Våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som på senare år blivit alltmer uppmärksammat. Våldet innebär alltid negativa konsekvenser och lidande för kvinnan. Kvinnor som blivit utsatta för våld söker sig i större omfattning än andra människor till hälso- och sjukvården för vård av sina skador och åkommor. Av den anledningen utgör sjuksköterskor en viktig del i identifieringen av kvinnliga våldsoffer. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med våldsutsatta kvinnor inom vården. Studien utgick från en kvalitativ ansats där urvalet var sju sjuksköterskor. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utefter en kvalitativ analysmetod som innebar att materialet först analyserades i sin helhet. Därefter lades fokus på delarna för att återigen skapa en ny helhet genom kategorier.  Förtroendet ansågs av sjuksköterskorna vara viktigt i möten med våldsutsatta kvinnor. I dessa möten upplevde sjuksköterskorna olika svårigheter i att identifiera kvinnorna där frågan om våld förekommit var den mest framträdande svårigheten. Vidare framkom att sjuksköterskorna besitter viss kunskap om ämnet likväl som det föreligger brister i denna.  Slutsatser som kan dras är att mer utbildning behövs för att öka sjuksköterskors kunskaper om hot och våld mot kvinnor. Likaså behövs handlingsplaner för att stödja sjuksköterskor i deras arbete med våldssatta kvinnor.

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) är en infektion som är spridd över hela världen. År 1981 då HIV beskrevs för första gången associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland män samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV från både allmänheten och vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vårdpersonal att vårda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal. METOD: En litteraturöversikt av befintlig forskning inom det specifika området genom granskning av 12 vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Studien resulterade i tre teman; kränkning, avståndstagande och rädsla samt professionellt bemötande. Många patienter har negativa upplevelser av mötet med vårdpersonal såsom stämpling, skuldbeläggning, nekad vård och ignorans. Även många positiva erfarenheter framkom där patienterna upplever en god relation med sin vårdgivare. KONKLUSION: Trots mer kunskap om HIV upplever patienterna ett osympatiskt bemötande från vårdpersonalen. Kunskap om patienternas upplevelser av mötet med vårdpersonal har betydelse för att förbättra förståelsen för patientens situation och därmed även omvårdnaden. Därför är det viktigt att vårdpersonalen införskaffar sig kunskap om hur deras bemötande påverkar patientens tillfredsställelse av vården. / BACKGROUND: HIV (Human Immunodeficiency Virus) is an infection that is spread all over the world. In 1981, when HIV was described for the first time, the infection was associated with homosexuality and bisexuality among men, and intravenous misuse. Despite greater understanding of how the virus is spread prejudice and discrimination against HIV patients still occurs from both the community and health professionals. Previous research shows that there is an unwillingness to care for patients with HIV among health care personnel. OBJECTIVE: The aim of this study is to describe HIV patients' experiences of the encounter with health care personnel. METHOD: A literature review of previous research in the specific area by analyzing 12 scientific articles. RESULT: The study found three themes; insult, rejection and fear and professional treatment. Many patients have negative experiences of the encounter with health personnel such as labeling, blame, denied care and ignorance. The positive experiences showed that patients experienced a good relationship with their caregivers. CONCLUSION: Despite more awareness about HIV, patients experienced unsympathetic treatment from health care provider. Knowledge of patients' experiences of the encounter with health professionals is important to improve understanding of the patient's situation and the care. It is therefore important that health professionals obtain knowledge about how their treatment affects the patient’s satisfaction of care.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur värdighet skapas i det sociala samspelet mellan människor. Genom intervjuer med hemtjänstpersonal från Ersta diakonis hemtjänst och med äldre som får hjälp av hemtjänsten i sitt hem har jag undersökt hur mötet mellan personalen och vårdtagarna ser ut. Värdighet är ett svårdefinierat begrepp som kopplas samman med bland annat självbild, identitet, självbestämmande och personlig integritet. Intervjuerna visar hur värdigheten kommer till uttryck i mötet mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare, men också i vilka situationer värdigheten kan upplevas som hotad, till exempel då integriteten eller självbestämmandet tillfälligt måste stå tillbaka. Genom sociolog Erving Goffmans teorier om dramaturgisk interaktionism beskriver uppsatsen hur värdighet skapas i mötet mellan Ersta hemtjänsts personal och vårdtagare, genom att två personer tillsammans skapar en social situation och definition av varandra som individer med identitet och värdighet.

