<p>Arbetets syfte var att lyfta fram islamofobiska tendenser i massmedia och läroböcker och att genom intervjuer med elever och lärare se om och hur dessa tendenser kommer till uttryck. Undersökningarna avsåg att i tur och ordning belysa tre av de bidragande faktorerna till elevers syn på islam: massmediebilden, lärarnas undervisning och läroböckernas information. Flera metoder utformades då de olika delarna krävde detta. Intervjuer genomfördes med lärare och elever på en F-9 skola i Mellansverige med cirka 500 elever. De läroböcker som granskades är de som används på denna skola. Vidare undersöktes massmedias bild av islam under fem veckors bevakning. Koncentrationen låg framförallt på dags- och kvällstidningar, men även tv och radio bevakades i viss mån.</p><p>Under undersökningsveckorna hittades trettionio bidrag i tidningarna som berör islam. Av dessa handlade de flesta om krig eller terror, vilket även märktes i elevernas kommentarer i intervjuerna. Det var ingen markant dominans av bidrag med den här karaktären. Dock hade dessa artiklar de mest framträdande platserna i kvällspressen och de var även formatmässigt störst. Övriga artiklar berörde till stor del Ramadan och nyutkommen litteratur. Att elever i allra högsta grad påverkas av den bild som massmedia förmedlar var ett annat resultat av undersökningen. Detta märktes då det första eller det andra som eleverna tänkte på när de hörde ordet islam eller muslim ofta var relaterat till krig eller terror. Vidare framkom även att eleverna diskuterar med sina föräldrar om sådant de sett på TV eller läst i tidningar som berör nyhetsrapporteringen. Islamofobi är inte något vanligt förekommande bland dessa elever. Vissa islamofobiska tendenser kunde dock skönjas i vissa av elevernas uttalanden.</p><p>Klasslärarna arbetar med religion främst när man jobbar med andra länder. De använder sig alltså av ett holistiskt tänkande. En av dessa har inte tagit upp islam i klassen vilket den andra gjort. SO-lärarna inleder alltid med att låta eleverna göra var sitt arbete om kristendomen. Efter detta får eleverna fritt välja religion att skriva om. Flera av de elever vi intervjuat har arbetat med islam.</p><p>Av de sex läroböcker som analyserats har några innehållit inslag som kan bidra till islamofobi genom sin framställning av islam.</p>

Bakgrund: Vi lever idag i ett informationssamhälle där vi ständigt matas med ny kunskap och olika valmöjligheter. Ett område som har fått ökad plats på massmedias agenda på senare tid är hälsa och livsstil och dagligen exponeras vi människor av budskap över hur vi kan förbättra vår hälsa och ändra våra levnadsvanor. Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om en utvald grupp kvinnor mellan 17-65 år blir påverkade av massmedias hälsorapportering och de hälsobudskap de möter. Vi syftade även till att undersöka hur denna eventuella påverkan yttrar sig samt klargöra vilka eventuella skillnader det finns i påverkan mellan olika åldrar. Metod: För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ studie med samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade 6 kvinnor i åldern 17-65 för att ta reda på deras upplevelser och tankar kring problemområdet. Slutsats: Resultatet av undersökningen visade att vår utvalda grupp kvinnor blir påverkade av massmedias hälsorapportering. Resultatet visade även att åldern har betydelse när det gäller hur och i vilken grad respondenterna blir påverkade av hälsobudskapen. Undersökningen visade att yngre kvinnor blir mer och lättare påverkade och denna påverkan har givit uttryck i bland annat ändrade mat- och motionsvanor. / Background: We are today living in an information society where we constantly are confronted with new knowledge and different options. An area that has got an increased place in the mass media agenda is health and lifestyle and we are daily exposed by messages about how we can improve our health and change our living habits. Aim: The aim with this study was to examine how a group of women between the ages 17-65 are being influenced by mass media health reports and the health messages they meet. A second aim was to examine how this conceivable influence appears in these women’s lives and elucidate which conceivable differences there are in influence between different ages. Method: We used a qualitative method to answer our questions. The study was based on interviews with 6 women between the ages 17-65 with hope to learn about their experiences and thoughts about the subject area. Conclusion: The result of our study showed that the group of women gets influenced by mass media health reports. The result also showed that age has an impact when it comes to how and how much the respondents are being influenced by the health messages. Our study showed that younger persons become more and easier influenced and this influence shows for example in a change of exercise- and eating habits.

