The purpose of this paper is to create increased understanding of how pupils learn statistics. This includes gaining insight into pupils' use of their own experience and group experience to help to get a better understanding of statistical problem solving. The study's research questions are about how pupils learn to work with data in tables and diagram and how pupils learn to work with measures. The theoretical framework consists of two approaches to studying learning. One approach is based on pupils’ cognitive conditions, called set-befores, and the pupils' previous experiences, called met-befores. The second starting point is the pragmatic mindset that focuses on the language game – how pupils learn during meetings between pupils and between pupils and teachers. The survey was conducted by using structured observations of pupils' statistical problem solving and the discourse that went on in the classroom. The one teacher and the teacher's pupils were observed during six sessions with small groups of Year 7 pupils, who in turn were part of two larger groups. The result showed that pupils were able to identify, understand and interpret statistical data by seeing patterns, similarities and differences. The participants' learning was affected by the language they used. Pupils were able to recreate images using reflective thought experiments during the meetings. The discussions helped the participants to get started with their thoughts and to give those thoughts some structure in developing and understanding the relationships between different diagrams. The teacher and the group helped the pupils to learn to interpret data while working. It made it easier if pupils to used the correct words when pupils had to argue. Proper use of words from the statistical register, when pupils worked with measures of center, also helped the pupils to develop cognitively. The pupils who could use the statistical register also became easier understood and respected by the group. / Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för hur eleverna löser statistiska uppgifter och lär sig statistik. I detta ingår det även att få insikt i elevers användning av sina erfarenheter och gruppens erfarenhet till hjälp för att få bättre förståelse för statistisk problemlösning. Studiens forskningsfrågor handlar om: Hur elever lär sig att arbeta med data i tabeller och diagram samt hur elever lär sig att arbeta med lägesmått. Det teoretiska ramverket består av två synsätt på lärande. Ett synsätt utgår från elevernas kognitiva förutsättningar, set-befores, samt elevernas tidigare erfarenheter, met-befores. Den andra utgångspunkten är det pragmatiska tankesättet som fokuserar på språkspelet. Hur eleverna lär sig under möten mellan eleverna samt mellan elever och lärare. Undersökningen genomfördes genom att använda strukturerade observationsstudier av elevernas statistiska problemlösning och de diskurser som pågick i klassrummet. Observationerna utgick från en lärare och den lärarens elever vilka observerades under sex lektionspass med smågrupper av årskurs 7 elever, vilka i sin tur ingick i två större grupper. Resultatet visar att eleverna kunde identifiera, förstå och tolka statistiskuppgifter genom att se mönster, likheter och olikheter. Deltagarnas lärande påverkades av språket och språkspelet som pågick. Eleverna kunde återskapa bilder med hjälp av reflekterande tankeexperiment under mötena. Mötena hjälpte deltagarna att komma igång med sina tankar och få struktur över dem samt utvecklas och förstå relationerna mellan olika diagram. Läraren och gruppen hjälpte eleverna att lära sig tolka data under arbetet. Det underlättade att använda rätt ord och statistikregister när eleverna behövde argumentera. Korrekt användning av ord från statistikregistret, exempelvis när eleverna arbetade med lägesmått, hjälpte även eleverna att utvecklas kognitivt. De elever som kunde använda statistikregistret blev också lättare förstådda och de respekterades av gruppen.

