The purpose of this study is to understand encounter by individual depictions of meetingsperceived by social workers and clients in social services. Thus, we want to understand moreabout how clients and social workers as actors encounter each other in meetings in the socialservices. The study also aims to understand how the two actors affect each other in this typeof interaction and whether there are other influencing factors. We conducted a qualitativestudy by interviewing informants with semi-structured interview questions. The informantswere comprised of three social workers and eight clients. The data was processed usinginductive analysis. The results revealed that the two actors interact with each other alternatelyin their encounters and that it is not possible to determine who is responsible for the firstencounter. Other factors affecting the encounters other than just the encounter performed bythe other actor was also found. These factors were: the reason behind the contact, emotionalcircumstances, and the client's life situation. Contextual factors such as roles and power werepresent at the encounters; however, this was something that only existed in the informants’underlying statements. The empirical data was analyzed in light of the theoreticalperspectives of interaction and power. The results were also analyzed in the context of theresearch by Hall (2001), Billquist (1999) and Skau (2007). The results show that the clientsand the social workers influence each other's responses in the interaction and that the clients’response is an important part in the meeting between social worker and client, more importantthan what has been shown in previous research. / Syftet med studien är att förstå bemötandet mellan socialsekreterare och klient utifrån derasindividuella skildringar av möten inom socialtjänsten. Således vill vi förstå hursocialsekreterare och klienter i en interaktion bemöter varandra och blir bemötta. Studiensyftar även till att förstå hur de båda aktörerna påverkar varandra i interaktionen och om detexisterar andra påverkande faktorer. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjuainformanter med semistrukturerade intervjufrågor. Informanterna bestod av tresocialsekreterare samt åtta klienter. Rådata bearbetades genom induktiv analys. Resultatetvisade att de båda aktörerna påverkar varandra växelvis i sina bemötande och att det inte ärmöjligt att avgöra vem som står för det huvudsakliga bemötandet. Det framkom även att detfanns en del faktorer utöver själva bemötandet som påverkade bemötandet. Dessa faktorervar: anledningen bakom kontakten, känslomässiga omständigheter samt klientenslevnadssituation. Roller och makt var närvarande i mötet som kontext till bemötandet, dockvar detta något som endast fanns underliggande i informanternas uttalanden. Det empiriskamaterialet analyserades mot bakgrund av de teoretiska utgångspunkterna interaktion samtmakt. Dessutom diskuterades resultatet i samband med den tidigare forskningen gjord av Hall(2001), Billquist (1999) och Skau (2007). Resultatet visar att klient och socialsekreterarepåverkar varandras bemötande i interaktionen och att således klientens bemötande är enviktigare del i mötet mellan socialsekreterare och klient än vad som framkommit i tidigareforskning.

<p><em>Bakgrund: </em>Borderline personlighetsstörning är en vanlig sjukdom på alla vårdinrättningar och många sjuksköterskor möter dessa patienter dagligen. I omvårdnaden av dessa patienter behöver sjuksköterskan använda sig av dagliga händelser för att försöka lära patienten att lita på andra människor. Sjuksköterskans uppgift är att försöka lotsa patienten genom vardagen. </p><p><em>Syfte: </em>Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med borderline personlighetsstörning.</p><p><em>Metod: </em>Metoden som använts är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar använts som grund för resultatet. </p><p><em>Resultat:</em> Resultatet visar att många sjuksköterskor önskar mer kunskap om störningen och de tror att många av de problem som omger patienten beror på hur organisationen och strukturen på avdelningen fungerar. Sjuksköterskorna skulle vilja ha bättre struktur på hur de ska vårda dessa patienter och vill att arbetsplatsen ska ha samma mål med omvårdnaden. Detta presenteras i fem teman som påverkar hur bra mötet blir: Handledning/Organisation, Relationer, Erfarenheter, Attityder och Utbildning samt Empati.</p> / <p><em>Background: </em>Borderline personality disorder is a common disease in all nursing units and many nurses meet patients with Borderline personality disorder in their daily work. The nursing care of these patients require that the nurse uses everyday events to make the patient begin to trust other people. Nurse’s job is to try to guide the patient through everyday life.</p><p><em>Aim:</em> The aim of this study is to examine how nurses experience their meeting with patients with borderline personality disorder.</p><p><em>Method:</em> The method used is a literature study in which scientific articles are used as a base to the results.</p><p><em>Result: </em>The result shows that many nurses want to have more knowledge about the disorder and they think that a lot of the problems surrounding these patients depend on how the organisation and structure in the units work. The nurses would like to have better structure to handle these patients and need the working units to have the same goals with the care. This is presented in five themes that affect the burnout of the meeting: Tutoring/Organization, Relationship, Experiences, Attitudes and Education, and Empathy.</p>

