Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer ökar kraftigt i samhället. Konsekvenserna av att utsättas för våld är flera och ingriper både fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar kvinnors livssituation. Akutmottagningen är den främsta vårdenhet som våldsutsatta kvinnor söker sig till. Arbetsstrukturen försvårar för sjuksköterskan att uppmärksamma våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskor har ett ansvar att tidigt upptäcka tecken på våld. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med de våldsutsatta kvinnorna i nära relationer på akutmottagning. Metod: Studien är litteraturbaserad på kvalitativ forskning bestående av 10 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Två huvudteman presenterades i resultatet vilka var organisatoriska utmaningar och relationella utmaningar. Akutsjuksköterskor upplevde bris på tid och rutiner för att kunna möta och erbjuda god vård till våldsutsatta kvinnor. Det förekom också kunskapsbrist hos sjuksköterskor i omhändertagandet av dessa kvinnor. Sjuksköterskor upplevde även svårigheter i att skapa en god vårdrelation med våldsutsatta kvinnor vilket hindrade genomförandet av personcentrerad arbete. Konklusion: Sjuksköterskor behöver mer utbildning och tydligare riktlinjer och rutiner i akutmottagningen för att kunna erbjuda god och säker vård för de våldsutsatta kvinnor. Arbetsgivaren behöver även minska arbetsbördan för sjuksköterskor då de upplever sin arbetsmiljö stressig och påfrestande. / Background: Violence against women in close relationships is increasing sharply in society. The consequences of being subjected to violence are multiple and affect both physical and mental stresses that affect women's life situation. The emergency department is the main care unit that abused women seek out. The work structure makes it difficult for the nurse to pay attention to abused women. Nurses have a responsibility to detect signs of violence early. Aim: To shed light on factors that affect nurses' meeting with the abused women in close relationships at the emergency department. Method: The study is literature-based on qualitative research consisting of 10 scientific articles. Findings: Two main themes were presented in the results, which were organizational challenges and relational challenges. Emergency nurses experienced a lack of time and routines to be able to meet and offer good care to the abused women. There was also a lack of knowledge among nurses in caring for these women. Nurses also experienced difficulties in creating a good care relationship with women exposed to violence, which hindered the implementation of person-centred work. Conclusion: Nurses need more training and clearer guidelines and routines in the emergency department in order to be able to offer good and safe care for women exposed to violence. The employer also needs to reduce the workload for nurses as they find their work environment stressful and exhausting.

Saljii, M & Nylander, R. Sjuksköterskans upplevelse av att möta familjer inom barnonkologin - en kvalitativ intervjustudie. En kvalitativ intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2023.   Bakgrund: När ett barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. Behandlingen är lång och familjen tillbringar stor del av sin tid på sjukhus. Varje familj är unik vilket gör varje möte unikt. Sjuksköterskan bör arbeta utifrån både ett barncentrerat och ett familjecentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskor möter dessa familjer under en lång tid under barnets sjukdomstid vilket gör att det finns ett behov av ökad medvetenhet och kunskap för att kunna möta familjer inom barnonkologin.   Syftet: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta familjer inom barnonkologin. Metod: Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor (n=10) med erfarenhet inom barnonkologi. Intervjuerna genomfördes digitalt (n=8) och fysiskt (n=2). Respondenterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval som därefter analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genomförd analys resulterade i fyra huvudkategorier som belyser sjuksköterskans upplevelse i mötet med familjen inom barnonkologin; Att känna motstridiga känslor, Att känna sig som en del av familjen, Att möta en familj i kris, Att inte förstå varandra. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever svårigheter i sitt möte med familjer där det förekommer språkförbristningar samt vid motstridiga känslor i jämförelse med familjen. Det önskas en ökad tillgänglighet av medicinskt utbildade tolkar, att tolkar finns på plats, samt en ökad kunskap och fler redskap för att kunna möta familjerna i olika skeden inom barnonkologin. / Saljii, M & Nylander, R. Nurses experience of meeting families in pediatrics oncology. A qualitative interview study. Essay in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of care science, 2023.   