I denna vetenskapliga essä beskriver jag två möten med personer som drabbats av stroke. I reflektion kring dessa möten redogör jag för dilemman i min yrkesvardag. Jag försöker att beskriva vikten av att förståelse uppnås mellan mig som sjukgymnast i neurologisk rehabilitering och de personer jag möter. Detta för att rehabiliteringen ska bli bra. Mitt ansvar är att göra personen engagerad i rehabiliteringen och personens ansvar är att aktivt delta. Problem uppstår när personen på grund av sjukdom inte har autonomi och därmed inte kan ta ansvar för sig själv. Kring begreppen praktisk kunskap, möte, ansvar och reflektion redogör jag för filosofers och andra författares tankar och reflekterar vidare kring dessa begrepp kopplat till de möten jag beskriver. Min slutsats är att jag behöver både teoretisk kunskap och praktisk kunskap i mitt arbete. Den praktiska kunskapen är ofta tyst kunskap. Reflektion är viktig för att jag ska kunna utföra mitt arbete så bra som möjligt och samla erfarenhet och praktisk kunskap. Trots att jag försöker att göra etiska val i min yrkesutövning ingår att jag ibland misslyckas. I reflektion och besvikelse över dessa misslyckanden bygger jag mer erfarenhet. / This scientific essay depicts two encounters with individuals who have suffered stroke. While reflecting about these encounters I describe dilemmas in my professional everyday work. I try to describe the importance of understanding between me as a physiotherapist working with neurological rehabilitation and the individuals I encounter. The purpose is achieving good rehabilitation. My responsibility is to make sure the individual feels invested in the rehabilitation and thus actively participate. Problems arise when the person as a result of disease do not have autonomy and consequently is unable to take responsibility. Philosophers’ and other authors’ thoughts and opinions about practical knowledge, encounters, responsibility and reflection as well as my own thoughts about the encounters I have had are described and analyzed. My conclusion is that both theoretical and practical knowledge are needed in my work. The practical knowledge is often tacit knowledge. Reflection is essential for me to be able to do my work as well as possible and to earn experience and practical knowledge. Even though I try to make ethical choices in my occupation I am not always successful. It is when reflecting and feeling disappointed about these failures that I emerge a more experienced professional in my field.

Bakgrund: Sjukfrånvaron i Sverige är hög i jämförelse med andra EU-länder.Långtidssjukskrivning till följd av stressrelaterade sjukdomar domineras av kvinnor.Det finns ett stort behov av en effektivare återgångsprocess till arbetslivet efter ensjukskrivning där olika insatser bör prövas och utvärderas. I vissa fall kan en neutralpart i form av en oberoende samordnare vara till hjälp för den sjukskrivne iåtergångsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter avmöten med arbetsgivarringens representant i återgångsprocessen till arbete, efter enstressrelaterad långtidssjukskrivning. Metod: Data insamlades genom kvalitativaintervjuer med tio kvinnor. Inklusionskriterer var att ha varit långtidssjukskriven förstressrelaterade sjukdomar, att ha varit i kontakt med en arbetsgivarring, samt att underåren 2007-2008 återgått till tidigare arbete eller annat lönearbete i en omfattning avminst 25 procent och ha arbetat under minst sex månader. Med arbetsgivarringens hjälpgjordes ett strategiskt urval, där hänsyn togs till ålder, sjukskrivningens längd, yrke ocharbetsplats. Data analyserades med manifest- och latent innehållsanalys. Resultat:Resultatet visar på fyra kategorier som representerar det manifesta innehållet: att blibemött med respekt och engagemang, att arbeta med att finna lösningar, egen utvecklingmed ökat självförtroende, organisatoriska aspekter. Det latenta innehållet beskriverkvinnans utvecklingsprocess, arbetsgivarringens handledningsprocess och det mellanmänskligasamspel som sker mellan dessa parter. Intervjuerna genomsyras av uttryckdär kvinnan beskriver att hon befinner sig i centrum. Allt handlar om henne och det ärarbetsgivarringen som får henne att känna sig betydelsefull. Slutsats: Genom en djupareförståelse för vad som bidrar till återgång till arbetslivet för personer medlångtidssjukskrivning, kan grunden läggas till ökad satsning och adekvata insatser förökad återgång till arbetet för fler personer.Nyckelord: återgång till arbete (RTW), stressrelaterad långtidssjukskrivning / Background: Sickness absenteeism is high in Sweden compared to other countries inthe European Union. Long-term-sick-absenteeism which depends on stress-relatedsickness is dominated by women. There is a great need to make the return-to-work(RTW) process more effective after an absenteeism where different contributions mustbe tested and evaluated. In some cases may neutral parties in form of an independentRTW-coordinator support sick-listed persons in their RTW-process. Purpose: Thepurpose of the study was to describe women’s experiences of meetings with a personfrom an “arbetsgivarring” in the RTW-process, after a period of stress-related sickness.Methods: Data was collected by qualitative interviews with ten women. Criteria thatincluded participation: to have been long-term-sick-listed because of stress-relatedsickness,to have been in touch with an “arbetsgivarring”, and during 2007-2008returned to earlier occupation or other form of paid work in an extend of 25 percent andhave been working for at least six month. Data was analysed using both manifest andlatent content analysis. Results: The result shows four categories representing themanifest content: to be treated with respect and engagement, to work with findingsolutions, own development with increased self-confidence, organisational aspects. Thelatent content describes the development process of the woman, the guidance process ofthe “arbetsgivarring” and the inter-mediate humanity that occurs between these twoparts in the meeting. All narratives are permeated by expressions where the womandescribes herself being in the centre of attention. Everything is about her and the“arbetsgivarring” makes her feel important. Conclusions: Through deeperunderstanding regarding what promotes RTW for persons on long-term-sick-list thebasis for an increased investment and adequate contributions to reach an improvingRTW can be laid for numerous persons.