Bakgrund: När en person söker vård för sin diabetes typ II sker ett möte med sjuksköterskan. Mötet mellan patient och sjuksköterska utgör grunden för att en patient ska kunna skapa tillit och känna trygghet i samvaro med sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes typ II upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades fem huvudkategorier: Att ta emot och förstå information, att ta emot stöd och bli motiverad, att våga känna tillit till sjuksköterskan, att vara delaktig i sin vård och att genom kommunikation skapa en relation med sjuksköterskan. Metoddiskussion: Att det inte hittades så många artiklar som matchade syftet kan bero på att det vårdvetenskapliga forskningsintresset inte är inriktat på allmänsjuksköterskan utan de flesta studier har inriktats på sjuksköterskan med specialistutbildning inom diabetesvården. Resultatdiskussion: Patienten vet hur det är att leva med diabetes mellitus typ II och sjuksköterskan har kunskap om hur sjukdomen påverkar kroppen. Ett samarbete mellan dessa två parter utgör grunden för att patienten ska kunna skapa sig en fungerande vardag. / Background: When a person with type II Diabetes seeks care, an encounter with a nurse will take place. The encounter between patient and nurse will help build the foundation for the trust and security that the patient will feel towards the nurse. Aim: The aim was to describe how patients with type II Diabetes experience the encounter with the nurse. Method: A literature review based on ten qualitative articles. Results: The analysis found five main categories: To receive and understand information, to receive support and get motivated, to put faith in the nurse, participation in your own treatment and through communication create a relationship with the nurse. Method discussion: Difficulties in finding relevant articles may have been due to most research focusing on diabetic nurses rather than practice nurses. Discussion of results: The patient knows what it is like to live with type II Diabetes and the nurse have the knowledge of how the disease affects the body. Collaboration between these two parts provides the basis for the patient to be able to create a functional week-day

Bakgrund: Intimt partnervåld där mäns våld mot kvinnor förekommer är ett folkhälsoproblem, och ett hot mot kvinnors hälsa. Inom hälso- och sjukvård är sjuksköterskan ofta den som initialt möter kvinnor utsatta för våld.   Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser hos sjuksköterskor i mötet med våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvård.  Metod: Databassökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt svarade 18 artiklar mot studiens syfte. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt granskningsmallarna för kvalitativ och kvantitativ metod som är modifierade utifrån Forsberg och Wengström (2008) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). De 18 artiklarna utgjorde resultatet. Artiklarna lästes och bearbetades både enskilt och tillsammans för att identifiera likheter.   Resultat: Resultatet i litteraturöversikten baseras på två huvudteman vilka är upplevelser och hinder. Resultatet baseras även på sex underteman, vilka är professionella upplevelser och upplevelser som påverkar sjuksköterskan privat, som går under huvudtemat upplevelser. De återstående fyra underteman går under hinder och är miljö, tidsbrist, fördomar och okunskap.  Slutsatsen: Våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem samt hälsoproblem. Sjuksköterskor upplever ett känsloengagemang i mötet med våldsutsatta kvinnor. Det uttrycks ett behov från sjuksköterskor i form av stöd och kunskap om hur de ska gå tillväga i detta mötet och ett behov av att motarbeta de hinder som föreligger. Det behövs gedigen utbildning om kvinnovåld för att arbeta mot fördomar, skapa tydligare riktlinjer, stärka arbetet och för att sjuksköterskorna ska känna ett stöd och en trygghet om osäkerhet i mötet uppstår. / Background: Intimate partner violence from men against women is a public health problem, and the biggest threat to women's health. In health care, the nurse is often the one who initially meets women exposed to violence.  Aim: The aim of the literature review was to describe the experiences of nurses encountering with abused women within healthcare  Method: Cinahl and pubmed were used in the search of articles. A total of 18 articles responded to the study's purpose. The articles were reviewed for quality  according to the review templates for qualitative and quantitative methods that were modified based on Forsberg and Wengström (2008) and Willman, Stoltz and Bahtsevani (2006). The 18 articles constituted the result. The articles were read and processed both individually and together to identify similarities.  Results: The results in the literature review are based on two main themes which are experiences and obstacles. The result is also based on six sub-themes, which are professional experiences and experiences that affect the nurse privately, which goes under the main theme experiences. The remaining four sub-themes goes under the main theme obstacles and are environment, lack of time, prejudice and ignorance.  Conclusion: Violence against women is a major social and health problem. Nurses experience several emotional feelings when encounter with abused women. A need is expressed by nurses in the form of support and knowledge of how to proceed in the meeting with abused women and a need to work against the obstacles that exist. Thorough education about abused women is needed to work against prejudice, to create guidelines, to strengthen the work and for the nurses to feel support and a sense of security in the meeting.

