<p>Mitt syfte med denna uppsats är att studera det magiska tänkandet hos barn i åldrarna 8-13 år. Jag ämnar lyssna på barnens tankar om magi och genom detta få en bild av hur de uppfattar magi, med hjälp av två filmer med magiska inslag. Möjligheterna att för ytterligare en tid tro på jultomten och häxor och andra magiska väsen bidrar till en trygghet hos barn som många gånger vuxit upp för fort, menar medieforskaren Ulf Dahlquist. Denna teori har väckt frågor hos mig. Min huvudfrågeställning lyder: Hur ser barns magiska tänkande ut i åldrarna 8-13 år? Med detta menar jag om fantasivärlden är en värld av fantasi eller verklighet. Finns det alltjämt hos dem en ovisshet om gränserna mellan fantasi och verklighet? Vad är på riktigt respektive vad är på låtsas? Jag kommer att göra en analys av barns synsätt och tankar utifrån filmerna Harry Potter och den flammande bägaren från 2005 och Berättelsen om Narnia: Häxan och lejonet från 2005.</p><p>Jag utgår från en hermeneutisk vetenskapssyn och har en kvalitativ ansats. Som underlag för min analys har jag studerat litteratur på området och genomfört ostrukturerade intervjuer med representanter för den målgrupp jag undersökt.</p><p>I filmens värld kan gränser vara flytande och det är inte alltid lätt att inse när något är på låtsas eller på riktigt. Fantasin gör det möjligt att abstrahera från det omedelbart givna och reflektera över frågor som personlig identitet, förändringar, konventioner, moraliska principer och naturlagar. Detta funderande med hjälp av fantasin möjliggör en insikt om hur världen är beskaffad och var gränserna går för vad som är möjligt och omöjligt.</p><p>Min slutsats är att det som barn tror på eller inte tror på är beroende av deras intresse och den familj som de växer upp i och präglas av. Det magiska tänkandet verkar inte vara åldersbundet, utan en individuell process som grundar sig på sociala premisser. Sammantaget visar denna studie att barns tro är långt ifrån konstant och generell utan den utgår ifrån varje enskild individ. Tron på det magiska kan inge hopp och möjligheter som i sin tur inger spänning, kärlek eller trygghet vilket kan förklara varför vissa barn har kvar mer av det magiska tänkandet än andra då de kanske behöver det mer än andra. Svaret på min fråga hur det magiska tänkandet ser ut hos barn i åldrarna 8-13 år är således komplex och individuellt.</p>

Mitt syfte med denna uppsats är att studera det magiska tänkandet hos barn i åldrarna 8-13 år. Jag ämnar lyssna på barnens tankar om magi och genom detta få en bild av hur de uppfattar magi, med hjälp av två filmer med magiska inslag. Möjligheterna att för ytterligare en tid tro på jultomten och häxor och andra magiska väsen bidrar till en trygghet hos barn som många gånger vuxit upp för fort, menar medieforskaren Ulf Dahlquist. Denna teori har väckt frågor hos mig. Min huvudfrågeställning lyder: Hur ser barns magiska tänkande ut i åldrarna 8-13 år? Med detta menar jag om fantasivärlden är en värld av fantasi eller verklighet. Finns det alltjämt hos dem en ovisshet om gränserna mellan fantasi och verklighet? Vad är på riktigt respektive vad är på låtsas? Jag kommer att göra en analys av barns synsätt och tankar utifrån filmerna Harry Potter och den flammande bägaren från 2005 och Berättelsen om Narnia: Häxan och lejonet från 2005. Jag utgår från en hermeneutisk vetenskapssyn och har en kvalitativ ansats. Som underlag för min analys har jag studerat litteratur på området och genomfört ostrukturerade intervjuer med representanter för den målgrupp jag undersökt. I filmens värld kan gränser vara flytande och det är inte alltid lätt att inse när något är på låtsas eller på riktigt. Fantasin gör det möjligt att abstrahera från det omedelbart givna och reflektera över frågor som personlig identitet, förändringar, konventioner, moraliska principer och naturlagar. Detta funderande med hjälp av fantasin möjliggör en insikt om hur världen är beskaffad och var gränserna går för vad som är möjligt och omöjligt. Min slutsats är att det som barn tror på eller inte tror på är beroende av deras intresse och den familj som de växer upp i och präglas av. Det magiska tänkandet verkar inte vara åldersbundet, utan en individuell process som grundar sig på sociala premisser. Sammantaget visar denna studie att barns tro är långt ifrån konstant och generell utan den utgår ifrån varje enskild individ. Tron på det magiska kan inge hopp och möjligheter som i sin tur inger spänning, kärlek eller trygghet vilket kan förklara varför vissa barn har kvar mer av det magiska tänkandet än andra då de kanske behöver det mer än andra. Svaret på min fråga hur det magiska tänkandet ser ut hos barn i åldrarna 8-13 år är således komplex och individuellt.