Projektet bygger på åtta veckors fältarbete på en oberoende teater i Peking våren 2017,baserat på antropologisk och konstnärlig metod. Det är ett försök att utveckla begreppet konstnärlig etnografi, samt tillämpa det praktiskt. I detta är konsten inte huvudsakligen en produkt eller en presentationsform, utan ett sätt att tänka, att förhålla sig till världen. Materialet består av fältanteckningar, video, foto, rörelsematerial, personliga berättelser, minnen av dofter, ljud och smaker och någonting så vagt som stämning – stadens tempo, känslan i en repsituation… Hur kan scenen förmedla en plats och dess människor? Kan jag levandegöra mina upplevelser så att de blir angelägna för någon annan än mig själv? Det praktiska arbetet utgör ett försök att besvara dessa frågor. Vilka bilder har vi, och vad ser vi när vi speglar oss i varandra? Vad betyder det att våra världar redan är sammanflätade? Spegeln som bild och lek, träder fram både som tema och metod. Begrepp som exotism, representation och mötet med den andre diskuteras, liksom växlingen mellan identifikation och främmandegörande (”othering”) som en grund för förståelse. Hur påverkas människors liv av Kinas snabba samhällsförändringar, balansgången mellan socialism och kapitalism? Och vilken roll har scenkonsten i detta? Här diskuteras frågor om yttrandefrihet, liksom relationen mellan politik och spelstil, så kallad ”fejk realism”. Frågorna knyts samman genom en diskussion om autenticitet, följd av en betraktelse om utanförskap, för att slutligen återvända till det personliga mötet, till en berättelse om kontaktsökande – om vänskap. / This project is based on eight weeks of fieldwork at an independent theatre in Beijing in the spring of 2017, based on anthropological and artistic methods. It is an attempt to develop the concept artistic ethnography, and apply it practically. In this, art is seen not mainly as a product or a form of presentation, but as a way of thinking, of relating to the world. The material consists of field notes, video, pictures, movement material, personal stories, the memories of smells, sounds and tastes and of something as vague as atmosphere – the pace of the city, the feeling of a rehearsal situation... How can the stage render a place and its people? Can I bring my experiences to life, making them relevant for anybody else? The practical artistic work with an exposition is an attempt to answer these questions. What images do we have, and what do we see when we mirror each other? What does it mean that our worlds are already intertwined? The mirror as image and play appear both as a theme and a method. Concepts like exoticism, representation and the encounter with the other are discussed, as well as the movement between identification and othering, contributing to understanding. How are people’s lives affected by China’s rapid social changes, balancing between socialism and capitalism? What role do the performing arts have in this? Questions about freedom of expression are discussed, along with the relation between politics and styles of acting, the so called “fake realism”. The research questions are tied together in a discussion of authenticity, to finally return to the personal encounter and a story of seeking contact, of friendship. / <p>Sinnlig - the movie finns länkad dels i dokumentet och dels som egen fil</p> / Movit –Direction and Dramaturgy of movement based Performing Arts

Traditionally, meetings between social workers and clients have taken place physically. Since the 2010s, there has been a digital development which has meant that more calls between social workers and clients take place digitally, for example via telephone, Skype or mobile applications. In the spring of 2020, Sweden’s social services faced a drastic change due to covid-19 caused by the coronavirus SARS-CoV-2. In order to reduce the spread of infection, more and more meetings within the social services have had to take place digitally. This study aimed to investigate the impact and significance of digitalisation, in the form of the digital meeting, in the interaction and meeting between social welfare secretaries and clients in economic aid, viewed from the social welfare secretaries’ perspective.The empirical material has been collected through qualitative interviews with eight social welfare secretaries active within economic aid. With the intention of analyzing the empirical data a theoretical framework has been used, consisting of Goffman's theory of social interaction and new institutional organization theory.The result indicates that there are difficulties in establishing new, but also maintaining existing, relationships with clients when meetings become digital. The interaction between the parties is affected when the physical meeting is absent, especially if the parties cannot see each other. Apart from digital maturity, the digital meeting does not seem to require any other proficiency. The social welfare secretaries continue to describe that the proficiencies they already possess such as sensitivity, compassion and professionalism become more difficult to maintain in digital meetings. At the same time, the results show that digital meetings also have positive effects. It is mainly emphasized that digital meetings are more efficient and accessible than physical meetings. Furthermore, the impact and significance of the digital meeting is also affected by the client’s different conditions.

