Logistics and supply chain management in the construction sector is an area with great potential for improvements. Today, a lot of the workers time is spent on non-value adding activities. Research has shown that waste is a large proportion of the total production cost in building projects today. The purpose of this report is to analyze problems concerning logistics in the construction sector. Two of Skanska’s construction projects in Uppsala have been analyzed to identify problems. The goal of the thesis is to suggest solutions regarding logistics that will improve the work environment and efficiency. The result shows that companies would benefit from using smart logistic services like just in time deliveries and third party logistics. Services like this should be used even if the circumstances of the project don’t require it, as they are conducive to a better working environment and heightened effectivity. Recommendations include having well defined routines and selecting a person responsible for receiving deliveries. Communication and cooperation with other parties in the supply chain is also important. Planning and any subsequent follow-ups have to be carried out effectively and efficiently. / Logistik inom byggbranschen är ett område där det finns stora möjlig- heter för förbättringar och effektiviseringar. En stor andel av yrkesarbe- tarnas arbetstid går idag åt till icke värdeskapande aktiviteter. Under- sökningar har visat att endast 50 % av arbetstiden används till effektivt arbete. (Byggchefen, 2006) Det tillsammans med andra former av slöseri leder till stora kostnader. Slöseriet i byggprojekt uppskattas vara så stort som 30-35 % av projektetens produktionskostnad. (Josephson & Saukkoriipi, 2005) Syftet med examensarbetet är att genom intervjuer, enkäter och obser- vationer undersöka logistikproblem inom byggbranschen. Två av Skanskas byggprojekt i Uppsala undersöks i denna rapport för att iden- tifiera problem. Målet med examensarbetet är att ta fram lösningsför- slag som förbättrar arbetsmiljö och effektivitet genom förbättrade lös- ningar kring logistik. Rapporten visar att företag inom byggbranschen bör satsa på utomstå- ende tjänster med smarta logistiklösningar för att förbättra arbetsmiljö och effektivitet. Lösningar som kan användas är behovsstyrda leveran- ser och tredjepartslogistik med tjänster som sampackning, mellanlag- ring och inbärningstjänster. Tjänsterna kan vara bra att använda även då omständigheterna runt projektet ej kräver det eftersom det ger bättre arbetsmiljö och effektivitet. Rekommendationer ges till att ha tydliga rutiner och utse en ansvarig person för mottagning av material. Samarbete och kommunikation med övriga aktörer i försörjningskedjan är viktig. Även planering och upp- följning av denna är nödvändig för att logistiken ska kunna fungera på ett effektivt sätt.

Examensarbetet Koordinering av materialflöden och verksamhetsflöden vid FUS i Linköping genomfördes för att ge stöd åt beslutsfattande gällande flödet av byggnadsmaterial från den norra godsmottagningen av sjukhuset till den östra utbyggnaden under året 2015.

Examensarbetet kartlägger en verkstadsavdelning på Saab i Linköping där det i framtiden ska komma att ske en del förändringar kring verkstadslayouten på grund av att en ny maskin ska installeras. Kartläggningen görs dels för att belysa material- och verktygsflöden i verkstaden och undersöka hur dessa påverkas den framtida layoutförändringen. Kartläggningen görs dessutom för att identifiera problem som finns i verksamheten idag och en undersökning utförs kring hur dessa problem påverkas av att en ny verkstadslayout ska införas. Examensarbetet presenterar förbättringsförslag för den nya verkstadslayouten som ska leda till att de identifierade problemen ska undvikas samt underlätta för det framtida material- och verktygsflödet. Rekommendationer ges även kring hur man i framtiden kan arbete med liknande problem.

