When a crisis hits a company, it is very important that the company communicate with its customers. Communication is important for a company in crisis because this is a way for the company to tell their side of the story and thereby try to get the customers to see things their way. Because mass media reaches a lot of people, it is a simple and fast way for companies in crisis to get their message out to the world. Mass media can be very useful for a company, but it can also be a problem. Mass media and companies in crisis may or may not have the same purpose with the communication. It is important for companies to be aware of this as well as the importance of the timing. To be successful in crisis communication companies need to know what, when and why to say it. For this thesis we have studied SJ and SL, which are two companies that has been having media exposed crisis recently. We also have chosen to study mass media through articles in two major Swedish newspapers, Dagens Nyheter and Expressen. We have made interviews with four persons at the companies that works with communication and with four journalists that wrote about the crisis in these newspapers. During this study we have found that both mass media and companies in crisis find communication to be very important for the outcome of the companies in crisis. It is hard to say exactly what information that is the most important in what stage of the crisis. Though, it can be said that some information seems to be more important in the beginning of a crisis and some information seems to be more important at the end of a crisis. Companies need to be aware of this before the crisis hits, to make sure that the communication is being handled in a way that is the best for the companies out coming of the crisis.

Natten mellan den 5 och 6 oktober 2007 misshandlas Riccardo Campogiani så allvarligt i Stockholm att han senare avlider. Detta fall kom att få en enormt stor massmedial uppmärksamhet. Uppsatsens fokus ligger på hur denna rapportering om händelsen kom att gestaltas i Aftonbladet och i Expressen. Uppsatsen belyser hur tidningarna gestaltade och benämnde de inblandade aktörerna samt hur allmänhetens reaktioner på det inträffade kom att framställas. Fokus ligger även på vilka individer som fick komma till tals i den massmediala debatten. Den metodologiska utgångspunkten är diskursanalys där diskursteori använts som metod.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys. Resultatet visade att Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund på många olika sätt. Gemensamt för de flesta av bilderna var dock att de innehöll stereotyper, både positiva och negativa. Endast två av 32 artiklar var så vitt författarna kunde förstå fria från stereotyper och beskrev killarna som individer. Bilden som dominerade var dock den av den unga killen med invandrarbakgrund som kriminell och med problem. Killarna med invandrarbakgrund beskrevs ofta i artiklarna i samband med gängmentalitet eller som gärningsmän. En annan återkommande beskrivning var killen med invandrarbakgrund i sportsammanhang. En slutsats var att tidningen Dagens Nyheter är med och skapar samt upprätthåller de stereotypa bilder av unga killar med invandrarbakgrund som enligt tidigare forskning förmedlas av massmedia.

Sveriges välfärd byggdes en gång av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjälpa de socialt utsatta i samhället. Missbruksvård, skolor, äldreboenden och sjukvård är några av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det är även ofta inom dessa områden som neddragningarna i den offentliga sektorn återigen kompenseras med hjälp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framställs i media åren 1994-2003. Huvudfrågeställningen är; På vilket sätt framställs det frivilliga sociala arbetet i media? Ett genomgående tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det är frivilligorganisationerna eller andra som är författare, använder sig av både retoriska och genrebetonade knep för att framställa utsagor som sanningar. Som visas i analysen finns det en risk med detta och det är att det är svårt att ifrågasätta sanningshalten i utsagorna. Analysen visar en kluvenhet i framställningen av det frivilliga sociala arbetet. Både frivilligorganisationer och de övriga framhåller arbetets värde och vikt, men skillnaden ligger i hur stort värdet är. Ytterligare en väsentlig skillnad i framställningen av frivilligarbetet ligger i ansvarsfördelningen mellan samhället och frivilligorganisationerna. Det berör vad som ska omfattas av välfärdsstaten (samhället) och vad frivilligorganisationerna bör ägna sig åt. Det frivilliga sociala arbetet framställs som välbehövligt och i vissa fall det enda alternativet för de som inte längre kan få hjälp av samhället. Frivilligorganisationerna lyfts fram som någon som bryr sig när samhällets resurser inte längre räcker.