The primary objective of this thesis is to study the role of surveys as power factor with a particular focus on studies of Internet users. The conditions and practices of the private research field are related to the academic discourse on the essence of science as well as to media's role in society. The methodological basis of the quantitative studies and their practices are examined in relation to a range of competing theories on the nature of science and its role in society. Earlier contributions to the criticism of quantitative surveys are also discussed. The methodological problems are further highlighted by concrete examples based on own analyses of various data collections. One empirical part of the thesis consists of analyses of survey studies as reported in the press coverage of the Internet in 1997, 1999 and 2000. The goal of the analyses is to show that surveys are an important mechanism for creating truth effects. The methodological tools are part of the struggle for mastery of the discourse –thereby confirming or changing existing power relations – in part through the dissemination of selected results in the media. Through a perusal of the newspaper articles with regard to the context in which the keywords "Internet" and "survey" appear and what the specific actor says, to whom, with which intention, an overall discourse appears, which reveals that the leading commercial actors endeavour to promote the development of the Internet in accordance with their aspirations. The published results are also related to other, more complex analyses of data collections from the same period. In another empirical part of the thesis findings from some fifty interviews with various experts are presented. The aim is to evaluate the methodological sources of error associated with sampling, the carrying out of studies, the analysis of results and other factors that have to do with the value of the surveys as basic facts, as well as the survey buyers’ awareness of the nature of the errors and their relevance for the results. The quantitative surveys appear as an uncontrolled and uncertain source of knowledge. The survey industry is profit-oriented and characterised by competition whereby methodological issues often land up in the background. The final discussion addresses a set of mechanisms by which the interested parties from the media industry use the ratings in the internal competition or in various administrative documents. They achieve this by establishing a "common currency" on the basis of such studies, which is valid in relation to other interested parties, such as media owners and advertisers. Different strategies developed by the survey industry in order to lend more market value to their products are also discussed. The methodological problems, the lack of openness to external scrutiny and the dependence on the economic field signify that the praxis of the survey field essentially deviates from the basic concepts of science. Surveys take therefore undue  advantage of scientific legitimacy.

Arbetets syfte var att lyfta fram islamofobiska tendenser i massmedia och läroböcker och att genom intervjuer med elever och lärare se om och hur dessa tendenser kommer till uttryck. Undersökningarna avsåg att i tur och ordning belysa tre av de bidragande faktorerna till elevers syn på islam: massmediebilden, lärarnas undervisning och läroböckernas information. Flera metoder utformades då de olika delarna krävde detta. Intervjuer genomfördes med lärare och elever på en F-9 skola i Mellansverige med cirka 500 elever. De läroböcker som granskades är de som används på denna skola. Vidare undersöktes massmedias bild av islam under fem veckors bevakning. Koncentrationen låg framförallt på dags- och kvällstidningar, men även tv och radio bevakades i viss mån. Under undersökningsveckorna hittades trettionio bidrag i tidningarna som berör islam. Av dessa handlade de flesta om krig eller terror, vilket även märktes i elevernas kommentarer i intervjuerna. Det var ingen markant dominans av bidrag med den här karaktären. Dock hade dessa artiklar de mest framträdande platserna i kvällspressen och de var även formatmässigt störst. Övriga artiklar berörde till stor del Ramadan och nyutkommen litteratur. Att elever i allra högsta grad påverkas av den bild som massmedia förmedlar var ett annat resultat av undersökningen. Detta märktes då det första eller det andra som eleverna tänkte på när de hörde ordet islam eller muslim ofta var relaterat till krig eller terror. Vidare framkom även att eleverna diskuterar med sina föräldrar om sådant de sett på TV eller läst i tidningar som berör nyhetsrapporteringen. Islamofobi är inte något vanligt förekommande bland dessa elever. Vissa islamofobiska tendenser kunde dock skönjas i vissa av elevernas uttalanden. Klasslärarna arbetar med religion främst när man jobbar med andra länder. De använder sig alltså av ett holistiskt tänkande. En av dessa har inte tagit upp islam i klassen vilket den andra gjort. SO-lärarna inleder alltid med att låta eleverna göra var sitt arbete om kristendomen. Efter detta får eleverna fritt välja religion att skriva om. Flera av de elever vi intervjuat har arbetat med islam. Av de sex läroböcker som analyserats har några innehållit inslag som kan bidra till islamofobi genom sin framställning av islam.