Bakgrund: Att utveckla och förbättra organisationer genom effektivare användning av de resurser man har till förfogandet har blivit allt mer betydelsefullt under de senaste decennierna. Genom fokusering kring de aktiviteter som tillför värde hos kunden i slutprodukten kan företag reducera och eliminera oönskade slöserier inom tillverkningsprocessen. Ett verktyg som utvecklats och används för att eliminera dessa oönskade aktiviteter så som lagerhållning är Value stream mapping (VSM).   Problemformulering: Hur kan man identifiera slöserier samt dess förbättringsmöjligheter för att möjliggöra en högre produktionskapacitet genom frigörandet av anläggningsyta?¨   Syfte: Genom användandet av VSM som modell, identifiera slöserier och kostnadseffektiva förbättringsmöjligheter.   Metod: Denna fallstudie har utförts på ett företag som arbetar inom metallindustrin. Större delen av datainsamlingen har tagits från företagets egna dokumenterande data samt intervjuer med anställda och observationer under de besök författarna genomförde.   Slutsatser: Genom att använda VSM som en modell har författarna lyckats identifiera fallföretagets största faktorer till slöserier samt ge förslag och underlag till framtida förbättrings implementationer av förbättringsstrategier. Författarna har bevisat utifrån den teoretiska data studien är grundad på gentemot den empiriska att flertal förbättringsmöjligheter utöver den som företaget tänkt sig finns till deras förfogande vid eventuell framtida implementering.   Nyckelord Value stream mapping, VSM, slöseri, materialflöde, materialhantering, tillverkningsindustri, förbättringsstrategi

Material handling is a term that includes all kinds of handling of material from a raw product to a finished one. ABB is active in the following segments; foundry, packaging and palletizing, metal industry and plastics industry. The demands for efficiency and reliability have been set very high in the industrial sector. Optimizing of the material handling will give the company higher cost-effectiveness. Around the robot there are different kinds of material flows, to optimize the cycle time, consisting of carriages combined in different ways. Motion Control is a complex system with main functions such as; positioning, synchronizing, indexing and more. The products in the system need to cooperate to make these functions possible therefore integration of motor- and servo products are important. In an automated system there is a demand for continuous update of motor reference such as speed and torque. There is also a need for correction when material slips away and position itself at unwanted places at the transport carriage. ABB Motors and Drives product portfolio consists of drives such as; Motiflex, Microflex and ACSM1 and the motors such as BSM (Brushless Servo Motor). The new simplified solution for the material handling will consist of integration of motors and drives products. The new simplified solutions have been sketched on paper first and then later illustrated in Google SketchUp. The SketchUp drawings consist of one overview drawing with a layer for drive and a layer for security. The layer for drive is divided into three parts for easier identification of the products and a more perspicuous view. A presentation has been prepared with the idea to look like an App. The mouse is used to navigate back and forth through the factory/presentation. The presentation can be used for the following activities; fairs, new employee, sales person and clients. Therefore also USP, Unique Selling Points has been prepared. / Materialhantering är ett begrepp som omfattar all hantering av material från råvara till en färdig produkt. ABB är verksamma inom följande segment; gjuteri, paketering och palletering, metallindustri och plastindustrin. Inom industrisektorn ställs det höga krav på effektivitet och driftsäkerhet. Optimal materialhantering ger hög kostnadseffektivitet. Kring roboten finns det olika typer av materialflöden via transportband. Motion Control är ett komplext system med huvudfunktioner som; positionering, synkronisering, indexering, med flera. För att dessa funktioner ska fungera krävs en samverkan av motor- och servoprodukterna i systemet. I ett automatiserat system krävs en ständig referensuppdatering av hastighet och acceleration för att motorer eller servon ska samverka samt korrigering av fel när material glider iväg till oönskade positioner på transport banden. ABB Motors & Drives produktutbud består av motorer och servodrivsystem/ frekvensomriktare. Utbudet av frekvensomriktare utgörs av Motiflex, Microflex och ACSM1. Motorutbudet utgörs främst av BSM (Brushless Servo Motor). De nya typlösningarna innehåller integrering av ABB:s produktutbud inom motion control system. Typlösningar som tagits fram har först skisserats på papper för att sedan illustreras i Google SketchUp. SketchUp ritningarna består av en översiktsritning med ett lager för drivning och ett lager för säkerhet. Fabriken delades sedan upp i tre delar för att lättare kunna identifiera de olika produkterna. En App-liknande presentation har tagits fram där muspekaren används för att navigera sig runt i fabriken/presentationen. Detta för att kunna användas som material för; mässor, introduktion för nyanställda, säljare och kunder. Därför har även USP, Unique Selling Points tagits fram för varje produkt.

