter behöver sjuksköterskan använda sig av dagliga händelser för att försöka lära patienten att lita på andra människor. Sjuksköterskans uppgift är att försöka lotsa patienten genom vardagen.  Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med borderline personlighetsstörning. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar använts som grund för resultatet.  Resultat: Resultatet visar att många sjuksköterskor önskar mer kunskap om störningen och de tror att många av de problem som omger patienten beror på hur organisationen och strukturen på avdelningen fungerar. Sjuksköterskorna skulle vilja ha bättre struktur på hur de ska vårda dessa patienter och vill att arbetsplatsen ska ha samma mål med omvårdnaden. Detta presenteras i fem teman som påverkar hur bra mötet blir: Handledning/Organisation, Relationer, Erfarenheter, Attityder och Utbildning samt Empati. / Background: Borderline personality disorder is a common disease in all nursing units and many nurses meet patients with Borderline personality disorder in their daily work. The nursing care of these patients require that the nurse uses everyday events to make the patient begin to trust other people. Nurse’s job is to try to guide the patient through everyday life. Aim: The aim of this study is to examine how nurses experience their meeting with patients with borderline personality disorder. Method: The method used is a literature study in which scientific articles are used as a base to the results. Result: The result shows that many nurses want to have more knowledge about the disorder and they think that a lot of the problems surrounding these patients depend on how the organisation and structure in the units work. The nurses would like to have better structure to handle these patients and need the working units to have the same goals with the care. This is presented in five themes that affect the burnout of the meeting: Tutoring/Organization, Relationship, Experiences, Attitudes and Education, and Empathy.

Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård krävs det en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. När sjuksköterskan vårdar patienter som är immigranter med annat modersmål räcker inte språkkunskaperna alltid till för att förstå och bli förstådd, vilket kan leda till missförstånd. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes som baserades på 14 vetenskapliga artklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Blekinge. Artiklar mellan 2000-2010 inkluderades. Artiklarna granskades efter Forsberg &amp; Wengströms granskningsmall. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans kommunikationssvårigheter och dess följder i mötet med patienter som är immigranter med annat modersmål. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier; användning av tolk, otillräcklig språkkunskap, frustration och förförståelse. Sjuksköterskan upplevde otillräckliga språkkunskaper hos patienter, vilket ledde till begränsad omvårdnad och felbedömningar. Sjuksköterskan uttryckte även sitt missnöje över bristen på omvårdnaden som gavs till patienter med annat modersmål och var oroliga för vårdkvalitén som gavs. Sjuksköterskan ansåg att patienter med språksvårigheter krävde mer tid än patienter utan språksvårigheter och därmed var en belastning för vården. Diskussion: För att underlätta kommunikation med patient som är immigrant med annat modersmål bör en professionell tolk anlitas. Flerspråkiga sjuksköterskor kan vara till hjälp som tolk. / Background: To provide good health care requires good communication between nurse and patient. When the nurse caring for patient whom are immigrant with a different native language, the nurse’s language skills are sometimes insufficient and they are in able to understand and to be understood, which can lead to misunderstandings. Method: The literature review was based on 14 articles. Researches were made in the databases; Cinahl, PubMed, and Elin@Blekinge. Articles from 2000-2010 were included. Articles were reviewed by Forsberg &amp; Wengström template. Aim: The aim was to describe nurses' communication problems and the implications of meeting patients who are immigrants with a native language. Results: The results are presented in four categories: use of interpreter, inadequate language skills, frustration and pre-understanding. The nurse experienced that nursing a patient with inadequate language skills led to limited nursing and miscalculations. The nurse also expressed the dissatisfaction at the lack of care given to non-native speaking patient and was worried about the quality of care provided. The nurse believed that patients with language difficulties required more time and was more of a burden on health care than patients without language barriers. Discussion: To facilitate communication with patients who are immigrants with a native language, a professional interpreter should be hired. Multilingual nurses can also be helpful as interpreters.

Syftet med den här rapporten är att undersöka hur mötena på distans inom Trafikverket Region Mitt fungerar ur ett användarperspektiv och vilka förbättringar som kan göras för att få en effektivare verksamhet och ge användare en bättre arbetsmiljö. Det visar sig att de anställda generellt är positivt inställda till resfria möten som mötesform men att det finns vissa problem. De vanligaste problemen är att ljudet inte fungerar korrekt och att användarna blir understimulerade av att ha tittat länge på en skärm. Tre förslag på lösningar presenteras. Det första är att satsa mer på utbildning för användarna samt att ställa krav på dem att lära sig visa funktioner i och med att Live Meeting används i deras dagliga arbete. Det andra är att använda kameran vid alla möten. Det finns stöd för kameraanvändning men det är något som idag inte används i särskilt stor utsträckning men som jag anser ger mer gemenskap och fler uppmärksamma deltagare. Det sista förslaget är att Trafikverket ska se över vilka mål de har med resfria möten och vilka möten som bör vara fysiska möten även i framtiden. Detta efter att ha noterat en tendens till att allt fler möten genomförs via Live Meeting. / The purpose of this master thesis was to identify some of the problem areas concerning the use of computer based web conference systems at Trafikverket Region Mitt in Sweden. The aim was to propose some solutions to the problems found. The material was gathered by meeting observations and a survey among the users of Live Meeting at the department Samhälle at Trafikverket Region Mitt. The results show that most problems are related to sound and attention issues during the meetings. Most users are pleased with the benefits given by this way of meeting at a distance, but they are bothered by details that do not work properly such as confusion in how to use certain functions. The results were analysed seen in a usability perspective. There are three solutions presented. The first is to give the users more education for them to be able to use the system properly and with greater skill. The second solution is to use the camera at all meetings.The third proposal for better meetings is for Trafikverket to discuss the goal with having distance meetings and what types of meetings that always should be physical to guarantee high quality in the company.