Studiens syfte är att undersöka det berättelsebara i förskolebarns lärprocesser i språkande, läsande och skrivande. Adriana Cavareros teorier om relationerande narrationer används tillsammans med pedagogisk dokumentation. Genom textanalys av pedagogisk dokumentation kring barns arbete med namn, gavs möjlighet att pröva hur barn utforskar språkets innehåll utifrån det som överraskar och ifrågasätter konventioner och hur detta ofta sker genom relationerande berättelser. Studien visar potentialen i att lyssna efter det oväntade som barnen ger uttryck för och haka i detta för att bygga ut eller skapa ny kunskap. Pedagogisk dokumentation blir en mötesplats för olika erfarenheter och uttryck i samhället där barnen får möjlighet att fortsätta undersökandet i nya kontexter och konstellationer. Barnen i studien undersöker språkets unika uttryck och vad språket kan göra. Detta genererar behovet att undersöka traditionella konventioners gränser, där vem som skriver får betydelse för vad som skrivs. Definitionen av språk blir mångfaldig och genererar nya frågor kring hur verbalt språk, skriftspråk, symbolspråk och bildspråk kan ge uttryck för olika innehåll när de står i relation till varandra. Om pedagoger använder pedagogisk dokumentation som en mötesplats där alla bidrar med olikhet kring gemensamma frågor ges möjlighet att kombinera det visuella språket och berättandet, till att härbärgera mångfacetterade förståelser och diskussioner.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden som kan utläsas i fyra skönlitterära läromedel för mellanstadiet samt hur dessa värden överensstämmer med den värdegrund som framhålls i Lgr 11. För att uppfylla syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka värden relaterade till demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, mångkulturalism samt respekt för vår gemensamma miljö kan urskiljas i undersökta läromedels historia? Hur stämmer de värden som går att utläsa i de undersökta läromedlen överens med den värdegrund som framhålls i Lgr 11? Dessa besvaras med hjälp av litteraturanalys som metod. Resultatet kopplas till Lgr 11 samt relevant litteratur rörande värdegrund, demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, mångkulturalism samt respekt för vår gemensamma miljö. I resultatet framkommer det att de värden som kan utläsas i de undersökta läromedlen i flera avseenden inte överensstämmer med den värdegrund som framhålls i Lgr 11. Därför bör sådana läromedel bearbetas genom reflektion och diskussion rörande värden och värdegrund av lärare och elever.

Syftet med studien är att undersöka hur tre olika nivåer av samma läsebok anpassas för att anses vara lättlästa och passa elever som befinner sig i nybörjarstadiet av sin läsning. Böckerna som analyseras är läseböcker för årskurs ett, uppdelade i tre olika nivåer och utgår från samma berättelse av titeln, Den magiska kulan. Vi har använt oss av både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder, där vi använt oss av verktyget Sparv samt genomfört en semiotisk bildanalys. Vårt resultat visar att många värden skiljer sig mycket åt mellan de tre läseböckerna. Trots att alla böcker i vissa avseenden kan anses vara mycket lättlästa och därmed passa nybörjarläsare, har vi även under vår studie funnit vissa svårigheter med läseböckerna. De slutsatser vi drar utifrån resultatet är att de olika värdena skiljer sig åt mellan de tre olika läseböckerna. I ett avseende kan läsebok 1B anses vara mest svår för läsaren att ta till sig. Läsebok 1C följer ingen tydlig progression, likt de andra två läseböckerna, vilket kan bero på att den även är utformad för att vara en högläsningsbok. Elever som inte har goda minneskunskaper riskerar därmed att uppleva läseböckerna som tråkiga vid läsning hemma. Vidare drar vi slutsatsen att om läseböckerna inte granskas och/eller används oreflekterat av läraren kan det leda till att elever på en högre nivå inte utmanas och utvecklas.

I detta arbete utvecklas ett spel för utlärning av programmeringskoncept till förskolebarn. Spelet utvecklas agilt som ett delspel i lärospelet “Magiska Trädgården”. Resultatet av det utvecklade spelet är ett spel där ett bi ska flyga i en loop för att plocka upp ett antal bär, detta ska medföra förståelse av loopar som programmeringskoncept. Spelets användbarhet utvärderades av experter i en heuristisk studie med hjälp av 8 erkända användbarhetsprinciper [4].  Utvärderingen av spelet visar att det enligt experternas åsikt uppfyller de utvalda användbarhetsprinciperna. Dessutom utvärderades det av experterna som meningsfullt i utbildningssyfte.