Som vårdens frontlinje har sjuksköterskor ett ansvar att möta suicidnära patienter, sjuksköterskors bemötande har visat sig vara betydande för patientens tillfrisknande. Det är dock inte helt klarlagt hur sjuksköterskor upplever mötet och vilka utmaningar som kan ingå i denna arbetssituation. Det är av vikt att uppmärksamma sjuksköterskors utsatthet i komplexa arbetssituationer för att säkerställa en bra vårdkvalitet. Syftet med studien var därför att beskriva sjuksköterskors utmaningar i mötet med den suicidnära patienten. Studien gjordes som en litteraturöversikt och datainsamlingen gick ut på att inhämta tidigare forskning för att besvara studiens syfte. Datainsamlingen resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades. Utfallet av dataanalysen blev ett resultat innehållande ett huvudtema med sex subteman som användes för att presentera studiens resultat. Resultatet visade att sjuksköterskor som hade egna erfarenheter gällande suicid hade varierande känslor och uppfattningar av mötet med den suicidnära patienten. Det var viktigt för sjuksköterskorna att i mötet upprätthålla en distans till patienten för att kunna reglera egna känslor som uppstod. Den egna förförståelsen och attityder kring suicid kunde ha betydelse för hur sjuksköterskorna kände gentemot den suicidnära patienten. Sjuksköterskorna beskrev även att de kände ett personligt och professionellt ansvar som ibland kunde bli för tungt att bära. Dessutom fanns det en osäkerhet i att närma sig mötet och en rädsla för att göra mer skada än nytta. Studiens resultat kan motivera till och användas i kommande forskning då det anses vara ett relativt outforskat område. Resultatdiskussionen problematiserar fyra områden; arbetsmiljö, stigmatisering, undvikande och hållbar utveckling. Avslutningsvis delger författarna sina förslag till kliniska implikationer och studiens slutsatser. / Nurses' significant position in healthcare services reinforces their responsibility in conversing with suicidal patients, which is vital for the patient’s recovery. Despite this, there is a lack of knowledge about how nurses' emotions are affected and how they experience this complex situation in their profession. Therefore, the aim with the study was to describe barriers that nurses’ experience when meeting the suicidal patient. The study was executed as a literature review based on collected research about the aimsubject. The data collection resulted in 11 studies, which were then analyzed and categorized into one main theme along with six subthemes. The findings presented that nurses felt mixed emotions related to professional as well as personal responsibilities towards the patients. Furthermore, nurses felt different towards patients based on prejudices, personal experiences and knowledge. Nurses also felt insecure when meeting the suicidal patient, as they had a fear of doing more harm than good. Hopefully, the result of the study has potential to induce further research that can establish strategies to help nurses handle different emotions. The highlights are further discussed regarding work-environment, stigma, avoidance and sustainable development. Finally, the authors share their proposals for clinical implications and conclusions of the study.

The remote work environment poses many challenges, especially for collaboration and co-creation. Digital tools are available but they lack important properties of the physical meeting. This project applies emerging technologies in an attempt to enable a more suitable interface for creative collaboration. The goal is to produce an innovative solution in the form of a conceptual design based on user experience research. It follows the design process from brief to resulting conclusions and concept. The process is inspired by the learnings from Bootcamp Bootleg in combination with mentorship and guidance of experienced active designers from Shift Design, now part of Yellon. / Att arbeta från distans innebär många utmaningar, särskilt för samarbete och samskapande. Digitala verktyg finns tillgängliga men de saknar viktiga egenskaper hos det fysiska mötet. Detta projekt tillämpar ny teknik i ett försök att möjliggöra ett lämpligare gränssnitt för kreativt samarbete. Målet är att ta fram en innovativ lösning i form av en konceptuell design baserad på användarupplevelseforskning. Arbetet följer designprocessen från uppdragsbeskrivning till resulterande slutsatser och koncept. Processen är inspirerad av lärdomarna från Bootcamp Bootleg i kombination med mentorskap och vägledning av erfarna aktiva designers från Shift Design, nu en del av Yellon.