<p>Denna uppsats består av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda värdet av denna dialog och att få en uppfattning om värdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmänhet i fråga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmänna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsämne. Argumentationen utgick ifrån deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrån deras kompetensområden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte på någon större grad av nytänkande, med undantag för två korta essäer som diskuterade nya Gudsdefinitioner. Dessa resonemang fördes dock inte vidare till de debatter som också ingick i dialogen. Trots många brister, där många borde ha kunnat undvikas, visade den studerade dialogen på en vilja till möte mellan oliktänkande och på ett intresse från allmänheten. Med tydliga definitioner och riktlinjer och ett mer aktuellt ämnesval borde därför dialoger mellan vetenskap och religion ha en framtid.</p> / <p>This essay is a study of a dialogue between science and religion at the John Templeton foundation. The aim has been to investigate the value of this specific dialogue and also to get an understanding of the value of dialogues between science and religion in general regarding actuality and fruitfulness for the participants, the audience and the public debate. The study of the Templeton dialogue revealed shortcomings regarding definitions and guidelines, choice of participants and of topic. Furthermore, the argumentation was based on the individual participants belief or non-belief rather than their professional competence areas. The different contributions to the dialogue did not show any higher degree of fresh ideas, apart from two short essays describing new definitions of God. These thoughts were, however, not brought to the debates that were also a part of the dialogue. Despite the shortcomings, where many should have been possible to avoid, the studied dialogue showed willingness from people of different perspectives to meet and the dialogue also gained an interest from the general public. The conclusion of this study is that with clear definitions and guidelines and a well-considered choice of topic, the dialogue between science and religion should have a future.</p>

In this paper we have chosen to focus on social workers and their experiences of interacting with clients with neuropsychiatric disabilities, in example persons with ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder), Asperger syndrome, autism and/or Tourette syndrome. The main purpose was to look into three areas: What knowledge do social workers mean that they need about neuropsychiatric disabilities and how can their needs of knowledge can be met? How do they experience the meeting with a person with neuropsychiatric disabilities? How does the cooperation function between authorities regarding persons with neuropsychiatric disabilities? Definition of the concept of disability and function from a historical perspective points out that the approach has changed over time. Previous research studies of the interaction in meeting between the client and the social worker shows that the social worker carries two faces, so called aspects. The first aspect is about help and care and the second aspect is about administrative functions. These two aspects can be difficult combining due to their differences. The processing in social work consists of three phases. The first is about the client presenting its issues, the next is about gathering background details about the client and the third phase to decide what action is the most adequate for the client. Recent studies show that persons with neuropsychiatric disabilities do not get the help and support they are in need of. This study is based on a qualitative method where we performed semi-structured interviews. We used a strategic sampling with maximum variation to get more in-depth answers from our informants. Interviews were made with six informants who were social workers who all have encountered neuropsychiatric disabilities on a daily basis. The analysis was based on an inductive driven analysis method which we have chosen to carefully describe. It shares some similarities with Grounded theory (GT), but it cannot really be considered as GT. Our results shows that the knowledge has improved due time but there still are some issues with the cooperation between sections due to the lack of knowledge of these diagnosis. With knowledge and interaction with clients our informants experienced that their approach changed. They felt more secure in their role as a social worker in meeting persons with neuropsychiatric disabilities. The prevalence of these disabilities has increased. Our informants noted that females are more noticeable than before and that the diagnosis can be performed in an earlier stage in life. / I denna uppsats har vi valt att fokusera på socialarbetare och deras upplevelser av att interagera med klienter som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis personer med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder), Aspergers syndrom, autism och/eller Tourettes syndrom. Syftet  var att undersöka tre områden: Vilken kunskap anser sig socialarbetarna behöva om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hur kan de tillgodose den kunskap de behöver om funktionsnedsättningarna? Hur upplever de mötet med en person med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Hur fungerar samarbetet mellan olika instanser när det gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?   