Det råder en ambivalens om hur preferensaktier påverkar stamaktieägares förmögenhet. Tidigare studier på den amerikanska marknaden har påvisat en negativ avvikelseavkastning på både lång och kort sikt men med blandad signifikans. Teoretiska studier föreslår däremot en positiv inverkan. Syftet med denna studie är att undersöka om europeiska bolag som utfärdar preferensaktier påvisar någon avvikelseavkastning under ettårig, tvåårig och treårig tidshorisont. Fama och French Tre-faktormodell med en CTIME uppbyggnad för portföljerna har använts som utgångspunkt i metoden. Undersökningen genomförs inom EU-zonen under perioden 2000-2015. Resultatet påvisar en signifikant negativ avvikelseavkastning för likaviktade portföljer med ett och treårig tidshorisont. För portföljer som har värdeviktats och för den likaviktade portföljen med tvåårig tidshorisont påvisas ingen signifikans för avvikelseavkastningen. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning på andra marknader.

Marknadseffektivitet är ett ämne som alltsedan Fama(1970)definierade sineffektiva marknadshypotes debatterats inom den finansiella teorin. Denna teori åsidosätter helt att externa faktorer kan ha en tillräcklig påverkan på hur marknaden fungerar till fördel för finansiell information som finns tillgänglig vid marknaden genom att tillräckligt stor andel av dess aktörer agerar rationellt. Rationalitet utgör i sig ett rätt vanligt antagande inom finansiella teorier även om dess begränsningar sedan länge diskuterats. Ett mer sentida område som vuxit fram inom den finansiella forskningen utgörs av beteendefinansiell forskning där korrelationer mellan olika marknadsvariabler och externa faktorer som väder och sporthändelser studeras.Detta forskningsområde accepterar att individers beslutsfattande kan påverkas av beteendemässiga aspekter såsom humör vilketanalogt innebär en mer varierande beslutsrationalitet.Med avseende på marknadseffektivitet har även ett mer adaptivt synsätt börjat etableras genom den adaptiva marknads hypotesen som formulerats av Lo (2004). Denna hypotes accepterar även den en mer begränsad eller varierande syn på rationalitet. Med avseende på beteendefinansiella studier har dessa främst syftat till att klarlägga om det finns en signifikant korrelation mellan externa variabler och finansiella handelsmönstergenerellt har dock ett begränsat urval av den förra testats.Med avseende på förhållandet mellan beteende och marknadseffektivitethar dock relativt lite studier utförts, men även med avseende på testade vädervariabler. Med detta som utgångspunkt avser författaren till denna uppsats medverka till att fylla detta kunskapsgap. Något som manifesteras genom problemformuleringarna: finns det beteendebias vid aktiehandel vid Stockholmsbörsen samt har väderkaraktäristikaettkorrelativtsambandmed handelsvolym,avkastning samt volatilitet? Studiens övergripande syfteär att undersöka omdet existerar ett korrelativtsamband mellan finansiella utfall på stockholmsbörsen och väder. Studien utgår från ett deduktivt angreppssätt, en objektivistisk verklighetssyn samt ett realistiskt förhållningssätt till kunskap för att genom kvantitativa metoder genomföra en longitudinell studie med hjälp av sekundärdata.Variablerna som studien har använt för testning innefattar lufttryck och temperatur som oberoende variabler samt handelsvolym, avkastning på index samt volatilitet på avkastning som beroende variabler. För testningen används både multipla linjära regressionsmodeller samt ett icke-parametriskt test. Den teoretiska referensram som används i studien innefattar finansiella teorier såsom den effektiva marknads hypotesen och den adaptiva marknadshypotesen men även beteendevetenskaplig teori i form av teorier kring rationalitetsamt ett antal andra beteendevetenskapliga förklaringsmodeller. Studiensresultat medger ett blandat signifikant stöd för korrelation mellan väderkaraktäristika och undersökta marknadsvariabler.