Bakgrund: Mötet med vårdens företrädare är en väsentlig del i hur patienten kommer att uppleva vården och sin självskattade hälsa. Så ledes har utformningen av mötet en central roll i vårdens standard. Det första mötet är viktigt då det lägger grunden för en tillförlitlig och hållbar relation. När mötet mellan specialistsjuksköterskan och den äldre patienten brister, finns det risk att förtroendet för vården avtar och det blir sämre förutsättningar för att kunna skapa en god relation. Syfte: Studiens syfte är att belysa specialistsjuksköterskans möte med den äldre patienten i hemmet.   Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie. I studien medverkade tio specialistsjuksköterskor som arbetade inom primärvård och hemsjukvård. Analysen gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Tillitsfull relation i personens hem, Ömsesidigare dialog, Mötet i hemmet ger helhetssyn och Utmaning i hemmet som mötesplats. Specialistsjuksköterskorna beskrev att det var av stor vikt att ha en tillitsfull relation genom att skapa ett förtroende till den äldre patienten i hemmet. En viktig del som kom fram var hur betydelsefull den ömsesidiga dialogen var i mötet i hemmet med den äldre patienten. Genom mötet i hemmet kunde specialistsjuksköterskorna göra en avstämning för att planera den äldres framtida vård. En av utmaningarna för specialistsjukskötskorna vid mötet i hemmet var arbetsmiljön. Slutsats: Specialistsjuksköterskornas önskan var att kunna ha ett nätverk kring patienten för att få helhetssynen och därigenom kunna skapa ett bra möte. Detta för att kunna underlätta för både den äldre patienten och för specialistsjuksköterskan. / Background: The meeting with the care representative is an essential part of how the patient will experience the care and their self-rated health. Thus, the design of the meeting has a central role in the standard of care. The first meeting is important as it lays the foundation for a reliable and lasting relationship. When the meeting between the specialist nurse and the elderly patientis lacking, there is a risk that confidence in the care will diminish and there will be worse conditions for being able to create a good relationship.  Aim: The aim of the study is to highlight the specialist nurse's meeting with the elderly patientat home. Method: The study was conducted through a qualitative interview study. The study involved ten specialist nurses who worked in primary care and home care. The analysis was done with the help of qualitative content analysis. Results: The result revealed four categories: Trusting relationship in the person's home, Mutual dialogue, Meeting in the home provides a holistic view and Challenge in the home as a meeting place. The specialist nurses described that it was of great importance to have a trusting relationship by creating trust in the elderly patient at home. An important part that emerged was how important the mutual dialogue was in the meeting at home with the elderly patient. Through the meeting at home, the specialist nurses were able to make a reconciliation to plan the elderly's future care. One of the challenges for the specialist nurses at the meeting at home was the work environment. Conclusion: The specialist nurses' wish was to be able to have a network around the patient in order to get a holistic view and thereby be able to create a good meeting. This is to make it easier for both the elderly patient and the specialist nurse.

Bakgrund Endometrios är en inflammatorisk sjukdom som drabbar kvinnor. Det är ofta ett smärtsamt tillstånd då endometriet återfinns utanför livmodern. Ungefär 190 miljoner kvinnor beräknas vara drabbade av sjukdomen. Hälso- och sjukvårdspersonalen saknar tillräcklig kunskap om endometrios vilket är en grundläggande del i att kunna förstå och möta kvinnornas behov. Ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar är att lindra lidande som uppstår. Syfte Syftet var att belysa kvinnor som lider av endometrios och deras upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke- systematisk litteraturöversikt valdes som metod för det självständiga arbetet och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklarna har hämtats från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av olika sökkombinationer. Sophiahemmet Högskolas bedömningsinstrument för kvalitetsgranskning användes för att granska de vetenskapliga artiklarna. En integrerad analys genomfördes sedan på de vetenskapliga artiklarnas resultat vilket utmynnade i tre huvudkategorier samt åtta underkategorier. Resultat Det samlade resultatet ledde till tre huvudkategorier: “Kommunikation med hälso- och sjukvårdspersonal”, “Bemötande” och “Svårigheter att få en diagnos” som alla beskriver hur kvinnorna upplevde mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet belyste att majoriteten av kvinnorna upplevde ett bristfälligt bemötande. Kvinnorna behövde kämpa för att bli hörda och det fanns brister i kommunikationen med hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnorna upplevde även att de fick ofullständig information kring endometrios. Slutsats Kvinnorna upplevde i många fall ett undermåligt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal när de sökte vård för endometrios. Det bristfälliga bemötandet ledde till att symtomen på endometrios normaliserades då kvinnornas upplevelser inte togs på allvar av hälso- och sjukvårdspersonal. Följden av detta resulterade i ett vårdlidande för kvinnorna. När ett personcentrerat förhållningssätt användes kände kvinnorna sig sedda av hälso- och sjukvårdspersonal och nöjda med sin vård. Fortsatt forskning om endometrios är av stor vikt för att möta kvinnornas behov. / Background Endometriosis is an inflammatory disease that affects women. The condition is often painful