Denna rapport har som syfte att undersöka hur ett urval av kuratorer och skolsköterskor ser på förekomsten av och bakgrunden till ätstörningar. Rapporten bygger på riktade öppna intervjuer till skolsköterskor och kuratorer vid skolor och ungdomsmottagningar som arbetar med ungdomar i åldern 16-19 år. Det tema vi vill undersöka och intervjua respondenterna om är hur massmedia, men även andra bakgrundsfaktorer som självkänsla, föräldrarnas roll samt sociala faktorer kan bidra till ätstörningar. Vi har bearbetat resultatet med hjälp av innehållsanalys. Aktuell forskning anger att dålig självkänsla, dålig relation till föräldrar samt påverkan från media är faktorer som kan medverka till utvecklandet av en ätstörning. I tonåren ingår i regel kroppsfixering och missnöje med kroppens utseende som förstärkande faktor. I intervjuerna med våra respondenter återkommer dessa uppgifter. De flesta av respondenterna upplever att ätstörningsproblematik är ett relativt vanligt förekommande problem på deras mottagningar. Det har visat sig att våra intervjuresultat överensstämmer med aktuell forskning som studerat bakgrunden till ätstörningsproblem. Precis som intervjupersonerna säger, menar forskningen att ätstörningar är en komplex sjukdom där flera komponenter spelar in. Det finns alltså inte ett svar på vad ätstörningar beror på, det handlar snarare om faktorer som tillsammans skapar ätstörningen. Mer förebyggande arbete krävs och i en tidig ålder då detta är ett problem som kryper längre ner i åldrarna.

No description available.

Vilka krav ställer den ökade mediebevakningen på företagsledare? Vilka konsekvenser får det för VDs uppdrag? På vilket sätt påverkar mediernas personifiering och skärpta fokus på aktieägarvärde föreställningar om vem som är en bra VD? Det är några av de frågor som behandlas i den här doktorsavhandlingen. Studien ger, utifrån ett organisations- och ledningsteoretiskt perspektiv, en djupare inblick i vad medialiseringen av näringslivets ledare innebär och hur företagsledare hanterar medier och kändisskap. Här berättar en VD, nyckelmedarbetare, styrelseledamöter och en rad journalister om en händelserik tid i ett av landets mest medieuppmärksammade börsbolag. I studien åskådliggörs, problematiseras och tolkas interaktionen mellan medier och företagsledare. Begrepp som rationalitet, legitimitet, medialt kapital och parallelljag diskuteras och används som verktyg i analysen av den medialiserade direktören. Pernilla Petrelius Karlberg är verksam vid Ekonomiska Forskningsinstitutet (EFI), sektionen för Företagsledning och Arbetslivsfrågor, vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon undervisar också i lednings- och organisationsteori samt kultur- och medieekonomi. Hon har tidigare studerat rekrytering av koncernstyrelser. Hon är bland annat författare till Kvinnor i styrelser (2003, EFI och SNS Förlag) samt medförfattare till Den Tafatte (2004, Academia Adacta) och Rekrytering av koncernstyrelser (2002, EFI och SNS Förlag). / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008. Spikblad saknas</p>