Den här uppsatsen undersöker om det går att finna några samband mellan den informationsmängd ett företags årsredovisning innehåller och hur effektivt informationen prisas in av marknaden. Resultat från tidigare forskning går isär gällande vilken påverkan en ökad informationsmängd har på marknadseffektiviteten. Uppsatsen använder sig av en eventstudiemetod som baseras på ett urval av 278 företag som ingick i indexet Nasdaq OMX Stockholm under 2019. Kumulativ abnormal totalavkastning (CAR) används i uppsatsen som mått för hur effektivt marknaden prisar in ny information. Sambandet mellan informationsmängden och CAR undersöks med hjälp av regressionsanalys. Resultaten från studien visar inte några signifikanta samband mellan en årsredovisnings informationsmängd och marknadseffektiviteten. Inga slutsatser kan därmed dras gällande hur sambandet ser ut mellan informationsmängd i företags årsredovisning och hur effektivt informationen prisas in. Uppsatsen kan dock bidra med kunskap till framtida forskning på området.

In Sweden, 6 568 corporate acquisitions worth € 196,5 billion were made in 2016–2019. In 2016, the highest number of mergers and acquisitions in Sweden was observed since the record year 2007. Corporate acquisitions can be interpreted as a positive or negative signal of the market. Whether the market interprets the signal positively or negatively is unclear. The purpose of the study is to investigate whether advertising of corporate acquisitions results in a change in the value of the acquiring companies' market value and thus get an answer to how the market responds. Furthermore, studying the thesis on the type of acquisition affects the outcome in the company's value, depending on whether the company acquisition of the type horizontal and vertical acquisition. Finally, the study wants to answer whether the payment method influences the value of Swedish acquiring companies in acquisitions depending on the type of acquisition. To conduct this study, data on 183 companies were collected from Zephyr by Bureau van Dijk and Yahoo Finance. A quantitative method and deductive approach form is the basis of the study's results. Event study, multiple linear regression and t-test were performed to analyze data. The study shows that there is a significant positive average cumulative abnormal return on all types of acquisitions. Furthermore, the study has been able to demonstrate that horizontal acquisitions generate higher ACAR than vertical acquisitions. Finally, horizontal acquisitions with shares as a payment method generate at most ACAR compared to cash and combined payment methods. However, the relationship between payment method and abnormal return is not significant. Thus, the study's conclusion has been that corporate acquisitions affect companies' market value regardless of the type of acquisition being carried out. / I Sverige genomfördes sammanlagt 6 568 företagsförvärv till ett värde av 196,5 miljarder euro under 2016–2019. År 2016 observerades flest antal fusioner och förvärv i Sverige sedan rekordåret 2007. Företagsförvärv kan tolkas som en positiv eller negativ signal av marknaden. Huruvida marknaden tolkar signalen positivt eller negativt är otydligt. Studiens syfte var att undersöka om en annonsering av företagsförvärv resulterar i värdeförändring för de förvärvande företagens marknadsvärde och således få ett svar på hur marknaden reagerar. Vidare studerar uppsatsen om förvärvstyp påverkar utfallet i företagets värde beroende på om företagsförvärvet av typen horisontellt och vertikalt förvärv. Slutligen vill studien svara på om betalningsmetoden har påverkan på svenska förvärvande företags värde vid förvärv beroende på förvärvstyp. För att genomföra denna studie har data om 183 företag samlats in från Zephyr av Bureau van Dijk och Yahoo Finance. En kvantitativ metod och deduktiv ansats ligger till grund för studiens resultat. Eventstudie, multipel linjär regression och t-test har genomförts för att analysera data. Studien visar att det förekommer en signifikant positiv genomsnittlig kumulativ abnormal avkastning på samtliga typer av förvärv. Vidare har studien kunnat påvisa att horisontella förvärv genererar högre ACAR än vertikala förvärv. Slutligen genererar horisontella förvärv med aktier som betalningsmetod högst ACAR jämfört med kontant och kombinerade betalningsmetoder. Dock är sambandet mellan betalningsmetod och abnormala avkastningen är inte signifikant. Således har studiens slutsats blivit att företagsförvärv påverkar företags marknadsvärde oavsett vilket typ av förvärv som genomförs.

Med en stark kapitalmarknad i ryggen ser vi fler börsnoteringar än någonsin i Sverige. Vi undersöker möjligheten att utnyttja känd information i samband med utgången av börsnoteringarnas blackout period i syfte att uppnå positiv marknadsjusterad avkastning. Undersökningen görs i form av en eventstudie där vi undersöker marknadsjusterad avkastning innan, under och efter utgången av blackout period. Vi finner en positiv marknadsjusterad avkastning i förhållande till jämförelseindex under en tidsperiod tio dagar innan till två dagar innan blackout periods utgång om 2,9%, men däremot är den inte statistiskt signifikant. Våra resultat tyder inte heller på att en signifikant marknadsjusterad avkastning förekommer under eller efter utgången av blackout period.