since the endometrium is found outside the uterus. Approximately 190 million women are estimated to be affected by the disease. Health care professionals lack adequate knowledge about endometriosis, which is a fundamental part of being able to understand and meet women's needs. One of the nursing responsibilities that nurses have is to alleviate the suffering that occurs. Aim This study aimed to describe women suffering from endometriosis and their experience of meeting healthcare professionals. Method A non- systematic literature review was chosen as the method for the independent work and was based on 16 scientific articles on qualitative and quantitative methods. The articles have been retrieved from the databases PubMed and CINAHL using various search combinations. Sophiahemmet University's assessment for quality was used to review the scientific articles. An integrated analysis was applied to the results of the scientific articles, which resulted in three main categories and eight subcategories. Results The overall result led to three main categories: "Communication with health care professionals", "Treatment" and "Difficulties in getting a diagnosis" which all describe how the women experienced the meeting with health care professionals. The results highlighted that the majority of women experienced inadequate treatment. The women had to fight to be heard and there were shortcomings in communication with health care professionals. The women also experienced that they received incomplete information about endometriosis. Conclusions In many cases, the women experienced substandard treatment from the health care professionals when they sought care for endometriosis. The inadequate treatment led to the normalization of the symptoms of endometriosis, as the women's experiences were not taken seriously by the health care professionals. The consequence of this resulted in suffering for the women. When a person- centered approach was used, the women felt seen by health care professionals and satisfied with their care. Continued research on endometriosis is of great importance to meet the women’s needs.

Bakgrund: Forskning belyser faktorerna som påverkar patienters önskan att påskynda döden i livets slutskede. Det saknas dock studier som undersöker hur sjuksköterskor, som arbetar med patienter som är obotligt (terminalt) sjuka och önskar dö, betraktar sig själva i mötet med de här patienterna. Syfte: Föreliggande studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor ser på sig själva, i mötet med patienter i livets slutskede som uttrycker en önskan att påskynda sin död. Metod: Studien är en empirisk intervjustudie med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra legitimerade sjuksköterskor. Dataanalysen utfördes med hjälp av en modifierad innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Part i en livsavgörande situation, Omringad av goda krafter samt Mellan förtvivlan och utvaldhet. Tillsammans klargör de här kategorierna hur sjuksköterskor betraktar sig själva i kontexten såsom beskrivs ovanför. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor ser på sig själva som en viktig kraft i mötet med patienter i livets slutskede som uttrycker en önskan att påskynda sin död. Beroende på vilken livsförståelsenivå patienten befinner sig på, anpassar sjuksköterskan sitt bemötande från enbart ansning till att tillsammans med patienten sträva efter skapande av livsmening. Erfarenhet och personlig mognad utgör ett stöd för sjuksköterskan i det här sammanhanget. Liksom patienten, kan även sjuksköterskan befinna sig mellan känslomässiga ytterligheter under processens gång och därmed ha möjlighet att utveckla sin livsförståelsenivå. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att studien kommer att öka medvetenheten bland sjuksköterskor som möter patienter i livets slutskede som uttrycker en önskan att påskynda döden, om det existentiella mötets betydelse för de här patienternas välbefinnande. / Background: Research highlights the factors associated with patients’ desire for hastened death at end of life. There is, however, a lack of studies examining how nurses, caring for patients with terminal disease and a wish to die, view themselves when they encounter these patients. Objective: The objective of this study was to highlight how nurses see themselves, when encountering patients at end of life expressing a desire to hasten their death. Method: The study is qualitative. Semi-structured interviews were conducted with four registered nurses, and a modified content analysis was applied. Results: Three main categories emerged from the analyzed data: Part of a life-changing situation, Surrounded by good forces and Between despair and chosenness. Together these categories clarify how nurses view themselves in a context as described above. Conclusion: The findings show that nurses see themselves as an important force, when encountering patients at end of life expressing a desire to hasten their death. Depending on which outlook-on-life level the patient is on, the nurse will adapt the encounter from merely attending care to – together with the patient – striving for creating meaning of life. Factors that support nurses in this context are experience and personal maturity. As well as the patient, even the nurse can find herself1 between emotional extremes during this process, and has the possibility to develop her2 outlook-on-life level. Relevance to clinical practice: Hopefully this study will raise awareness among nurses encountering patients at end of life expressing a desire for hastened death, about the importance of existential encounters for these patients’ wellbeing.   1 Himself can be read instead of herself if applicable. 2 His can be read instead of her if applicable.