Background: When a child is affected by cancer the whole family is influenced as well. The treatment is immense and the family attends most of their illness duration inside of a hospital. Every family is exclusive and unique which makes every meeting extraordinary. The nurse should work from a child-concetrated and a family-centered approach.  Nurses meet these families during a particularly long time which gives an increased apprehension and knowledge of having the means for family meetings within pediatric care. Purpose: The purpose of this study was to enlighten the nurses experience of meeting families within pediatrics oncology.  Method: The data collection was implemented with semi structured interviews with profession diligent nurses (n=10) in pediatric oncology. The interviews to place digitally (n=8) and in their workplace (n=2). The respondents were recruited through convenience selection thereafter was analysed through a qualitative content analysis.  Results: Completed analysis resulted into four main categories that highlight the nurses experience in the meeting with the family in Pediatric oncology: To feel conflicting emotions, feeling a part of the family, meeting families in crisis and, to not understanding each other. Conclusion: The nurses experience difficulties in the meeting with the family when it befalls language flaws as well as different emotions in comparison with the family. There is a desire for increased availability out of medically educated interpreters, interpreters to be on site as well as increased knowledge and tools in managing to meet the families in different stages within pediatric care.

Bakgrund: Humor är ett fenomen som genom historien haft varierande betydelse för människan. Inom omvårdnaden har kunskapen om humor ökat de senaste de-cennierna och lyfts fram som ett socialt redskap i kommunikation och relation mellan sjuksköterska och vårdtagare. Hemsjukvården är en vårdform där det upp-står en tät kontakt mellan sjuksköterska och vårdtagare och där humorn därför är viktig att uppmärksamma. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjukskö-terskans upplevelse av förutsättningar för humor och humorns betydelse i mötet med vårdtagare i hemsjukvården. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ em-pirisk studie med datainsamling via semistrukturerade intervjuer. Totalt har åtta grundutbildade sjuksköterskor deltagit i studien, alla arbetande inom hemsjukvår-den i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades efter en latent inne-hållsanalysmodell av Burnard (1991), vilken modifierades av författarna. Resul-tat: Grunden i att använda humorn ligger i att kunna tyda signaler och läsa av si-tuationen. Kontinuitet i form av tid samt det samspel som utgör varje situation är också av betydelse för humorn. Humorn i mötet tycks även stödja kommunikatio-nen och relationen samt jämna ut skillnader och bidra till ett mänskligare möte. Humorn ger känslan av att göra något gott och ger arbetsglädje samtidigt som den upplevs möjliggöra livsglädje hos vårdtagaren. Slutsats: Humor påverkar mötet och kan tänkas vara ett viktigt hjälpmedel för att underlätta sjuksköterskans arbete inom hemsjukvården. Författarna vill med studien synliggöra humorn och öka medvetenheten om dess effekter även inom hälso- och sjukvården i stort. / Background: Humor is a phenomenon that through history has had varying de-grees of importance to humans. In healthcare, the knowledge of humor has in-creased in recent decades and has been highlighted as a social tool for communi-cation and relationships between nurses and patients. Home health care is a form of care where there is a close contact between nurses and patients and where the humor therefore is important to notice. Purpose: The purpose of this study was to investigate nurses' experience of conditions for humor and the importance of hu-mor when encountering patients in home health care. Method: The study was conducted as a qualitative empirical study with data collection through semistruc-tured interviews. A total of eight nurses with a basic nursing degree participated in the study, all working in home health care in southern Sweden. The collected ma-terial was analyzed using a latent content analysis by Burnard (1991), which was modified by the authors. Results: The basics of using humor lies in the ability to interpret signals and read the situation. Continuity in terms of time and the inter-actions that form each situation are also of importance to the humor. The humor in the encounter also seems to support the communication and relationship as well as even out differences and contribute to a more human encounter. Humor gives the feeling of doing something good and gives work satisfaction. It also seems to give the patient a feeling of joy in life. Conclusion: Humor has an impact on the en-counter and may be an important tool to ease the nurse's work in home health care. With this study the authors wish to highlight humor and increase the aware-ness of its effects in health care in general.

Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt förekommande besvär hos kvinnor i världen. Äldre kvinnor är den grupp som främst drabbas och orsakerna till detta kan variera. Tidigare forskning visar att leva med urininkontinens påverkar livskvalitén negativt och är förknippat med en känsla av skam. Distriktssköterskor inom primärvården har som uppgift att ge vård till äldre kvinnor med urininkontinens. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskans upplevelser av att möta äldre kvinnliga patienter med urininkontinens i primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och informanterna bestod av åtta distriktssköterskor. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: De tre huvudkategorierna som framkom var: I mötet med den äldre kvinnan, distriktssköterskans utmaningar i mötet och organisationens utformning. I mötet med den äldre kvinnan beskrivs subkategorierna att känna sig tillräcklig och att kunna ge stöd. I distriktssköterskans utmaningar i mötet beskrivs synen på urininkontinens, hur svårt det kan vara att prata om ämnet och en känsla av att inte räcka till. Organisationens utformning handlar om bristen av tillgång på distriktssköterska med inkontinensansvar, att urininkontinens inte prioriteras inom primärvården samt önskan om mer kunskap inom området.  Slutsats: Distriktssköterskan upplever att det är viktigt att ge stöd till den äldre kvinnan med urininkontinens. Enligt distriktssköterskorna saknar de kunskap inom ämnet. Att arbeta med urininkontinens kan vara utmanande men det finns också möjligheter att kunna hjälpa kvinnan och ge stöd. / Background: Urinary incontinence is a common issue among women worldwide. Older women are most commonly affected, and the causes are varied. Previous research shows that living with urinary incontinence has a negative impact on quality of life as well as being associated with feelings of shame. District nurses working in primary health care are tasked with providing care to older women with urinary incontinence.  Aim: The aim of the study was to shed light upon the experiences of district nurses when encountering older women with urinary incontinence within primary health care. Method: A qualitative interview study was conducted, with eight district nurses serving as informants. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis following the method of Graneheim and Lundman.  Results: Three main themes were identified: The encounter with the older woman, the district nurse's challenges during the encounter and the structure of the organization. In the encounter with the older woman, the subcategories feeling adequate and being able to provide support are described. In the district nurse's challenges during the encounter, the perception of urinary incontinence, the difficulty of approaching the subject as well as a feeling of inadequacy are described. The structure of the organization adress the lack of access to continence nurses, urinary incontinence not being prioritized as an issue within primary health care and a desire to gain more knowledge in the field. Conclusion: District nurses feel that providing support to older women with urinary incontinence is essential. According to the district nurses, they lack knowledge on the subject. Working with urinary incontinence can be challenging, but also provides opportunities to assist and provide support to the women affected by it.

Sveriges åldrande befolkning ökar, vårdbehovet blir större och vård i hemmet blir allt vanligare. Äldre patienter bor oftast kvar i sina hem trots närvaro av sjukdom vilket inte alltid är självvalt. Hemmet är en meningsfull plats där äldre patienter kan uppleva trygghet och hälsa när integritet och självbestämmande beaktas. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra god vård och inneha ett följsamt förhållningssätt där patienten känner sig sedd och hörd för att mötet skall erfaras som vårdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre patienters upplevelser av det vårdande mötet med sjuksköterskan vid vård i hemmet. Metoden som har valts för denna studie är en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar noga har valts ut, analyserats och format ett slutgiltigt resultat. Resultatet visar på att hemmet och dess tillhörigheter är betydelsefullt samt att förbli självständig och att få vara delaktig i sin vård kan leda till en ökad autonomi. Att känna sig maktlös kan leda till känslor av frustration och utsatthet medan ett respekterande förhållningssätt från sjuksköterskan och en god kontinuitet kan skapa en trygg relation. Metoden i studien diskuteras baserat på de fyra begreppen: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Huvudfynden som diskuteras utifrån resultatet är hemmets betydelse, att vara patient i sitt eget hem, delaktighet och utsatthet, sjuksköterskans förhållningssätt, en god relation och det vårdande mötet. / Sweden's aging population is increasing, and the need for care is growing. Home care is becoming increasingly common as older patients often stay in their homes despite the presence of illness which is not always a voluntary choice. Home is a meaningful place where older patients can experience security and health when integrity and self-determination are taken into account. The nurse has an important role in providing good care and having an adaptable approach where the patient feels seen and heard so that the encounter is experienced as caring. The aim of this literature review was to illuminate older patients' experiences of the caring encounter with the nurse during home care. The method chosen for this study is a literature review where 12 qualitative articles were carefully selected, analyzed, and shaped into a final result. The results show that the home and its belongings are significant, and that maintaining independence and being involved in one's care can lead to increased autonomy. Feeling powerless can lead to feelings of frustration and vulnerability, while a respectful approach from the nurse and good continuity can create a secure relationship. The method in the study is discussed based on the four concepts: credibility, dependability, confirmability, and transferability. The main findings discussed based on the results are the significance of home, being a patient in one's own home, involvement and vulnerability, the nurse's approach, a good relationship, and the caring encounter.

