Sammanfattning Uppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik.  Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen. 76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik". Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda.

Svenska befolkningens hälsa började på allvar att uppfattas som en samhällelig angelägenhet redan under 1700- talet och idag tar det sig uttryck i bland annat mätmetoder som BMI (Body Mass Index), vilket avser att undersöka befolkningens hälsa. Inom BMI området kan en brist på forskning upplevas på bland annat BMI:s påverkan. Människan tillbringar allt mer av sin vakna tid till medier, både professionella och privata aktiviteter fyller människans liv och dessa genomsyras av medietexter, mediebilder och kommunikationstekniker av olika slag. Syftet med denna undersökning var att beskriva hur BMI diskursen utspelar sig vid läsarkommentarer på internetbaserade tidningsartiklar. Metoden som användes i undersökningen var diskursanalys där läsarkommentarer på internetbaserade tidningsartiklar analyserades. Något som var representativt inom BMI diskursen var att individer i förhållande till sig själva reflekterade över vad som var normalt gentemot BMI. De uppfattningar som framkom bestod av utseendemässiga och hälsomässiga uppfattningar. Ofta upplevdes BMI som ett alldeles för snävt förhållningssätt till vad som är normalt. Det framkom även utsagor kring betydelsen av ”sunt förnuft” vid tolkandet av BMI:s funktion. BMI diskursen som framtonade sig ur läsarkommentarer bidrog med en komplex bild kring människors värderingar, människosyn och grundläggande uppfattningar. / The Swedish public health began to be seriously perceived as a societal concern as early as 1700. Today this takes form as methods of measurement like BMI (Body Mass Index) which are meant to investigate the population’s health. A lack of research can be experienced in the BMI area, for example research of BMI's influence. We spend more of our waking time to the media, both professional and personal activities fill our lives and those are influenced by media texts, media images and communications technologies of different kinds. The purpose of this study was to describe how the BMI discourse takes place at reader comments on internet-based articles. The Method of this study was discourse analysis in which the reader comments were analyzed. The results showed that it was representative in the BMI discourse for individuals in relation to themselves reflect on what was normal in relation to BMI. These views emerged as to what normal was comprised to both physical appearance and health. BMI was often perceived as to narrow approach to what is normal. The important use of “common sense” when interpreting BMI´s function was stated inside the BMI Discourse. The BMI Discourse that emerged from reader’s comments contributes to a complex context about human values, humanity and fundamental beliefs.

The aim of this study is to examine how ADHD is discussed in the Swedish mass media. We have examined 21 articles from Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten and Svenska Dagbladet. All articles are reviewed from the newspapers online edition. Theories used are Erving Goffman’s theory of Stigma and Michael Foucault´s theory of categorization as well as Göran Palm's, Renée Skogersson's and Anders R. Olsson's theories about mass media. We have also used relevant literature. The main method we used is of Norman Fairclough´s three-dimensional critical discourse analysis where we in most parts have focused on the text analysis and also with the help of text coding system. One of our conclusions is that ADHD is sometimes described with negative words such as "brat" or "problem child". With these words we discovered the existence of underlying messages of the articles that are not expressed clearly. ADHD-medications were often described negative in the articles and also the reasons why a person might actually have ADHD were found to be discussed in the mass media. / Syftet med detta examensarbete är att studera hur ADHD framställs i svensk massmedia. 21 artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet har analyserats. Vi har hämtat artiklarna från tidningarnas internet- upplaga.  Vi har använt oss av Norman Fairclough’s tredimensionella kritiska diskursanalys och har fokuserat på textanalysen. För att granska artiklarna har vi genomfört en textkodning för att bland annat söka efter olika nyckelord i artiklarna. För att skapa en djupare förståelse har vi använt Erving Goffman’s teori om Stigma och Michael Foucault’s teori om Kategorisering samt Göran Palm's, Renée Skogersson's och Anders R. Olsson's teorier om massmedia. Vi har även använt oss av relevant litteratur i analysen. En av våra iakttagelser är att personer med ADHD ibland beskrivs med ord som till exempel ”satunge” eller ”problembarn”. Genom att vara uppmärksam på dessa ord upptäckte vi att det fanns underliggande budskap i artiklarna som inte uttrycktes explicit. Orsakerna till ADHD, ökningen av diagnoserna och medicinering skrivs det mycket om i de valda artiklarna. Dessa tre ”teman” hänger intimt ihop. Orsakerna påverkar ökningen som i sin tur påverkar medicineringen. ADHD- medicineringen framställs ofta negativt i vårt material, bland annat belyser vissa artiklar att det saknas forskning om långtidseffekterna av medicineringen. Även orsakerna till varför en person egentligen får ADHD visar sig vara omdiskuterat i de valda artiklarna.