Definitionen av begreppet handikapp och funktion utifrån  ett historiskt perspektiv påvisar att synsättet har förändrats över tid. Tidigare forskning visar att i interaktionen i mötet mellan socialarbetaren och klienten visar att socialarbetaren bär på två ansikten, så kallade aspekter. Den första aspekten handlar om hjälp och omtanke och den andra aspekten handlar om administrativa funktioner. Dessa två aspekter kan vara svåra att kombinera I och med deras olikheter. Handläggningen i socialt arbete består av tre faser. Den första handlar om att klienten skall presentera sina problem, den andra att samla in information rörande bakgrund och den tredje fasen handlar om att bestämma vilken insats som är mest lämpad för klienten. Nyare studier visar att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte får den hjälp och stöd de är i behov av. Denna studie är baserad på en kvalitativ metod där vi genomförde semi-strukturerade intervjuer. Vi använde oss av ett strategiskt urval med maximal variation för att få mer djupgående svar från våra informanter. Intervjuerna gjordes med sex informanter som var socialarbetare varav alla hade kommit i kontakt med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på en daglig basis. Analysen grundade sig i en induktivt driven kvalitativ analys som vi har valt att beskriva noggrant. Den delar vissa likheter med Grounded Theory (GT), men den kan inte riktigt betraktas som GT. Våra resultat visar att kunskapen har ökat över tid, men att det finns svårigheter med samarbetet mellan instanser på grund av bristande kunskap om dessa diagnoser. Med kunskap och interaktion med klienter så upplever våra informanter att deras synsätt har förändrats. De känner sig mer säkra i sin roll som socialarbetare i att möta personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Prevalensen av dessa funktionsnedsättningar har ökat. Våra informanter noterade att kvinnor är mer förekommande än tidigare och att diagnostisering kan ske i ett tidigare skede i livet.

Denna uppsats består av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda värdet av denna dialog och att få en uppfattning om värdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmänhet i fråga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmänna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsämne. Argumentationen utgick ifrån deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrån deras kompetensområden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte på någon större grad av nytänkande, med undantag för två korta essäer som diskuterade nya Gudsdefinitioner. Dessa resonemang fördes dock inte vidare till de debatter som också ingick i dialogen. Trots många brister, där många borde ha kunnat undvikas, visade den studerade dialogen på en vilja till möte mellan oliktänkande och på ett intresse från allmänheten. Med tydliga definitioner och riktlinjer och ett mer aktuellt ämnesval borde därför dialoger mellan vetenskap och religion ha en framtid. / This essay is a study of a dialogue between science and religion at the John Templeton foundation. The aim has been to investigate the value of this specific dialogue and also to get an understanding of the value of dialogues between science and religion in general regarding actuality and fruitfulness for the participants, the audience and the public debate. The study of the Templeton dialogue revealed shortcomings regarding definitions and guidelines, choice of participants and of topic. Furthermore, the argumentation was based on the individual participants belief or non-belief rather than their professional competence areas. The different contributions to the dialogue did not show any higher degree of fresh ideas, apart from two short essays describing new definitions of God. These thoughts were, however, not brought to the debates that were also a part of the dialogue. Despite the shortcomings, where many should have been possible to avoid, the studied dialogue showed willingness from people of different perspectives to meet and the dialogue also gained an interest from the general public. The conclusion of this study is that with clear definitions and guidelines and a well-considered choice of topic, the dialogue between science and religion should have a future.