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat de senaste tio åren, vilket leder till att allt fler människor riskerar att få sjukdomar och skador till följd av sitt alkoholbruk. Sjuksköterskan har ansvar för att främja hälsa och förebygga sjukdom. För att möta patienten på ett gott sätt måste sjuksköterskan värna om värdighet, samt visa förståelse. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva faktorer som påverkar mötet mellan sjuksköterskan och patienter med alkoholproblematik. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Arbetet med patienter med alkoholproblematik väcker många tankar och känslor hos sjuksköterskan. Tankar finns om att det är personens eget fel och att patienten inte vill ha hjälp, men även om vad som ligger bakom missbruket. Det finns en känsla av kunskapsbrist som leder till osäkerhet hos sjuksköterskan. Många sjuksköterskor låter bli att prata om alkohol med sina patienter på grund av att de tror att patienterna ska bli upprörda. Diskussion: För att skapa förutsättningar för ett bra möte är det viktigt att sjuksköterskan är medveten om sin förförståels, samt reflekterar över sina tankar, känslor och handlingar i mötet med patienter med alkoholproblematik. / Background: In Sweden, the consumption of alcohol has increased during the last ten years and this in turn has lead to an increased risk of alcohol related diseases and injuries. Nurses have a responsibility to promote health and prevent diseases. In order to meet patients in a good way, nurses must be understanding and maintain the patient’s dignity. Aim: To describe – from a nurse’s perspective – factors that affect the interaction between the nurse and patients with alcohol related problems. Method: A literature review based on eleven scientific articles. Result: Working with patients with alcohol related problems raises a lot of thoughts and feelings among nurses. For instance, thoughts on blame and how patients refuse help, but also thoughts on what is causing alcohol abuse. There is a feeling that lack of knowledge leads to insecurity among some nurses. Many nurses refrain from discussing alcohol with their patients since they believe the patients might be offended. Discussion: In order to create conditions for good interaction, it is important for the nurse to be aware of her preconceptions and to reflect over thoughts and feelings that appear in the interaction with patients with alcohol related problems.

<p><strong>BAKGRUND</strong>: HIV (Humant Immunbrist Virus) är en infektion som är spridd över hela världen. År 1981 då HIV beskrevs för första gången associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland män samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV från både allmänheten och vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vårdpersonal att vårda patienter med HIV. <strong>SYFTE</strong>: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal. <strong>METOD</strong>: En litteraturöversikt av befintlig forskning inom det specifika området genom granskning av 12 vetenskapliga artiklar. <strong>RESULTAT</strong>: Studien resulterade i tre teman; <em>kränkning</em>, <em>avståndstagande och rädsla</em> samt <em>professionellt bemötande.</em> Många patienter har negativa upplevelser av mötet med vårdpersonal såsom stämpling, skuldbeläggning, nekad vård och ignorans. Även många positiva erfarenheter framkom där patienterna upplever en god relation med sin vårdgivare. <strong>KONKLUSION</strong>: Trots mer kunskap om HIV upplever patienterna ett osympatiskt bemötande från vårdpersonalen. Kunskap om patienternas upplevelser av mötet med vårdpersonal har betydelse för att förbättra förståelsen för patientens situation och därmed även omvårdnaden. Därför är det viktigt att vårdpersonalen införskaffar sig kunskap om hur deras bemötande påverkar patientens tillfredsställelse av vården.</p> / <p>BACKGROUND: HIV (Human Immunodeficiency Virus) is an infection that is spread all over the world. In 1981, when HIV was described for the first time, the infection was associated with homosexuality and bisexuality among men, and intravenous misuse. Despite greater understanding of how the virus is spread prejudice and discrimination against HIV patients still occurs from both the community and health professionals. Previous research shows that there is an unwillingness to care for patients with HIV among health care personnel. OBJECTIVE: The aim of this study is to describe HIV patients' experiences of the encounter with health care personnel. METHOD: A literature review of previous research in the specific area by analyzing 12 scientific articles. RESULT: The study found three themes; insult, rejection and fear and professional treatment. Many patients have negative experiences of the encounter with health personnel such as labeling, blame, denied care and ignorance. The positive experiences showed that patients experienced a good relationship with their caregivers. CONCLUSION: Despite more awareness about HIV, patients experienced unsympathetic treatment from health care provider. Knowledge of patients' experiences of the encounter with health professionals is important to improve understanding of the patient's situation and the care. It is therefore important that health professionals obtain knowledge about how their treatment affects the patient’s satisfaction of care.</p>