Materialhantering inom tillverkningsindustri är en viktig del av dagliga arbetsuppgifter som företaget måste lägga tid på. Det anses vara del där företaget kan spara mycket tid och pengar genom att hantera material på rätt sätt. Genom bra materialhantering underlättar företaget för sina anställda och samtidigt gör arbetsplatsen mer säker. Dagens tekniska lösningar möjliggör hel eller del automatiserade lösningar som förebygger möjliga arbetsskador och effektiviserar materialhantering. Del eller hel förändring av layouten kan vara en stor utmaning för hela företaget eftersom den kan påverka hela materialflöde inom tillverkningen. Det som behandlas i rapporten omfattar både tekniska lösningar, arbetsmiljö och förutsättningar som kan vara avgörande för att genomföra och åstadkomma en effektiv och lönsam lösning. För att komma fram till ett slutgiltigt resultat krävs noggrann undersökning av lösningar. För att uppnå alla krav krävs metodiskt arbete med framtagning av lösningsförslag. För att hitta lösning med bra säkerhetsnivå som är största kraven av uppdragsgivare arbetar man med riskbedömningen som ingår i CEmärkning av olika system. CE-märkning är tillverkarens uppgift men ofta inom materialhantering inom tillverkningsindustri så kombinerar företaget flera olika lösningar för att uppnå bästa resultat. Åtgärden kräver att hela systemet måste certifieras för att bli godkänt för användning i tillverkningsprocessen. Lösningen som anses vara mest lämplig för hantering av alla sorter valsar på Dynapac är Automatiskstyrd fordon som uppfyller alla säkerhetskrav och visar god effektivitet i utförande av arbetet. En annan viktig aspekt som anses vara fördel jämfört med motordriven kedjebana är anpassningsmöjligheter och uppdateringar av hela processen som AGV truck kan göra utan större ombyggnationer i produktionslayouten.

RFID-tekniken har under de senaste åren uppmärksammats allt flitigare av företag som tror sig ha användning för det i sin verksamhet. En kategori av företag som skulle kunna ha stor nytta av tekniken är tillverkande industri, bland annat i sin materialhantering. En undersökning visar att många sådana företag vet att tekniken finns men att graden av kunskap om teknikens möjligheter och brister är starkt varierande. Detta arbete har studerat vilka brister och problem som uppmärksammats av de företag inom denna kategori som redan idag använder tekniken. Arbetet har bestått av intervjuer av ett antal sådana företag och även av leverantörer av RFID-utrustning. De företag som ingår i undersökningen inte upplevt några av de problem som arbetet behandlar men leverantörernas erfarenheter visar att problem finns och att det kräver stor yrkeskunskap och erfarenhet för att komma runt dem.

Syfte – Rapportens syfte är att undersöka förbättringsmöjligheter av materialhantering mellan in-och utlastning på en cross-docking terminal. Baserat på syftet har två frågeställningar formulerats. Vilka aktiviteter ingår i materialhantering? Hur kan materialhanteringen effektiviseras? Metod – Studien har genomfört en förstudie på fallföretaget för att definiera ett problemområde. Utifrån problemområdet har syfte och frågeställningar formulerats. Fallstudien och litteraturgenomgång har genomförts parallellt för att skapa en abduktiv ansats. De inhämtade teorier från litteraturstudierna ligger stöd för det teoretiska ramverket.  Resultat – Flera slöserier identifierades under studien vilket påverkar den interna materialhanteringen. Inom de primära cross-docking aktiviteterna existerar slöserier vilket behöver elimineras för en effektivisering ska genomföras. Studien lyfter även vikten av ett fungerande informationsflöde för en effektiv materialhantering.  Implikationer – Eftersom problemområdet redan har etablerade teorier har ingen ny forskning genomförts. Däremot har studien inriktat sig på en annan synvinkel, där förhållandet mellan informationsflöde och materialflöde studerats.  Begränsningar – Begreppet materialhantering är brett och innefattar även materialhantering utanför terminalen. Rapporten har begränsat sig till enbart den interna materialhanteringen. Studien begränsar sig till enbart ett fallföretag vilket påverkar generaliserbarheten.  Nyckelord – Cross-docking, Materialhantering, Materialflöde, Informationsflöde.