<p>I och med friskolereformen i början på 1990-talet har förutsättningarna för skolor förändrats och konkurrensen hårdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har är avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anställda leder till att kunder blir tillfredställda och lojala, de som tar hand om sina anställda och agerar på deras idéer visar ett bättre resultat. Därför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utifrån ledningens perspektiv få förståelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som påverkar den interna kommunikationen och vilka förutsättningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvägagångsätt och tillämpar intervjuer för att svara på syftet. Fem informanter i ledande befattningar på lika många grundskolor i Stockholm har medverkat.</p><p>Undersökningen har kommit fram till att faktorer som organsationens storlek och ålder har betydelse för hur den interna marknadsföringen fungerar, men också uppdragsgivarens och ledarens förhållningssätt gentemot sin personal är av vikt. Det finns goda ansatser för intern marknadsföring inom skolan, men ett medvetet arbete måste ske på alla organisatoriska nivåer och ett genuint kundfokus måste finnas genomgående, först då kan den interna marknadsföringen fungera som ett verktyg att hantera den förändrade konkurrensen.</p> / <p>With the reformation of the Swedish schoolsystem in the early 1990s, which allowed for private actors to operate schools, the conditions for schools have changed and competition has increased. Marketing of schools has become increasingly common and the reputation of schools has become crucial. Previous research has shown that employee satisfaction leads to satisfied and loyal customers, companys who take care of their employees and act on their ideas show better results. Therefore, internal marketing is seen as a tool to manage the changed conditions for competition. The purpose of this paper is to obtain understanding and describing from management's perspective the factors within the school sector that affect the internal communication and what conditions these factors provide for internal marketing. The study has adopted a Grounded Theory-inspired approach and applies interviews to answer the purpose. Five informants in senior positions in elementary schools in Stockholm participated. The investigation has concluded that factors as organizational size and age have a bearing on how the internal marketing work out, but also governement´s and principal´s attitudes towards staff is important. There are good possibilities for the internal marketing in elementary schools, but a deliberate work has to be done at all organizational levels and a keen customer focus must be held, only then can the internal marketing work as a tool to deal with the changing competition.</p>

I och med friskolereformen i början på 1990-talet har förutsättningarna för skolor förändrats och konkurrensen hårdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har är avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anställda leder till att kunder blir tillfredställda och lojala, de som tar hand om sina anställda och agerar på deras idéer visar ett bättre resultat. Därför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens. Syftet med denna uppsats är att utifrån ledningens perspektiv få förståelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som påverkar den interna kommunikationen och vilka förutsättningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvägagångsätt och tillämpar intervjuer för att svara på syftet. Fem informanter i ledande befattningar på lika många grundskolor i Stockholm har medverkat. Undersökningen har kommit fram till att faktorer som organsationens storlek och ålder har betydelse för hur den interna marknadsföringen fungerar, men också uppdragsgivarens och ledarens förhållningssätt gentemot sin personal är av vikt. Det finns goda ansatser för intern marknadsföring inom skolan, men ett medvetet arbete måste ske på alla organisatoriska nivåer och ett genuint kundfokus måste finnas genomgående, först då kan den interna marknadsföringen fungera som ett verktyg att hantera den förändrade konkurrensen. / With the reformation of the Swedish schoolsystem in the early 1990s, which allowed for private actors to operate schools, the conditions for schools have changed and competition has increased. Marketing of schools has become increasingly common and the reputation of schools has become crucial. Previous research has shown that employee satisfaction leads to satisfied and loyal customers, companys who take care of their employees and act on their ideas show better results. Therefore, internal marketing is seen as a tool to manage the changed conditions for competition. The purpose of this paper is to obtain understanding and describing from management's perspective the factors within the school sector that affect the internal communication and what conditions these factors provide for internal marketing. The study has adopted a Grounded Theory-inspired approach and applies interviews to answer the purpose. Five informants in senior positions in elementary schools in Stockholm participated. The investigation has concluded that factors as organizational size and age have a bearing on how the internal marketing work out, but also governement´s and principal´s attitudes towards staff is important. There are good possibilities for the internal marketing in elementary schools, but a deliberate work has to be done at all organizational levels and a keen customer focus must be held, only then can the internal marketing work as a tool to deal with the changing competition.