Bakgrund Våld i nära relationer är en av de mest förekommande formerna av våld som kvinnor utsätts för runtom i världen. En orsak som försvårar arbetet är att den utsatta och gärningsmannen har en känslomässig relation till varandra. Hälso- och sjukvården bär på ett ansvar vid mötet med dessa kvinnor och sjuksköterskan spelar en nyckelroll i att främja en trygg och professionell relation med patienten. I dagsläget är utbildning inom området för hälso- och sjukvårdspersonal knapp, vilket kan orsaka onödigt lidande för patienten. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal i samband med mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Metod Som metod för den här litteraturöversikten valdes en icke-systematisk design, vilken genomfördes och baserades på 17 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och mixad design. Inkluderade artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord för föreliggande syfte. Dessa kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet sorterades in i teman och subteman. Resultat Resultatet redovisades genom två huvudteman: Det icke-vårdande mötet – upplevelse av en bristfällig vårdrelation samt Det vårdande mötet – upplevelse av en givande vårdrelation. De subteman som identifierades under Det icke-vårdande mötet var: Oro inför avslöjandet och dess konsekvenser, Skuld och skam, Otrygghet, nonchalans och att inte bli tagen på allvar, Brist på empati samt Bristfällig information och uppföljning. De subteman som identifierades under Det vårdande mötet var: Trygghet, empati och att vara sedd, Att få frågor om våld samt Delaktighet och stöd. Slutsats Det framkom att kvinnor utsatta för våld i nära relationer har många gemensamma upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Återkommande var Oro inför avslöjandet och dess konsekvenser, Skuld och skam samt Bristfällig information och uppföljning, Trygghet, empati och att vara sedd, Att få frågor om våld och Delaktighet och stöd. Resultatet tyder på att det finns en bristande kunskap i ämnet hos hälso- och sjukvårdspersonal samt att det är av vikt att stärka medvetenhet gällande bemötande av denna patientgrupp. / Background Intimate partner violence is one of the most common forms of violence affecting women around the world. The problem with intimate partner violence is that the perpetrator and the victim have an emotional relationship with each other. The health care professionals have a great responsibility in the meeting with these women and the nurse has an important role in establishing a safe environment for the patient. Today, the supply of education in the field for health care professionals is low. Subsequently, this can lead to unnecessary suffering for the patient. Aim The aim of this literature review was to illustrate abused women’s experiences of the encounter with health care professionals. Method A non-systematic literature review was conducted based on 17 scientific articles of both qualitative and mixed study design. These articles were obtained from the databases,PubMed and CINAHL, using appropriate keywords. Selected articles were reviewed in agreement with Sophiahemmet University’s assessment basis for classification and quality review Aft,er the quality examination of the chosen articles, an integrated data analysis was performed, and the result subsequently grouped into two main themes with sub themes. Results Two main themes were identified: The non-caring encounter – experience of a deficientcare relationship and The caring encounter – experience of a rewarding care relationship. The sub themes that were identified were: Anxiety about the disclosure and its consequences, Guilt and shame, Insecurity, nonchalance, and a feeling of not being taken seriously, Lack of empathy and Lack of information and follow-up. Furthermore, the subthemes regarding the second theme were Security, empathy and feeling of being seen, To receive questions about violence and Participation and support. Conclusions Women exposed to intimate partner violence had many experiences in common when meeting with health care professionals. Anxiety about the disclosure of the violence and its consequences, Guilt and shame, and Lack of information were mentioned. Furthermore Security, To receive questions about violence, and Participation and support were illustrated. The results indicate that there is lack of knowledge in the field among healthcare professionals and that it is important to strengthen awareness regarding treatment of this patient group.