No description available.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur genus framställs i läromedlet Den magiska kulan för årskurs ett. För att göra detta har vi valt att genomföra en diskursanalys. Vi bearbetar resultatet genom Nikolajevas (2017) mall för vad som anses vara kvinnligt respektive manligt men utgår också från egna erfarenheter samt tidigare forskning inom ämnet. Studien visar att läromedlet till största del ger ett könsneutralt intryck, det finns dock scener som som kan påstås vara könsstereotypiska. Studien visar också att de kvinnliga karaktärerna ges mycket utrymme för att uttrycka sig på varierande sätt, mer än vad de manliga karaktärerna ges.

Uppdraget som lärare innebär bland annat ett åliggande att skapa en undervisning som ger elever förutsättningar att utveckla läsförmågan. Med denna studie åskådliggör vi vilka möjligheter eleverna fås till detta genom läsläxan. Syftet med föreliggande studie har därför varit att belysa hur lärare resonerar kring att använda läsläxa i undervisningen. En ytterligare avsikt har varit att kartlägga de texter, och synliggöra de skriftspråkliga aktiviteter som ett urval årskurs ett-klasser erbjuds att möta i samband med läsläxan. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk baserat på den sociokulturella lärandeteorin samt skriftspråklighet sett ur ett sociokulturellt literacyperspektiv. Studien genomfördes dels med en kvantitativ ansats som innefattade en enkätundersökning riktad till lärare i årskurs ett, vilken genererade 398 svar. Studien genomfördes också med en kvalitativ ansats som innebar semistrukturerade djupintervjuer med tre lärare som undervisar i årskurs ett. Resultatet från enkätundersökningen påvisade att Den magiska kulan, Förstagluttarna och Stjärnsvenska är de läromedel som vanligast används i samband med läsläxa i årskurs ett. Vidare bidrar undersökningen med en klarhet i att lärarnas primära syfte med läsläxa är att eleverna ska mängdträna läsning. Resultatet påvisade att lärarna har en uppfattning om att elever behöver läsa mycket för att utveckla läsförmåga. Resultatet åskådliggjorde även att eleverna erbjuds snarlika skriftspråkliga aktiviteter i samband med läsläxan, såsom att läsa samma text upprepade gånger genom bland annat läxförhör men också aktiviteter som härrör gemensamt textarbete. Med stöd i undersökningens resultat konstaterar vi att den kontext som framträder i de belysta skriftspråkliga aktiviteterna visar en smal syn på vad läsande är. Det är skriftkoden och skriftspråkets formella aspekter som utgör det egentliga innehållet i majoriteten av de skriftspråkliga aktiviteter som fokusklasserna erbjuds, medan praktiker där eleverna ges möjlighet att skapa mening genom innehållet ges mindre utrymme i arbetet med läsläxan.

Sammandrag Syftet med vår studie var att se hur läromedlet ABC- klubben används i undervisningssituationer och hur eleverna och lärarna uppfattar arbetet med läromedlet. Syftet var även att analysera materialet ABC-klubben utifrån teorin om ämneskonceptioner. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar enkätintervju, klassrumsobservationer, analys av läromedlets olika delar och fokusgruppsintervjuer med elever. De teoretiska perspektiv vår studie tar utgångspunkt i är teorin om ämneskonceptioner och det sociokulturella lärandeperspektivet. Resultatet av vår studie visar att undervisningen med ABC-klubben konstruerar formaliserad färdighetsträning, där form och struktur blir det väsentliga på bekostnad av innehåll. Ämneskonceptionen är enbart svenska som färdighetsämne. Lärarna i vår studie såg övervägande positivt på läromedlet då de anser att det passar alla elever samt att läsebokens nivågrupperingar ger individuell anpassning. I motsättning till detta visar elevernas svar tvärtom att det inte verkar passar alla ur ett elevnära perspektiv samt att läsebokens nivågruppering skapar en synlig kunskapsuppdelning i elevgruppen. Förlaget Natur & Kultur menar att läromedlet ska skapa en läsargemenskap. Med stöd i vårt resultat konstatera vi att denna läsargemenskap uteblir och att konceptet ”en skola för alla” tappar sin innebörd med ABC-klubben i undervisningen.