<p><p>Bakgrund: Övervikt och fetma är den största folkhälsosjukdomen i dagens samhälle. Överviktiga patienter blir allt vanligare i hälso- och sjukvården och vårdpersonal upplever det svårt att behandla dem korrekt. Sjuksköterskor använder sig av olika strategier för att nå dessa patienter men är osäkra på hur patienterna uppfattar deras råd. Patienter med övervikt står inför allvarliga hälsorisker. Syfte: Syftet med studien är att belysa överviktiga patienters upplevelser av mötet med vården. Metod: Metoden är litteraturöversikt och tio vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet i studien. Resultat: Fyra teman framkom vid analysen, och dessa var kränkning, behov av stöd, okunskap och att undvika sjukvård. Temat kränkning innehåller tre subteman, diskriminering, att bli anklagad och att bli avvisad. Behov av stöd innehåller två subteman, bristande stöd och tillfredställande stöd. Diskussion: Patienterna upplever mötet med vårdpersonalen både positivt och negativt. Det diskuteras om vikten av utbildning till vårdpersonalen i detta ämne.</p></p> / <p><p>Background: Obesity is the biggest national disease in the world today. Though these patients are becoming more common in the health service, nurses doesn’t know how to treat them correctly. Nurses develop different strategies to reach these patients but they are insecure on what the patients will think about their advice. The patients are facing serious health concerns. Purpose: This study aims to investigate how overweight and obese patients experience the encounter with health services. Method: The method is literature review and ten different articles are included in the result of this study. Result: Four themes emerged from the analysis; they were violation, the need of support, ignorance and health care avoidance. The theme violation has three subthemes, discrimination, too be accused and too avoid health care. Need for support has two subthemes, inadequate support and satisfied with the support. Discussion: Patients experience the encounter with health care both positive and negative. It’s discussed around the importance of education to health care professionals about this subject.</p></p>

<p>Bakgrund: Att ha ett barn med Downs syndrom, betyder ofta en regelbunden kontakt med vården, på grund av hälsoproblem som kan bero på syndromet. Ett bra möte är viktigt för alla, men troligen är det viktigare för dessa familjer. Syftet var att belysa hur föräldrar till barn med Downs syndrom upplevde möten då de sökte vård för sitt barn. Metod: Data insamlades genom intervjuer med sex föräldrar. Intervjuerna blev inspelade och därefter transkriberade. När data analyserades framträdde fyra teman: personalens osäkerhet, känslan av att inte bli trodd, att vara advokat för sitt barn och behovet av trygghet. Resultat: Resultatet visade att föräldrarna var mycket nöjda med de möten de haft på specialistnivå men då de sökt sig dit specialisterna inte finns kände de en viss otrygghet. Föräldrarna kände även ibland att de inte blev trodda, de kände sig ofta då ifrågasatta som föräldrar. Konklusion: föräldrarna sökte hjälp och vård där de kände sig tryggast. Vårdpersonalen behöver mer träning i hur de på bästa sätt bemöter barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar. Att bli bemött på ett felaktigt sätt kan orsaka ett onödigt vårdlidande.</p> / <p>Background: Having a child with Down´s syndrome often means a regular contact with health care because some health problem who are specific for the syndrome. Meetings are important for everyone but maybe more important for this family’s. Aim: The purpose for this study was to illuminate how parents to children with Down´s syndrome experience encounters with healthcare when they seek care for there child. Method: The data was collected from interviews with six parents. The interviews was recorded and transcribed. When the data was processed four themes emerged: Staffs insecurity, feeling of not being believed, being the child’s advocate and the need for security. Result: The result shows that the parents are very pleased about the meeting they’ve had with the specialist-units, but when they have to turn to places without specialists they feel a greater insecurity. Sometimes did the parents feel that they wasn’t believed, they felt that they was questioned as parents. Conclusion: Parents seek help and care, were they feel most secure. The healthcare staff need more training how they meet children with disability and there parents. To be met in an unprofessional way can lead to unnecessary care suffering.</p>

