Syftet med studien är att belysa och analysera hur speciallärare med inriktning matematikutveckling och dess rektorer ser på speciallärarens roll och dess arbetsuppgifter i förhållande till examensordningen. Metodvalet vid genomförandet av studien var en kvalitativ metod i form av 10 intervjuer där 5 speciallärare med inriktning mot matematikutveckling och dess 5 rektorer medverkade. Urvalet av intervjupersonerna utgick från fem kriterier som användes för att skapa ett målinriktat urval. Resultatet analyserades sedan utifrån Abbotts professionsteori (1988) samt utifrån ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultaten visar hur speciallärarnas främsta arbetsuppgifter är att bedriva undervisning samt anpassa lärmiljön. Ett område som de inte lyckats göra anspråk på i större utsträckning är utvecklingsarbetet. Det råder oklarheter hos lärare, ledning samt andra yrkesroller på skolorna kring speciallärarens uppdrag, därför kan uppdraget se olika ut och framgår därmed vara lokalt förhandlingsbart. Det som kan påvisas är att examensordningen inte är det som ligger till grund i utformningen av speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Studien visar att det är rektorns visioner för organisationen, kompetenser samt förmåga att styra som har den avgörande rollen för vilka förutsättningar och hinder för att genomföra uppdraget. Att specialläraren är en del i EHT framgår vara en viktig förutsättning, även att få tid till att genomföra kompetensutveckling samt samarbete med andra aktörer både i och utanför skolan. En ytterligare förutsättning framgår vara att specialläraren tillåts arbeta med det som de är anställda till att göra såsom undervisa, utreda och föra utvecklingsarbete och inte delges andra arbetsuppgifter på grund av organisationens plötsliga behov. / The purpose of the study is to elucidate and analyze how teachers with special education specialization in mathematics development and its principals look at the role of the special education teacher and its tasks in relation to the degree system. The method selection in the implementation of the study was a qualitative method in the form of 10 interviews in which 5 special education teachers with a focus on mathematics development and its 5 principals participated. The selection of the interviewees was based on five criteria that were used to create a targeted selection. The result was then analyzed based on Abbott's professional theory (1988) and from a relational and categorical perspective. The results show how the special education teachers main tasks are to conduct teaching and adapt the learning environment. One area that they have not succeeded in claiming to a greater extent is the development work. There are uncertainties among teachers, management and other professional roles at the schools concerning the special education teachers assignment, therefore the assignment may look different and thus appear to be locally negotiable. What can be demonstrated is that the degree order is not what forms the basis of the design of the special education teachers assignments and tasks. The study shows that it is the principal's visions for the organization, competencies and the ability to control which has the decisive role for what conditions and obstacles to the implementation of the assignment. The fact that the special education teacher is a part of student health framers appears to be an important prerequisite, also to have time to implement competence development and collaboration with other actors both inside and outside the school. An additional prerequisite is that the specialist teacher is allowed to work with what they are employed to do such as teaching, investigate and development work and not be served other tasks because of the organisation's sudden needs.

Det här produktionsarbetet undersöker hur enligt tidigare forskning erkända differentierade strategier återfinns i  läroböcker som används i kursen Matematik 2b, en kurs där en stor andel elever får underkänt betyg. Många lärare  utgår från lärobokens uppbyggnad när de utformar sin matematikundervisning vilket lägger stor vikt vid hur läroboken  är utformad. Syftet med arbetet är därför att undersöka om läroböcker som används i kursen Matematik 2b är  utformade på ett sätt som hjälper läraren att lyckas med sitt differentierande uppdrag i det inkluderande klassrummet. Resultatet införskaffades genom en kvalitativ innehållsanalys och visade att strategierna struktur, mängdträning,  explicita instruktioner, metastrategier, vardagsmatematik och visuella representationer återfinns på flera olika sätt,  både i lärobokens förklarande text och övningsuppgifter. Slutsatsen är att läroböckerna har potential att ge läraren förutsättningar för att lyckas med differentieringsuppdraget. Dock krävs det att läraren är förtrogen både med  läroboken och elevernas olika behov för att kunna använda läroboken på ett sätt, som möter dessa behov. / This production paper examines how differentiating instructional strategies that are acknowledged by earlier research  are found in textbooks that are used in one of the upper secondary courses in math, a course that a great proportion of students fail. Many teachers base their instruction in mathematics on the textbook, which imposes great significance on how the textbook is designed. The purpose of the paper is therefore to examine if textbooks that are used in the course are designed in a way that helps the teacher to achieve with their differentiating task in the inclusive classroom. The  result was obtained through a qualitative content analysis and showed that the strategies structure, extended repetition, explicit instruction, meta strategies, everyday math and visual representations were found in a variety of ways, both in the  explanatory text and the exercises of the textbooks. The conclusion is that the textbooks have potential to provide the  teacher with prerequisites to succeed with their differentiating task. However, this requires that the teacher is  conversant with the textbook in order to be able to use it in a conscious way which addresses different student needs.