Bakgrund: I dagens globala samhälle lever allt fler människor längre och i flera länder har det setts en ökning i den äldre populationen. Det kan innebära att allt fler äldre patienter kommer att vårdas i hemmet. Det är viktigt att vården som ges fokuserar på att göra den äldre patienten delaktiga. När delaktigheten inte sker fullt ut kan den äldre patienten förlora förmågan att påverka vården vilket riskerar leda till en minskad känsla av välbefinnande och ett vårdlidande kan uppstå. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa den äldre patientens upplevelse av delaktighet vid vård i hemmet. Metod: Studien är en litteraturöversikt där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats. Artiklarna söktes via databaserna Cinahl och Medline Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman och sju underteman. Upplevelse av förtroendefulla möten och känsla av självständighet med underteman: Betydelsefulla relationer, Att vara närvarande i kommunikationen, Inte vilja vara till besvär, Möjlighet att påverka, Kunskapens betydelse, självbestämmande och Att inte bli lyssnad på. Resultatet visade att en upplevelse av förtroende i mötet var viktigt för den äldre patientens delaktighet. Vidare visade resultaten att en känsla av självständighet var centralt för den äldre patientens upplevelse av delaktighet. När självständigheten begränsades gav det upphov till känslor av lidande och minskad delaktighet hos den äldre patienten. Slutsatser: Ovan nämnda huvudteman visades vara viktiga delar i upplevelsen av delaktighet hos äldre patienter som vårdas i hemmet.

Bakgrund Cirka fem procent av alla gravida kvinnor i världen konsumerar en eller flera beroendeframkallande substanser idag. Ett växande bekymmer är den snabba ökningen av opioidmissbruk under graviditet, vilket inte bara har en negativ inverkan på kvinnan utan även kan leda till olika skador på fostret. Individer med substansbrukssyndrom upplever frekvent stigmatisering relaterat till sitt beroende. Kvinnor representerar omkring 30 procent av alla personer som erhåller vård för narkotikarelaterade problem i Sverige, och dödsfallen bland dessa kvinnor ökar betydligt. Personcentrerad vård skall utgå från att se personen bakom diagnosen eller sjukdomen och erbjuda ett empatiskt förhållningssätt. Trots detta utgör den otillräckliga vården ett hinder för kvinnor med substansmissbruk under graviditet. Syfte Beskriva hur gravida kvinnor med substansbrukssyndrom upplever mötet med vården. Metod Detta arbete är en icke-systematisk litteraturöversikt med tio vetenskapliga originalartiklar, som genom en integrerad dataanalys presenteras i resultatet. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att få fram artiklar kopplade till det valda ämnet. Klassificering och kvalitetsbedömning gjordes med hjälp av Sophiahemmet Högskolas modifierade bedömningsunderlag. Resultat Resultatet har sammanställts i fem huvudkategorier: Upplevelser av bemötande, Upplevelser av stigmatisering, Upplevelser av behandling, Att söka vård och Identifierade behov: Kunskap och kommunikation. Resultatet påvisar att gravida kvinnor med substansbrukssyndrom upplever att mötet med vården präglas av stigmatisering, otillräcklig behandling och kunskapsbrist. Slutsats Denna litteraturöversikt belyser hur gravida kvinnor med substansbrukssyndrom upplever mötet med vården. Resultatet indikerar att mötet mellan dessa gravida kvinnor och vården ofta är präglat av stigmatisering och diskriminering på grund av deras aktiva bruk av substanser. Många erhåller otillräcklig smärtlindring under förlossning. Resultatet belyser även behovet av ökad kunskap och förbättrad kommunikation inom hälso- och sjukvården. Positiva upplevelser var inte enbart relaterade till vårdpersonalens specialisering, utan snarare till närvarande och fördomsfria vårdgivare som ingav känslan av trygghet. / Background  Approximately five percent of all pregnant women worldwide are currently consuming one or more addictive substances. A growing concern is the rapid increase in opioid abuse during pregnancies, which not only negatively affects the woman but can also lead to various harms to the fetus. Individuals with substance use disorder often experience stigmatization related to their addiction even in the context of healthcare visits. Women constitute about 30 percent of all individuals receiving care for drug-related problems in Sweden, and fatalities among these women are increasing significantly. Person-centered care should recognize the person behind the diagnosis or illness and offer an empathetic approach. Despite this, the inadequate care becomes a barrier for women with substance use during pregnancy.  