Syftet med vår studie är att fördjupa kunskaper och ge goda exempel om vilka variationer som kan finnas kring arbetsformer och arbetssätt i matematikundervisningen. Vi vill sedan ta reda på hur lärare beskriver att matematikförmågorna kan komma i uttryck i de valda arbetssätten. Den teoretiska bakgrunden presenterar vad tidigare forskning beskriver om arbetsformer som helklass, grupp/par samt enskilt arbete. Den tar också upp arbetssätten som matematiska samtal, laborativ undervisning och problemlösande arbetssätt. Vidare förklaras även forskning kring varierad undervisning, läroboken och matematikförmågorna från läroplanen 2011. För att besvara våra forskningsfrågor har en kvalitativ metod använts med tillhörande observationer och intervjuer. Resultatet visar att arbetsformerna har varierat. Helklassundervisning har använts mest. Arbetssätten har varierat både kopplat till och utan läroboken. Förmågorna har även kommit i uttryck genom olika arbetssätt, men där samtal är centralt.

Undervisningen ska bidra till att utveckla elevens förmåga att föra och följa matematiska resonemang (Skolverket, 2019). Syftet med studien är att fördjupa förståelsen av hur lärare beskriver att de arbetar för att främja utvecklingen av elevernas muntliga resonemangsförmåga i årskurs 4-6. Genom semistrukturerad kvalitativ intervju ämnar studien att synliggöra vad nio lärare beskriver att de gör i klassrummet för att utveckla resonemangsförmågan, hur de planerar för förmågan samt de förutsättningar och utmaningar som kan finnas. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk som visar hur resonemang utvecklas via samarbete kommer data karaktäriseras. Studiens resultat visar att samtliga lärare ger utrymme för resonemangsförmågan, där de menar att förmågan bäst utvecklas muntligt. Lärarna tillämpar olika arbetssätt för att eleverna ska utveckla resonemangsförmågan via samarbete. En del lärare planerar för resonerande uppgifter som dagligen implementeras, medan andra lärare mestadels har läroboksstyrd undervisning. Lärarna beskriver att utmaningar såsom tid och klassrumsklimat kan hämma förmågans implementering.

Grundskolans muntliga matematikundervisning behöver vara utformad så att den motiverar och engagerar eleverna. Tidigare forskning visar att utforskande matematiska samtal i helklass främjar elevers lärande och om de orkestreras på rätt sätt ska de engagera eleverna till att gemensamt nå kunskap genom att de delger och lyssnar på varandras matematiska tankar. I denna fallstudie orkestrerade en lärarstudent fyra matematiska samtal i en femteklass. Samtalen utfördes enligt ett ramverk som utformats av Stein et al. (2008) i syfte att ge lärare rätt sorts verktyg för att de ska lyckas orkestrera gynnsamma matematiska samtal. Ramverket är anpassat utefter diskussioner som kretsar kring kognitivt utmanande problemuppgifter med flera möjliga svarsalternativ. Syftet med att orkestrera dessa matematiska samtal var att undersöka vad eleverna bildat sig för åsikter om och relationer till de genomförda samtalen, men även utreda upplevelsen av att leda dessa samtal. Datamaterialet samlades in genom en enkät som 16 elever besvarade efter att alla samtalen genomförts, samt från reflektioner skrivna av lärarstudenten som handledde samtalen. Resultatet visar att eleverna var positivt inställda till de matematiska samtalen; de var engagerade i diskussionerna, tyckte det var roligt att delta i samtalen och ansåg att det var en bra inlärningsmetod. Vidare visar studiens resultat att det är de mer motiverade eleverna som var mest positiva till samtalen. I enlighet med både tidigare forskning och samtalsledarens reflektioner är det krävande att orkestrera matematiska samtal. Dock tyder resultatet på att det var givande att handleda samtalen av den anledningen att eleverna var engagerade och förkovrade sitt matematiska tänk och sin resonemangsförmåga.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad lärare som arbetar med elever i de yngre åldrarna har för uppfattning om matematiska samtal, vad matematiska samtal är och hur de arbetar med dem i helklass, grupp och enskilt. Studien undersöker även lärares uppfattning om vad samtalen ger för utbyte för dem själva och för eleverna. För att samla in data och få svar på mina frågor har jag använt mig av halvstrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex lärare som undervisar i matematik i de yngre åldrarna. I analysarbetet har jag använt mig av fenomenografidk analysmetod. Mitt huvudresultat visar att lärarna är av den uppfattningen att matematiska samtal är viktiga i undervisningen. För dem handlar de matematiska samtalen om att samtala och resonera kring matematik tillsammans med eleverna och att fokus ligger på själva processen, hur lärare och elever diskuterar för att hitta lösningar, inte på korrekt svar. Vidare visar mitt resultat att de matematiska samtalen oftare utförs i grupp än i helklass. Studien visar även att lärare och elever har stort utbyte av matematiska samtal.