Vid arbete med matematiska textuppgifter krävs det en god läsförmåga, läsförståelse och ett bra arbetsminne. Om en elev har brister såväl i läsningen som i arbetsminnet resulterar det i stora svårigheter när arbete med matematiska textuppgifter sker. Det finns ett flertal förklaringar till varför elever har svårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter, dessa förklaringar belyses i den här studien. Den här systematiska litteraturstudien har som syfte att beskriva de underliggande faktorerna till svårigheter vid arbete i matematiken med textuppgifter samt hur lärare arbetar för att underlätta lärande i ämnet matematik för elever med svårigheter inom matematiska textuppgifter. Metoden som används för att besvara studiens frågeställningar är en innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar som har sökts fram på ett systematiskt och strukturerat sätt. Resultatet utgår från de tio vetenskapliga artiklar som analyserades genom innehållsanalys. I artiklarna identifieras följande teoretiska ramverk, (1) sociokulturellt perspektiv, (2) diskursanalys och (3) Kintschs teori om textförståelse. Flera artiklar förklarar svårigheter med matematiska textuppgifter som en konsekvens av antingen kognitiva nedsättningar eller överflödig information. Båda dessa försvårar för eleverna. Ett antal av artiklarna lyfter även metoder som lärare kan använda sig av när de ska stötta samt utmana elever när det gäller matematiska textuppgifter.

The purpose of the study was to increase knowledge about high school students' perspective on the school's support efforts in mathematics teaching. Bronfenbrenner's developmental ecology model was used as the theoretical framework for the design of the interview guide and result analysis. The study has a qualitative approach and the empirical evidence was collected through semi-structured interviews with ten high school students in the high school's university preparatory program at four different schools.  The selection of informants was made based on the students' self-perceived experiences of mathematics difficulties. After transcribing the audio files, the material was analyzed in its entirety using thematic content analysis. The result showed that additional adaptations in mathematics teaching to a greater extent need to meet the students' actual needs. The students in the study preferred a mathematics support in teaching, such as two teachers in the classroom instead of a support outside teaching. To prevent mathematics difficulties, the teaching needs to involve the students in different ways during the lessons, be interesting and understandable according to the study's informants. The language in mathematics could create barriers to accessibility, a factor which can be understood on both a micro and exo level. Several students highlighted the potential of the digital resources for mathematics and how these can be used as supplementary support. Finally, problems at the meso level need attention and transitions both between junior high and high school as well as between high schools need to be ensured regarding the students' need for additional adaptations and knowledge development in mathematics.

Syftet med följande studie är att studera vilka bestående resultat som kan utläsas ett år efter en avslutad pilotstudie av en Response to Intervention (RTI) i grundläggande taluppfattning. En jämförelse har genomförts mellan en experimentgrupp och en referensgrupp, där referensgruppen inte tagit del av RTI. Studien tittar även närmare på hur de elever som uppvisade störst svårigheter i grundläggande taluppfattning lyckades i uppföljningsstudien ett år efter avslutad intervention. Uppföljningsstudien är kvantitativ och baseras på testresultat som genomfördes före och efter RTI. Uppföljningsstudien använde sig av exakt samma tester och genomfördes på exakt samma vis som den tidigare pilotstudien för att göra tillförlitligheten så stor som möjligt. Testerna som användes var AG 1 på 3 minuter och AG 2 på 4 minuter.  Metoden har varit kvantitativ där testresultat från AG 1 och AG 2 samlades in och analyserades. Tillvägagångsättet har varit att sammanställa och dokumentera både tidigare tester från pilotstudien och testerna i uppföljningsstudien. Därefter analyserades resultaten på testerna för att studera likheter och skillnader mellan experimentgrupp och referensgrupp. Studien visar på en tydlig effekt av RTI där experimentgruppens elever når höga testresultat på AG 1 och AG 2 i uppföljningsstudien maj 2019. Resultatet stärker teorin om att RTI är en intervention som kan ge positiva och bestående effekter på elevers grundläggande taluppfattning över tid. / The aim of this study is to investigate if Response to Intervention (RTI) was successful in terms of achieving consisting results, one year after a RTI of foundational number sense. A comparison is made between an experiment group and a reference group, where the reference group was not participating in the RTI. Additionally, this study has an aim to investigate how the students showing the greatest difficulties in foundational number sense succeeded in a follow-up study one year after the intervention. The follow-up study is quantitative and based on tests results performed before and after the RTI. The follow-up study used the same tests performed with the same circumstances as the earlier pilot study to achieve reliability. The test was AG 1 (Diamant) in 3 minutes and AG 2 (Diamant) in 4 minutes.     A quantitative method was used where test results from AG 1 and AG 2 were collected and analyzed by quantitative measures. A compilation of the results were made and documented, both previous tests results from the pilot study, and test results from the follow-up study. Thereafter, the results were analyzed to discover similarities and differences between the experimental-group and the reference-group. The study shows a significant effect of the RTI where the experimental group´s students reach high test result on AG 1 and AG 2 in the follow-up study May 2019. The result strengthens the theory that RTI is an intervention that can provide positive and consisting effects on student’s foundational number sense over time.