Aim To describe how pregnant women with substance use disorder experience encounters with healthcare.  Method  This is a non-systematic literature review with ten scientific original articles, which were selected and presented in the results, through an integrated data analysis. The databases PubMed and CINAHL were used to retrieve articles related to the chosen topic. Classification and quality assessment were performed using Sophiahemmet University’s modified assessment criteria model.  Results  The results obtained after the analysis of the ten scientific articles have been compiled into five main categories: Experiences of reception, Experiences of stigmatization, Experiences of treatment, Seeking care, and Identified needs: Knowledge and communication. The results indicate that pregnant women with substance use disorders perceive encounters with healthcare characterized by stigmatization, inadequate treatment and lack of knowledge.  Conclusions  This literature review emphasizes how pregnant women with substance use disorders experience encounters with healthcare. The results indicate that the interaction between these pregnant women and healthcare is often characterized by stigma and discrimination due to their active substance use. A significant number of these women do not receive sufficient pain relief during childbirth. The findings underscore the necessity for increased knowledge and improved communication within healthcare. Positive experiences were not solely related to the specialization of healthcare professionals but rather to the presence of a nonjudgmental healthcare provider who instilled a sense of security.

No description available.

Bakgrund: Forskning visar att barn upplever oro och rädsla i samband med anestesi. Anestesisjuksköterskan är en av de som behöver möta barnets känslor. Genom att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter kan förståelse skapas samt ge möjlighet till fördjupad kunskap inom barnanestesi. Syfte: Studiens syfte var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter av mötet med barn i förskoleåldern i samband med anestesiinduktion. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats genomfördes. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer där totalt tolv anestesisjuksköterskor intervjuades. Dataanalys genomfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa latenta innehållsanalys. Resultat: Två övergripande teman identifierades, med fyra kategorier och sju subkategorier. Det första temat, goda förutsättningar för ett vårdande möte, innefattar handlingar, strategier och faktorer som ger goda förutsättningar för att mötet med barn i förskoleåldern i samband med anestesiinduktionen ska bli vårdande. I det andra temat, hindrande faktorer för ett vårdande möte,lyfts anestesisjuksköterskans erfarenheter av vad som hindrar förutsättningarna för ett bra och vårdande möte.   Slutsats: Mötet med barn i samband med anestesiinduktionen är både utmanande och roligt. Anestesisjuksköterskan behöver anpassa sig efter det unika barnet, involvera föräldrar, tillämpa sina tidigare erfarenheter och inneha en handlingsberedskap för att kunna främja ett vårdande möte. Preoperativa förberedelser spelar en avgörande roll för såväl anestesisjuksköterskan, som för barn och föräldrar. Mötet kan dock ge upphov till känslomässig påfrestning då anestesisjuksköterskan kan behöva utföra tvingande handlingar vilka kan hindra förutsättningar för ett vårdande möte. / Background: Research shows that children experience worries, and fear associated with anesthesia. The nurse anesthetist’s is one of those who needs to meet the child’s feelings. By highlighting the nurse anesthetist’s experiences, understanding can be created and allow in-depth knowledge regarding pediatric anesthesia.  