<p>Våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som på senare år blivit alltmer uppmärksammat. Våldet innebär alltid negativa konsekvenser och lidande för kvinnan. Kvinnor som blivit utsatta för våld söker sig i större omfattning än andra människor till hälso- och sjukvården för vård av sina skador och åkommor. Av den anledningen utgör sjuksköterskor en viktig del i identifieringen av kvinnliga våldsoffer. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med våldsutsatta kvinnor inom vården. Studien utgick från en kvalitativ ansats där urvalet var sju sjuksköterskor. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utefter en kvalitativ analysmetod som innebar att materialet först analyserades i sin helhet. Därefter lades fokus på delarna för att återigen skapa en ny helhet genom kategorier.  Förtroendet ansågs av sjuksköterskorna vara viktigt i möten med våldsutsatta kvinnor. I dessa möten upplevde sjuksköterskorna olika svårigheter i att identifiera kvinnorna där frågan om våld förekommit var den mest framträdande svårigheten. Vidare framkom att sjuksköterskorna besitter viss kunskap om ämnet likväl som det föreligger brister i denna.  Slutsatser som kan dras är att mer utbildning behövs för att öka sjuksköterskors kunskaper om hot och våld mot kvinnor. Likaså behövs handlingsplaner för att stödja sjuksköterskor i deras arbete med våldssatta kvinnor.</p>

<p>Våld mot kvinnor är ett problem som uppmärksammats alltmer de senaste åren, framförallt det våld som sker inom nära relationer. En stor andel misshandlade kvinnor vänder sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Trots detta uppmärksammar hälso- och sjukvårdspersonal dessa kvinnor i alltför liten utsträckning. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av, och uppfattningar om, att möta fysiskt misshandlade kvinnor inom vården. Sex intervjuer med sjuksköterskor som arbetade vid jourläkarcentral, akutklinik, ambulans och kvinnoklinik genomfördes. I resultatet framkom enighet att kvinnomisshandel inte får förekomma. Vidare beskrev sjuksköterskorna att de inte hade möjlighet att hjälpa kvinnor utsatta för fysisk misshandel vid de tillfällen då kvinnan förnekade misshandel. För att bearbeta erfarenheter av mötet samtalade sjuksköterskorna främst med sina arbetskamrater och handledning var inte aktuell vid bearbetning av denna typ av möten. Vidare framkom det att sjuksköterskorna uppfattade sig ha bristfällig kunskap inom området kvinnomisshandel. Studiens slutsats var att ökad kunskap och handledning för sjuksköterskor troligtvis skulle leda till att fysiskt misshandlade kvinnor i större utsträckning identifieras och får det stöd och den hjälp de är i behov av. Dessutom ses ambulanspersonalens möjligheter att träffa människor i hemmiljöer som en tillgång för att identifiera faktorer som tyder på misshandel.</p>

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor på en pediatrisk avdelning upplever sitt möte av barn med ADHD och deras föräldrar. Bakgrund: Fem procent av alla barn i skolåldern i Sverige är diagnostiserade med ADHD. När barn med ADHD är inneliggande på sjukhus upplever föräldrar att vårdpersonal saknar resurser, förståelse och har svårt att anpassa och hantera situationen. Det är av betydelse att sjuksköterskan har rätt kompetens och kunskap för att förstå barn med ADHD och kunna ge stöd till föräldrarna. Design: En kvalitativ studiedesign valdes för att beskriva syftet. Metod: Tio sjuksköterskor deltog i studien och intervjuades under år 2015. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman konstruerades: Att ge en anpassad, jämlik och stödjande vård med fyra subteman: Att behandla alla barn och föräldrar lika, Att stödja och uppmärksamma föräldrar, Att vara medveten om speciella behov hos barnen och Att anpassa information, omvårdnadsåtgärder och miljö, samt temat Att inte räcka till med tre subteman: Att känna tidsbrist, Att känna okunskap och informationsbrist och Att känna försvagat förtroende. Slutsatser: För att kunna anpassa omvårdnad av barn med ADHD och deras föräldrar behöver sjuksköterskor ha mer tid och ökad kunskap om diagnosen. Okunskap kan leda till negativa vårdsituationer och försvagat förtroende. Kommunikationssvårigheter och avsaknad av stöd från föräldrar är problem som sjuksköterskor upplever i mötet av barn med ADHD och deras föräldrar.