Den svenska veteranutredningen lyfter upp mediabilden från Sveriges deltagande i internationella insatser som ett problem. Syftet med uppsatsen är att kartlägga skillnaderna i rapporteringen av händelserna under Operation Artemis i Kongo 2003 utifrån Försvarsmakten och de fyra största dagstidningarna (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet) samt att undersöka om rapporteringen skiljer sig beroende av om det är en morgontidning eller kvällstidning. Analysen har gjorts utifrån ett narrativt perspektiv och tidningarna har analyserats utifrån kategorierna dagstidningsekonomi, sensationsjournalistik, objektivitet, vinkling och förenkling. Uppsatsen visar på att det finns skillnader i hur både Försvarsmakten och dagstidningarna rapporterade från Operation Artemis. Uppsatsen visar också på att rapporteringen skiljer sig om det är en morgontidning eller kvällstidning som skriver artikeln. Det finns även likheter i rapporteringen då samtliga tidningar vinklar artiklarna till sitt egna och förenklar vissa delar för att läsaren lättare skall kunna begripa innehållet. Försvarsmakten visar på en objektivitet och vill tydligt förklara händelseförloppet. Försvarsmakten erbjuder fördjupning inom ämnet för läsaren och erbjuder läsaren ofta tydlighet med faktarutor intill sina skriva artiklar. / The Swedish veteran investigation brings attention to the problem of the media image of Sweden's participation in international missions. The purpose of this paper is to identify differences between the Swedish Armed Forces’ and the four major newspapers’ (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet) reports of the events of Operation Artemis in Congo in 2003, and to investigate whether the reporting is different depending on whether it is a morning newspaper or tabloid. The analysis is made based on a narrative perspective and the newspapers have been analyzed according to categories of newspaper economics, sensationalist journalism, objectivity, bias and simplification. The paper shows that there are differences in how the Armed Forces and the newspapers reported from Operation Artemis. The essay also shows that reporting is different between newspapers and tabloids. There are also similarities in the reports on which all the newspapers have a bias and simplify some parts to help the reader understand the content. The Armed Forces show an objectivity and to clearly explain the sequence of events. The Armed Forces offer depth knowledge of the topic to the reader and offers the reader clarity with the help of fact boxes next to the articles.

Purpose: The study aims to analyze how companies can learn from past communications in critical situations and during corporate crisis, and see how they use this knowledge in the management of subsequent critical situations and corporate crisis. Furthermore, the media is analyzed to see how the newspaper industry chooses to reflect an organization and its actions, and also to see if the pressure through articles in the newspapers has an impact on the extent of the situation. Method: A qualitative case study of Sweden’s largest food company, ICA Sverige AB, where knowledgeable people in media management within the company are interviewed using semi-structured interviews, with support of quantitative methods by a collection of articles from the news press. Theories: Concepts, theories and models in crisis management and communication has been applied to relevant data. These comprise Knowledge Management, a communication template in crisis management, The Situational Crisis Communication Theory (SCCT) and the model Content of crisis communication. Empiric: Based on the quantitative data consisting of articles from four Swedish news sources: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen, a semi-structured interview guide was created and carried out with the person within ICA who possesses knowledge of the subject area. Conclusion: ICA has during the priod studied exhibited to have used the concept of Knowledge Management in the development of their routines regarding product recalls at product defects. The relationships between ICA and the media have shown improvements, which has resulted in ICA percieve the media coverage as balanced, true and fair.

Vad har hänt i den offentliga debatten kring svensk utrikes- och säkerhetspolitik? Utifrån teorin ommassmedias betydelse för offentlig debatt, textgranskas kommentarer och debattartiklar och intervjuasföreträdare för massmedia för att få svaret på detta. Avsikten är att presentera vad och hur svensk politiskdagspress väljer att debattera svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt varför just detta innehåll debatteras.Undersökningen visar att massmedia vill vara med och sätta den säkerhetspolitiska dagordningen, menatt detta inte är enkelt inom detta traditionstyngda politikområde. Den svenska säkerhetspolitiska debattendomineras helt och hållet av frågorna kring Sveriges neutralitet och alliansfrihet, där det råder en mycketuttrycklig historisk motsättning mellan opinion och regeringsparti. En slutsats är att den politiska oenighetenom Sveriges framtida säkerhetspolitik är bestående och så länge ingenting påtagligt inträffar som förändrardenna situation, så kommer media få svårt att dra i gång en diskussion som på allvar engagerar beslutsfattareoch medborgare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04