Genom en eventstudie undersöks möjligheten att uppnå positiv kumulativ marknadsjusteradavkastning genom blankning av aktier i samband med att de blir föremål för publicering avblankningsrapporter av blankaraktivister. Studien omfattar även undersökning av skillnader imarknadens reaktion baserat på företagens periodiseringskvalitet. Resultaten visar att det ärmöjligt att uppnå positiv kumulativ marknadsjusterad avkastning i samband med att dessarapporter blir tillgängliga offentligt, där effekten är större på företag med sämreperiodiseringskvalitet. Dessutom visar resultaten att marknadsreaktionen initialt är snabbareför företag med lägre periodiseringskvalitet, men att det tar längre tid för marknaden att fulltut prissätta informationen för dessa företag.

När ett bolag redovisar ett resultat som inte är i linje med marknadens förväntningar tenderar bolaget att uppvisa en avvikelseavkastning en period efter att resultatet har publicerats. Denna studie undersöker om bolag som redovisar ett oförväntat resultat jämfört med analytikers förväntningar uppvisar en avvikelseavkastning under en period på 30 respektive 60 handelsdagar efter publiceringen av bolagets kvartalsrapport. Studien undersöker tidsperioden 2004-2010. Dessutom undersöker studien om avvikelseavkastningen perioden efter att resultatet publicerats tenderar att avvika under den finansiella marknadens nedgångsfas 2007- 2008 i jämförelse med 2004-2006 och 2009-2010. För att genomföra undersökningen används en eventstudie. Studiens resultat visar att under perioden 2004-2010 uppvisar endast den decil av bolag som redovisat störst negativt oförväntat resultat en statistiskt säkerställd underavkastning på -1,9 % 30 handelsdagar efter att kvartalsrapporten publicerats. Vidare visar resultatet, vid jämförelse mellan 2007-2008 och perioderna 2004-2006 samt 2009-2010, att differensen i den genomsnittliga kumulativa avvikelseavkastningen under handelsdag 2 till 60 efter att bolagets kvartalsrapport har publicerats skiljer sig för de bolag som uppvisar ett positivt oförväntat resultat.

<p>Det råder vitt skilda meningar om tekniken för beräkning av den förväntade aktieavkastningen. Å ena sidan finns de som påstår att marknaden är effektiv, d v s att ny information återspeglas i aktiepriser på ett snabbt och effek- tivt sätt. Det lönar sig helt enkelt inte att försöka ”slå” marknaden genom att tillämpa några analysmetoder som helst. Andra avfärdar den effektiva marknadshypotesen och hävdar att det finns beprövade metoder med vars hjälp felprissättningar kan upptäckas och därmed ovanligt stora vinster tjänas. Syftet med denna studie är att, med en multifaktormodell, testa huruvida aktieavkastningen kan förutses med hjälp av företagsspecifika nyckeltal. Studien grundar sig på tvärsnittsdata, d v s månadsdata för företagsspecifika nyckeltal för de 68 företag noterade på Stockholmsbörsen. Tidsperioden, för vilken modellen testas, sträcker sig från februari 1996 – oktober 2004. Modellen söker förklara variationen i avkastningen samt förutse den förväntade avkastningen med hjälp av multipelregressionsanalys där förklaringsvariabler består av företagsspecifika nyckeltal. Det som konstateras är att modellens förmåga att förutse den förväntade avkastningen ökar avsevärt mot slutet av den undersökta perioden. En tänkbar implikation för modellen som undersöks i denna studie är ett förenklat urval av aktier som skulle bilda en optimal portfölj, förutsatt dess precision. Modellen ger eventuellt indikation på olika prissättningsanomalier, vars förekomster är svåra att upptäcka då de varierar över tiden och uppvisar olika mönster och samband med den faktiska och förväntade avkastningen. Att olika variabler över tiden uppvisar starkare och svagare samband med den faktiska avkastningen kan tyda på att anomalier är ostabila, vilket talar för en effektiv marknad.</p>