The purpose of this essay is to investigate how the crisis communication was perceived between SAS, massmedia and citizens during the volcano crisis in 2010. The questions posed are: - How did the communication between SAS, media and citizens function during the crisis? - How did senders, intermediaries and beneficiaries experience the information and communication during the crisis? - How important was the internet communication for SAS, media and citizens during the crisis? The collected material consists of interviews and desktop research of material from Internet. The study shows that the communication between SAS, the media and citizens worked well on the social medias but was weaker in all other mediachannels. SAS was also weak in following up information received by media and travelers, and they therefore they had a different picture of the situation during the crisis. SAS thought that the communication worked fine between the parties involved. Media and citizens felt that SAS gave them poor information and that they could have been better with giving deeper and more information. Internet played an important part in communication during the crisis. Internet and social media has become increasingly important for SAS and without the internet in this crisis, SAS would have had difficulties in maintaining its credibility and reputation for many customers. With the social media, SAS could easier establish a dialogue and help their passengers.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur de betydelser av genuset kvinna som förmedlas av chilenska dagstidningar mottas av kvinnor i Chile; detta satt i relation till kvinnornas egna situationer i livet och positioner i strukturerna. Den består dels av en analys av tidningsartiklar där kvinnor förekommer, dels av intervjuer med åtta chilenskor om hur de uppfattar dessa. Fokus i analysen av intervjuerna ligger på vilka variabler intervjupersonerna associerar kring gällande kvinnorna i artiklarna, på huruvida de uppfattar dem som handlande subjekt eller ej samt på huruvida de intervjuade kvinnornas uppfattningar kan kopplas till faktorer som klass/samhällsgrupp, etnicitet, ålder, moderskap och äktenskap/samboende gällande dem själva. Inga entydiga slutsatser kan dras. Faktorerna klass/samhällsgrupp, äktenskap/samboende och moderskap tycks dock vara av större betydelse än ålder och etnicitet för de intervjuade kvinnornas mottagande av artiklarna.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 – talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988. Resultatet blev att båda tidningarna gav allmänheten en bild av attgranska makthavarna, ge de mindre grupperna i samhället en röst och att de lugnandeallmänheten i sin rapportering. När det gällde jämförelsen mellan åren blev resultatet att ge demindre grupperna i samhällen röst var mycket större 1988 än 1986 och det kan bero på attmånga fler vågade tala ut i massmedia om sjukdomen 1988. Det fanns även en till storskillnad och det var i innehållet i artiklarna som granskade makthavarna, där det 1986handlade mycket om smittspridningen och 1988 handlade det om behandlingen av de smittadei vården och i samhället. Den sista skillnaden som upptäcktes i min undersökning var att det fanns många fler varnande artiklar 1986 än 1988, det kan bero på att det inte fanns likamycket att varna om 1988 och att rapporteringen av HIV/AIDS började plana ut 1988.

Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla? Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft. Många berörs av det som skrivs i samband med matcherna. Som exempel trycks Aftonbladet i ca.440 000 exemplar varje dag. Detta kan jämföras med idrottens styrdokument Idrotten vill som samanlagt tryckts i 10 000 exemplar. Idrotten vill och dess bild av ledarskap är ett dokument som bär tydliga spår av den svenska idrottens folkrörelserötter. Massmediernas bild av ledarskap grundar sig i huvudsak på den kommersialiserade verklighet som elitidrotten och medierna befinner sig i. I den verkligheten är förväntningarna på tränarens beteende vitt skild från idrottens styrdokument.

<p>When a crisis hits a company, it is very important that the company communicate with its customers. Communication is important for a company in crisis because this is a way for the company to tell their side of the story and thereby try to get the customers to see things their way. Because mass media reaches a lot of people, it is a simple and fast way for companies in crisis to get their message out to the world. Mass media can be very useful for a company, but it can also be a problem. Mass media and companies in crisis may or may not have the same purpose with the communication. It is important for companies to be aware of this as well as the importance of the timing. To be successful in crisis communication companies need to know what, when and why to say it. For this thesis we have studied SJ and SL, which are two companies that has been having media exposed crisis recently. We also have chosen to study mass media through articles in two major Swedish newspapers, Dagens Nyheter and Expressen. We have made interviews with four persons at the companies that works with communication and with four journalists that wrote about the crisis in these newspapers. During this study we have found that both mass media and companies in crisis find communication to be very important for the outcome of the companies in crisis. It is hard to say exactly what information that is the most important in what stage of the crisis. Though, it can be said that some information seems to be more important in the beginning of a crisis and some information seems to be more important at the end of a crisis. Companies need to be aware of this before the crisis hits, to make sure that the communication is being handled in a way that is the best for the companies out coming of the crisis.</p>

<p>This study deals with Swedish newspapers' portrayals of the Treaty which establishes a Constitution for Europe, which then influenced Swedish newspaper readers. This study connects the areas of both media and politics. What the media states can be expected to shape</p><p>public opinion, especially when it comes to foreign policy issues. In order to fullfill the aim of the study, I have constructed two problems which I have answered to in accordance with my data, theoretical framework and research method. My data consists of articles from the largest Swedish morning newspaper Dagens Nyheter. The theoretical framework of this study is a combination of political science, media- and communication science and behaviour science. I have utilized two research methods in this study; a qualitative analysis of content, which transcends into different categories, and a method of quantification of the main actors in the</p><p>articles. One of the results that I have discovered in this study is that the image of the Treaty establishing a Constitution for Europe offered to the readers is a fairly positive one.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla?</p><p>Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft. Många berörs av det som skrivs i samband med matcherna. Som exempel trycks Aftonbladet i ca.440 000 exemplar varje dag. Detta kan jämföras med idrottens styrdokument Idrotten vill som samanlagt tryckts i 10 000 exemplar. Idrotten vill och dess bild av ledarskap är ett dokument som bär tydliga spår av den svenska idrottens folkrörelserötter. Massmediernas bild av ledarskap grundar sig i huvudsak på den kommersialiserade verklighet som elitidrotten och medierna befinner sig i. I den verkligheten är förväntningarna på tränarens beteende vitt skild från idrottens styrdokument.</p>