<p>Bakgrund: Vi lever idag i ett informationssamhälle där vi ständigt matas med ny kunskap och olika valmöjligheter. Ett område som har fått ökad plats på massmedias agenda på senare tid är hälsa och livsstil och dagligen exponeras vi människor av budskap över hur vi kan förbättra vår hälsa och ändra våra levnadsvanor.</p><p>Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om en utvald grupp kvinnor mellan 17-65 år blir påverkade av massmedias hälsorapportering och de hälsobudskap de möter. Vi syftade även till att undersöka hur denna eventuella påverkan yttrar sig samt klargöra vilka eventuella skillnader det finns i påverkan mellan olika åldrar.</p><p>Metod: För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ studie med samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade 6 kvinnor i åldern 17-65 för att ta reda på deras upplevelser och tankar kring problemområdet.</p><p>Slutsats: Resultatet av undersökningen visade att vår utvalda grupp kvinnor blir påverkade av massmedias hälsorapportering. Resultatet visade även att åldern har betydelse när det gäller hur och i vilken grad respondenterna blir påverkade av hälsobudskapen. Undersökningen visade att yngre kvinnor blir mer och lättare påverkade och denna påverkan har givit uttryck i bland annat ändrade mat- och motionsvanor.</p> / <p>Background: We are today living in an information society where we constantly are confronted with new knowledge and different options. An area that has got an increased place in the mass media agenda is health and lifestyle and we are daily exposed by messages about how we can improve our health and change our living habits.</p><p>Aim: The aim with this study was to examine how a group of women between the ages 17-65 are being influenced by mass media health reports and the health messages they meet. A second aim was to examine how this conceivable influence appears in these women’s lives and elucidate which conceivable differences there are in influence between different ages.</p><p>Method: We used a qualitative method to answer our questions. The study was based on interviews with 6 women between the ages 17-65 with hope to learn about their experiences and thoughts about the subject area.</p><p>Conclusion: The result of our study showed that the group of women gets influenced by mass media health reports. The result also showed that age has an impact when it comes to how and how much the respondents are being influenced by the health messages. Our study showed that younger persons become more and easier influenced and this influence shows for example in a change of exercise- and eating habits.</p>

No description available.

Den offentliga sfären är ett begrepp som genom historien har definierats på en rad olika sätt. Detta har medfört att litteraturen om den europeiska offentliga sfären (EPS) har antagit en rad olika utgångspunkter. Vilket tidigare studier visar på finns det inom litteraturen på detta område ett antal brister i så väl operationaliseringar som konceptualiseringar. Denna kandidatexamen syftar till att, genom en litteraturstudie, utforska dessa olika konceptualiseringar kring EPS och även till att utreda huruvida forskningsfältet har förbättrats inom de olika områdena.   Vårat resultat visar på att många metodologiska och konceptuella problem återstår inom forskningen om EPS och även att det finns en generell avsaknad av diskussion och kritik mot forskningens egna tillvägagångssätt. Vi vill också hävda att det Habermasiska perspektivet, och även forskning med fokus på massmedia och ett empiriskt perspektiv, är allt för dominerande. / The public sphere is a term which historically has been defined in various ways. This has caused the literature on the European public sphere (EPS) to take on many different viewpoints. As shown by previous studies, the literature on this subject has several flaws as well in its operationalization’s as in its conceptualization’s. This bachelor’s thesis sets out to, through a literature review, explore the different conceptualizations of the EPS as well as review whether the field of research has improved in the various areas.   Our findings conclude that many methodological and conceptual issues remain in EPS research and there also seems to be a general lack of discussion and critique against the research’s own approaches. We would also argue that the Habermasian perspective, as well as research with a focus on mass media and an empirical perspective, is too dominant.

The mass media are a powerful way to disseminate health information to the entire population. Newspapers are the media with most impact in Sweden and can convey health news and breakthroughs more thoroughly than television or radio, and more quickly than magazines. Newspapers in Sweden have a high amount of readers compared with other European countries. The purpose of this essay is to analyse the space related to health found in the Swedish newspapers and to discuss what readers consume about health. This study is based on an observational, descriptive, cross-sectional, inductive reasoning and quantitative scientific approach. The sample was constituted by daily editions from three major Swedish newspapers selected during one month –Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Göteborgs-Posten. The main findings show that newspapers included 2.4% on the average of health contents (HC), being Svenska Dagbladet the one with most publications (3.3%). HC used to be published within the first pages, the median is in page 13 and the main mode in page 4. 81.3% of all contents were written by journalists, and, in 73.6% of all contents, writers used sources of information. Most frequent topics were 25 about cancer, 19 about alcohol, 19 about euthanasia and 19 about sick leave at work. Besides, contents dealt with the following main public health areas: 105 with health management, 100 with health policy and 90 with epidemiology. Newspapers in Sweden are clear ways of delivering health information to the population and they might influence to Public Health. Therefore, it’s a need to increase the number of health specialist journalists / Massmedia är ett av de viktigaste medlen att informera allmänheten om hälsofrågor. I Sverige är morgontidningar det mest trovärdiga mediet och kan informera om hälsonyheter med mer noggrannhet än TV eller radio och snabbare än veckotidningar. Dagstidningar har i Sverige en större mängd läsare än de flesta länder i Europa. ca 80 procent av befolkningen läser varje dag en dagstidning. Syftet med denna thesis är att analysera hur stor plats innehåll rörande hälsan har i svenska tidningar och debattera vilken typ av information om hälsa de svenska läsarna får via de tidningarna. Studien är baserad på en empirisk, beskrivande, tvärsnittsinriktad, induktiv och kvantitativ ansats. Undersökningen genomfördes på samtliga exemplar av de tre största svenska morgontidningarna under en månad. Studien visar att tidningarna hade 2,4 procent hälsonyheter i genomsnitt och av de tre var ”Svenska Dagbladet den tidning som hade mest material om hälsofrågor, (3,3%). Hälsoinnehåll brukade vara publicerad på de första sidorna (median var sidan 13 och ”the main mode” sidan 4). Artiklar om hälsa var till 81,3 procent skrivna av tidningarnas egna journalister. De vanligaste enskilda ämnena var cancer (25 st), alkoholproblem (19 st), dödshjälp (19st) och sjukanmälningar (19 st). De största sjukvårdsområdena var ”hälsoförvaltning” (105 st), hälsopolitik (100 st) och ”epidemiologi” (90st). Eftersom svenska tidningar är ett viktigt medium för hälsofrågor till allmänheten kan påverkan på sjukvården vara stor. Därför krävs att antalet specialiserade journalister inom detta område utökas / <p>ISBN 91-7997-132-6</p>