<p>I detta examensarbete har Stockholmsbörsens historiska utveckling under perioden 1919 – 2003 analyserats. Arbetet har genomförts med handledning från SEB Enskilda Banken och Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola.</p><p>De viktigaste resultaten som dras ur detta arbete grundar sig främst på statistisk analys av historiska tidsserier över totalavkastning, direktavkastning, inflation och BNP-tillväxt. Först har Stockholmsbörsens totalavkastning analyserats och dess egenskaper presenterats. Här kan nämnas att utdelningarna spelat en stor roll för den historiska totalavkastningen, återinvesterade utgjorde dessa cirka 62 procent av den årliga reala totalavkastningen på 6,6 procent under perioden 1919 – 2003.</p><p>Vidare har Stockholmsbörsens direktavkastning och dess betydelse som värderingsmått studerats. Dessa analyser har utgått från publicerade undersökningar som berört den svenska marknaden och har sedan kompletterats med delvis egenutvecklade modeller av tydlig ad-hoc karaktär. Inget statistiskt signifikant samband kan konstateras mellan värderingen av Stockholmsbörsen och den reala totalavkastning som marknaden uppvisat i efterhand. Endast vissa indikationer på att en låg värdering (hög direktavkastning) medfört en högre efterföljande avkastning konstateras. Den svenska marknadens predikterbarhet utifrån olika värderingsmått verkar sammanfattningsvis ha varit låg eller obefintlig och därmed har marknaden i detta avseende inte uppvisat några tydliga tecken på att vara ineffektiv.</p><p>En amerikansk modell avsedd för att beräkna en framtida objektivt förväntad avkastning har även replikerats för svenska förhållanden. Denna modell utgår från den rådande direktavkastningen vid ingången av varje år under perioden 1929 – 2003. Den förväntade avkastningen har därefter beräknats som direktavkastningen adderad med olika bedömningar av den framtida utdelningstillväxten. Det konstateras att modellen, trots de justeringar som genomförts för svenska förhållanden, genererar en förväntad avkastning som inte bedöms besitta samma tillförlitlighet som på den amerikanska marknaden. Förklaringen till detta ses främst i att den svenska direktavkastningen har haft en betydligt lägre prognosförmåga (för efterföljande totalavkastning) än den amerikanska. En annan viktig bidragande faktor är att Stockholmsbörsens utveckling under längre perioder avvikit från tillväxten i fundamentala faktorer (såsom BNP per capita i fasta priser). Även i det sistnämnda avseendet konstateras betydande skillnader mellan den svenska och den amerikanska marknaden.</p><p>Utöver den bedömning av Stockholmsbörsens effektivitet som gjorts i samband med att direktavkastningens eventuella prognosvärde studerats diskuteras marknadseffektivitet ur en annan synvinkel. Det konstateras att det finns empiririska belägg för att marknaden har uppvisat en tendens till att överreagera och därmed pressat marknadspriserna för högt eller för lågt i relation till utvecklingen av efterföljande utdelningar. Det vill säga att volatiliteten i ett marknadsprisindex varit för hög jämfört med hur de underliggande företagen utvecklats i efterhand. Det sistnämnda har bidragit till att Stockholmsbörsens effektivitet har ifrågasatts i detta avseende.</p>

<p>This paper investigates whether the traditional accrual based trading strategy first documented by Sloan (1996) can be refined using fundamental analysis. Specifically, this is done by implementing the composite signal F_SCORE introduced by Piotroski (2000) to identify financially strong or weak firms. We find that by applying both investment models simultaneously, in a model we call P_KOMB, the mean market-adjusted return earned by an investor exploiting the accrual anomaly can be increased by 14.8% annually. This is achieved by taking a long position in strong firms (as defined by the composite signal) in the lowest accrual portfolio, while an offsetting short position is taken in weak firms in the highest accrual portfolio, repeated annually between 1997 and 2007. Consistent with prior studies, positive market-adjusted returns can be attained through assessment of accruals as well as key value drivers found in historical financial data. Moreover, our results indicate that accruals are a more powerful determinant for future return than the fundamentals in the composite signal. The evidence suggests, however, that the accrual anomaly is best exploited in combination with the fundamental signals to maximise returns.</p>