Aim: The study aimed to highlight the nurse anesthetist’s experiences of meeting with children of preschool age in connection with anesthesia induction  Method: A qualitative method with an inductive approach was used. The data collection consisted of semi-structured interviews where twelve nurse anesthetists were interviewed. The data analysis was carried out according to Graneheim and Lundmans (2004) qualitative latent content analysis. Results: Two overall themes were identified, with four categories and seven subcategories. The first theme, good presumptions for a caring meeting, includes actions, strategies and factors which gives good presumptions for the meeting with children of preschool age in connection with the anesthesia induction to turn out caring. In the second theme, obstructive factors for a caring meeting, the nurse anesthetist’s experiences of what obstructs the presumptions for a good and caring meeting are highlighted. Conclusion: The meeting with children in connection with the anesthesia induction is both challenging and fun. The nurse anesthetist needs to adapt to the unique child, involve the parent, apply their experiences, and have an action plan to promote a caring meeting. Preoperative preparations play a crucial role for the nurse anesthetist as well as for the child and parents. The meeting can give rise to emotional stress when the nurse anesthetist needs to perform coercive actions that obstruct the presumptions of a caring meeting.

Bakgrund: Under graviditeten och efter förlossningen genomgår kvinnan en period som innebär en stor förändring i hennes liv och det är vanligt att uppleva ett brett spektrum av olika känslor. Den första tiden efter förlossningen kan symtom på allvarliga psykiska hälsoproblem utlösas, såsom en depression. Depression hos nyblivna mödrar, en så kallad postpartumdepression, har sedan 1990-talet ökat i intresse inom hälso- och sjukvården, inom omvårdnadsforskningen samt bland föräldrar.   Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sköterskors upplevelser av att möta mödrar med symtom på postpartumdepression.   Metod: En induktiv ansats användes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet utgjordes av intervjuer och åtta BVC-sköterskor intervjuades.   Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom fyra kategorier: etablera ett gott samarbete, ge råd och vägledning, att använda instrument som underlättar och kommunikativa hinder i arbetat samt tillhörande underkategorier.   Konklusion: För att kunna möta mödrar med symtom på postpartumdepression bör BVC-sköterskorna etablera ett bra samarbeta. Det första hembesöket var också betydelsefullt för att kunna etablera ett bra samarbete mellan BVC-sköterskorna och mödrarna. Att använda instrument såsom EPDS-formuläret, underlättade samtalet och var ett viktigt verktyg för BVC-sköterskorna. / Background:  During pregnancy and after childbirth the woman go through a period that represents a major change in her life and it´s common to experience a wide range of different emotions. The first time after birth, symptoms of serious mental health problems can be triggered, such as depression. Depression in new mothers, known as postpartum depression, has increased in interest since the 1990s in health care, nursing research and among parents.   Aim: The aim of the study was to illustrate Child health care nurses’ experiences of encounting mothers’ with symptoms of postpartum depression.   Method: Qualitative content analysis with inductive approach was used and data were collected through interviews. Eight Child health care nurses’, CHCN, were interviewed.   Results: Four categories emerged from the analysis: establish a good collaboration, provide advice and guidance, to use instruments that facilitate and communicative barriers at work and associated subcategorys.     Conclusion: In order to meet mothers with symptoms of postpartum depression CHCN need to establish a good collaboration. The first home visit was also important to establish a good collaboration between CHCN and mothers. The use of instruments such as EPDS, facilitate the conversation and was an important tool for the CHCN.