Studiens syfte är att undersöka möjligheter till att implementera kommunikativa dragen i utvecklandet av matematikundervisningen genom lärares perspektiv och erfarenheter. Denna studie besvarar tre forskningsfrågor som rör utmaningar, framgångsfaktorer, de kommunikativa dragens effekter och användningen av dessa strategier i undervisningen. I denna fallstudie användes en metodkombination av observation och intervju. Resultaten visade att implementeringen av de kommunikativa dragen stötte på flera utmaningar, såsom tidsbegränsningar och elevers varierande förutsättningar. Det identifierades också framgångsfaktorer, såsom tillgängligheten till dragen, möjligheten att anpassa dragen och en trygg miljö. Att beskriva och resonera var de mest använda kommunikativa dragen av lärarna, medan andra användes i mindre utsträckning. Studien visar att det är möjligt för lärare att med relativt lite stöd introducera kommunikativa drag i undervisningen och att de ser det som ett användbart verktyg för att stödja elevernas kommunikation och matematiska utveckling.

Studiens syfte var att undersöka om uppstarten av arbetssättet thinking classroom är enkel, eller om det finns hinder under vägens gång. Samt att få en förståelse för vilka möjligheter samt hinder lärare ser från sitt perspektiv i uppstarten. Under studien genomfördes fyra semistrukturerade observationer samt fyra semistrukturerade intervjuer med två verksamma F–3 lärare. Den data som samlades in vid observationerna analyserades med hjälp av både en deduktiv- och induktiv tematisk analys. Den insamlade data från intervjuerna analyserades med en deduktiv tematisk analys.    Resultaten av observationerna och intervjuerna visade att lärarna stötte på hinder i uppstarten av arbetssättet thinking classroom. Bland annat visade sig att platsbrist vara ett hinder, då lärarnas klassrum hade för få väggytor där eleverna kunde arbeta. Ett ytterligare hinder som lärarna nämnde var tidsbrist, beroende på att de inte hann med att lyssna på alla elevers diskussioner. Även om det fanns hinder för lärarna under uppstarten såg de möjligheter att kringgå dessa. Lärarna nämnde förslag som till exempel att byta till ett större klassrum under lektionerna, för att komma runt platsbristen. För att få mer tid till varje elev gav lärarna som förslag att arbeta i halvklass med eleverna. Resultaten visar också att övergången till detta arbetssätt måste arbetas in med eleverna, då de sociomatematiska och sociala normerna i ett klassrum tar tid att förändra.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter. / <p>matematik</p>

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter. / <p>Matematik</p>

Denna studies fokus ligger på helklassdiskussioner inom det matematiska ämnet bråk i grundskolans årskurs 4-6. Syftet med studien är att belysa matematiklärares tankar kring vad som är viktigt att tänka på vid helklassdiskussioner, och vad som upplevs som svårt. Studien har genomförts i autentisk miljö där tre lärares undervisning observerats samt att dessa tre lärare sedan intervjuats. Det teoretiska kategoriramverk som använts har sitt ursprung i Neil Mercers beskrivningar av olika typer av klassrumsdialoger. I studiens analys används även viktiga nyckelfaktorer för utforskande samtal som en del i kategoriseringen av resultatet. Studiens resultat visar att brister råder hos lärare och elever i deras agerande, vilka kan kopplas till dessa nyckelfaktorer. Klassrumsdialogerna tenderar inte att utebli, men de är inte alltid produktiva. Lärarna uppger att det är svårt att få alla eleverna engagerade i helklassdiskussioner och innehållet i diskussionerna är viktigt för att locka eleverna till att delta. Resultatet visar också och att det är många begrepp inom bråkområdet som eleverna ska känna till. Eleverna uppvisar brister i förståelsen inom detta, vilket medför att helklassdiskussionerna blir mindre produktiva och tenderar att handla om mestadels metoder för lösandet av uppgifter, även om lärarna försöker leda samtalen i en utforskande riktning.

Vi har valt att undersöka vilka avsikter lärare, som undervisar i de tidigare åren, har medmatematikläxor, eftersom vi sett olika former av dem. Vi har genom kvalitativa intervjuerundersökt sju lärares syften med matematikläxor och hur de relaterar läxorna till den övrigamatematikundervisningen. Lärarna är ansvariga för matematikundervisningen och undervisarfrån årskurs ett upp till årskurs fem. Resultatet av studien är att alla lärarna valt att ge läxoroch att syftet i huvudsak är att eleverna ska befästa kunskap. Vi har även kommit fram till attlärare som arbetar laborativt med sina elever även ger laborativ läxa och de som arbetarläroboksstyrt ger läxor tagna direkt från läroboken.