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur massmedia och regeringen framställer socialtjänsten samt att undersöka om och hur de massmediala framställningarna korresponderar med regeringens framställningar. För att besvara studiens syfte har 37 stycken artiklar som publicerats i Dagens Nyheter under perioden 2017-07-01 – 2017-12-31 och 21 stycken av regeringens egenproducerade artiklar som publicerats på regeringens hemsida under perioden 2017-01-01 – 2017-12-31 analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. Anammandet av den kritiska diskursanalysen innebär att analyser (kvalitativa och kvantitativa innehållsanalyser) genomförts inom tre olika dimensioner av texten: text (textens innehåll), diskursiv praktik (textens produktion) och social praktik (hur texten knyter an till en bredare samhällsmässig struktur). I studien framkommer det att framställningarna av socialtjänsten i Dagens Nyheter har utgått från tre olika diskurser: handlingarnas diskurs, den organisatoriska diskursen och förpliktelsernas diskurs. Hur socialtjänsten framställs beror på vilken av diskurserna skribenterna i DN aktualiserar när de gör sina uttalanden. I de flesta fall är det handlingarnas diskurs som framträder. Detta innebär att socialtjänsten oftast framställs som en kontrollerande, vårdslös, likgiltig och maktfullkomlig verksamhet. Dessa egenskaper måste, enligt skribenterna, ifrågasättas och förändras.     I regeringens artiklar framkommer det att samtliga uttalanden inom ramen för artiklarna har utgått från en enda diskurs: den socialpolitiska diskursen. Utifrån diskursen framställs socialtjänsten som en verksamhet som är en del av en bredare välfärdsapparat som finns till för att hjälpa människor när behov för det finns. Det framkommer emellertid också att socialtjänsten för närvarande omfattas av en rad problem som är upp till politiken att lösa. När diskurserna i Dagens Nyheter relateras till den socialpolitiska diskursen så framträder ett mönster. Två av diskurserna i Dagens Nyheter (den organisatoriska diskursen och förpliktelsernas diskurs) framställer socialtjänsten på ett likartat sätt som regeringen medan den tredje diskursen (handlingarnas diskurs) förmedlar en motstridig bild. / The purpose of this study is to explore how the mass media and the government represent the social services as well as explore if and how the mass media´s representations correspond with the government's representations. 37 articles from the daily newspaper Dagens Nyheter who were published between 2017-07-01 and 2017-12-31 as well as 21 of the government´s own articles who were published on the governments website between 2017-01-01 and 2017-12-31 have been examined to answer the purpose. The form for examination have been critical discourse analysis which means that the material has been analyzed (with qualitative and quantitative content analysis) within three different dimensions of the text: text (the content of the text), discursive practice (the production of the text) and social practice (how the text relates to a broader societal structure).  The study shows that the representations of the social services in Dagens Nyheter have been based on three different discourses: the discourse of action, the organizational discourse and the discourse of obligations. How the social services are represented depends upon which discourse the different authors base their statements on. The majority of the statements can, however, be found within the discourse of actions. This means that the social services in most cases are represented as controlling, wreck less, careless and autocratic. These are characteristics that, according to the authors, need to be questioned and changed.   In the government's articles it´s shown that all statements within the articles have been based upon one single discourse: the discourse of social policies. This discourse describes the social services as an organization that´s only one part of a wider welfare apparatus, which solely purpose is to help individuals when needed. It also shown, however, that the social services nowadays are subject to a number of problems and that it is up to the government to resolve them. When the discourses in Dagens Nyheter are compared to the discourse of social policies, the study argues, that a pattern appears. Two of the discourses in Dagens Nyheter (the organizational discourse and the discourse of obligations) represent the social services similarly to the discourse of social policies. However, the third discourse (the discourse of actions) conveys a contradictory and different picture of the social services.