I dagens samhälle växer kraven på högre leveransprecision och defektfria produkter. För att uppnå det krävs det att företag arbetar kontinuerligt med sitt materialflöde samt anpassar sin materialhantering till sin produktion. För att företag ska kunna påverka sina materialflöden måste de veta vilka kritiska faktorer som påverkar deras anläggning samt hur dessa faktorer påverkar företagets förmåga att bibehålla säkerhet, en god arbetsmiljö och genom det finna en god lönsamhet i sin verksamhet. Den här studien undersöker vilka faktorer som är avgörande för en effektivare anläggningslayout och dess bidrag i form av minskade risker med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi. Faktorerna som hade en högre påverkansgrad på en anläggningslayout var interna transporter, standardiserat arbetssätt, arbetsmiljö, material- och lagerplacering. En exemplifiering av utvalt materialflöde gav en avservärd förändring gällande material transportsträcka. Genom att systematiskt kartlägga och förbättra sina materialflöden med hänsyn till de kritiska faktorerna som faktiskt påverkar, kan företag uppnå en säkrare, effektivare och mer lönsam anläggningslayout. Studien tydliggör anläggningsplaneringens vikt och komplexitet gällande de faktorer som faktiskt påverkar företags anläggning i stort. / In today´s society, the demands for higher delivery precision and defect-free products are growing. To achieve this, companies need to work continuously with their material flow and adapt their material handling to their production. To be able to affect their material flow, companies must identify critical factors which affect their facility and identify how these factors affect the company’s ability to maintain safety, a good work environment and to improve their profitability in its operations. This study examines the factors that are crucial for a more efficient facility layout and its contribution in the form of reduced risks in terms of safety, work environment and economy. Factors that had a higher impact on a facility layout were internal transports, standardized working methods, work environment, material and storage position. An exemplification of selected material flow gave a considerable change regarding the material transport distance. Trough systematically mapping and improving company’s material flows regarding to their critical factors gives companies the ability to achieve a safer, more efficient and more profitable facility layout. This study clarifies the importance and complexity of facility planning regarding the factors that affect companies’ facility in general.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur tillverkningsföretag kan implementera lean i materialhantering för att åstadkomma en god arbetsmiljö och effektiv materialhantering. För att identifiera hur detta kan göras ställdes följande forskningsfrågor: F1: Vilka aspekter bör beaktas vid i implementering av Lean i materialhantering för att åstadkomma en förbättrad arbetsmiljö och effektivitet?   F2: Vilka steg kan ett tillverkningsföretag ta för att implementera Lean i materialhantering för att åstadkomma en förbättrad arbetsmiljö och effektivitet?   Metod: Denna studie har baserats på en fallstudie vid ett tillverkningsföretag. Empiri har samlats in genom observationer och intervjuer med personal från den berörda avdelningen på det studerade företaget. Studieresultat: Studien kom fram till vilka aspekter som bör beaktas vid implementering av lean med arbetsmiljö och materialhantering i fokus. Dessa aspekter var Filosofi, Slöserier och Materialhantering. Dessa aspekter togs upp vid stegen som presenterades om hur implementeringen ska ske, som beskrevs i 5 faser.   Slutsats: Studien visar vad som behöver göras för att en implementation av lean baserat på arbetsmiljö och materialhantering ska ske. Stegen på hur detta ska ske har presenterats. Rekommendationer: Fallföretaget skulle rekommenderas att se över vad som har identifierats i denna studie för att se om den nuvarande situationen av fallet kan förbättras.