Syftet med uppsatsen är att undersöka matvanorna hos Lilla Edets åttonde klassare och den påverkan de har på deras vardag. Finns det ett samband mellan frukostvanor och BMI? Tidigare forskning har visat att sunda frukostvanor motverkar övervikt. Min avsikt är att se om jag kan finna liknande samband bland Lilla Edets åttondeklassare. Jag avser även att söka efter samband mellan sunda matvanor och prestationsförmåga i skolan samt vilken kunskap respondenterna har om kost. Slutligen avser jag att studera vilka skillnader som finns mellan de båda könen. För att få en uppfattning om i vilken riktning utvecklingen är på väg har jag valt GÖTE-ÄLV studien som referensobjekt. Det är en enkätundersökning som utfördes 1996 bland regionens alla åttondeklassare. Av den anledningen har jag valt att utgå ifrån samma enkät med vissa omarbetningar. De mest intressanta resultaten av undersökningen var att medelvärdet på BMI hos respondenterna låg kvar på samma nivå som i GÖTE-ÄLV studien för elva år sedan. Att det inte fanns något samband mellan frukostvanor och BMI. Att skillnaderna mellan könen fortfarande är stora. Och slutligen att andelen som äter frukost varje dag har minskat.

Bakgrund: Intag av en balanserad skollunch har associerats till hälsosamma matvanor i övrigt, däribland bättre måltidsordning och mer hälsosamma mellanmål.Syfte: Att undersöka elevers lunchvanor under skoldagar vid en högstadieskola i Arjeplog och en i Arvidsjaur.Metod: En enkät delades ut till 110 elever i årskurs 8 och 9 i Arjeplog och Arvidsjaur. Enkäten frågade efter elevernas lunchvanor, om intag av utrymmesmat samt frukt och grönsaker.Resultat: Fyra av fem elever åt skollunch dagligen (77 %, n=84). Mindre än var femte av dessa åt en balanserad skollunch enligt Livsmedelsverkets definition (17 %, n=14). Fler intog en balanserad skollunch i Arvidsjaur än i Arjeplog (p=0,009). Den oftast valda anledningen till att skollunchen intogs var för att stilla hungern och för att den inte konsumerades att de inte tyckte om maten. Av de som inte åt skollunch dagligen var det vanligast att de åt snabbmat istället. Det var 62 % (n=67) av alla deltagare som ansåg att skollunchen hade för få alternativ av varmrätter. Av eleverna åt 53 % (n=57) godis minst två dagar per vecka. De som åt en balanserad skollunch åt mer frekvent grönsaker, samt frukt än de med obalanserad skollunch (p<0,001 respektive p=0,023). Grönsaker intogs dagligen av 37 % (n=15) av tjejerna och 17 % (n=11) av killarna (p=0,025).Slutsats: Högstadieelevernas måltidsmönster vid lunchtid i Arjeplog och Arvidsjaur indikerar mindre hälsosamma matvanor i övrigt. Tendenser till mindre hälsosamma matvanor ses i Arjeplog. Smaken och kvaliteten på maten har stor betydelse för om ungdomarna i högstadiet konsumerar skollunchen eller inte. Satsningar på skolmaten är en viktig investering i folkhälsan. / Background: Intake of a balanced school lunch has been associated with healthier eating habits in general, for example better meal planning and healthier snacks.Objective: To investigate the lunch habits of pupils during school days, in one secondary school in Arjeplog and Arvidsjaur, respectively.Method: A survey was handed out to 110 pupils in 8th and 9th grade in Arjeplog and Arvidsjaur. The survey asked for the pupils’ lunch habits, intake of high sugary and fast food as well as fruit and vegetables.Results: Four out of five pupils ate school lunch daily (77 %, n=84). Less than every five of these pupils ate a balanced school lunch according to the Swedish food administration’s definition (17 %, n=14). More pupils ate a balanced school lunch in Arvidsjaur (p=0,009). The most chosen reason to eat school lunch was to satisfy ones hunger, and for not to eat that they didn’t like the food. Among non-school lunch eaters, it was most common to eat fast food instead. Of all the pupils, 62 % (n=67) thought that the school lunch was lacking main course options. Candy was eaten at least two days per week by 53 % (n=57) of the pupils. Among balanced school lunch eaters, fruit and vegetables where consumed more frequently than among those eating an unbalanced school lunch (p=0,023; p<0,001, respectively). Vegetables where eaten daily by 37 % (n=15) of the girls and 17 % (n=11) of the boys (p=0,025).Conclusion: The eating habits during lunchtime in Arjeplog and Arvidsjaur indicate less healthy dietary habits in general. There are tendencies of less healthy food habits in Arjeplog. When deciding whether to eat school lunch or not, taste and quality of the food is of major importance. Investment in school meals is an important investment in public health.

No description available.

Knowledge about womens experiences that after a myocardial infarction try to comply with dietary recommendation is relatively unknown today. Scientific studies have concentrated on men as a patient and the woman as a partner when it comes to myocardial infarction. There is a need for qualitative studies to investigate womens perceived and actual support after a myocardial infarction.

Bakgrund Dåliga matvanor är en viktig bakomliggande orsak till sjukdomsbördan i Sverige och undersökningar har visat att arbetsplatsen är en bra plattform att förbättra matvanorna för att främja hälsan hos befolkningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur matvanorna ser ut bland de anställda samt hur matsituationen är på olika arbetsplatser inom Västerbottens läns landsting. Metod En enkätstudie genomfördes vid Västerbottens läns landsting där 79 arbetsplatser tillfrågades att delta. Efter bortfall ingick totalt 207 deltagare från 18 olika arbetsplatser i studien. Data bearbetades och analyserades i SPSS 20.0 med chi-2 test och multiple response set, signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Trettiofem procent hade behov av förbättring av sina matvanor medan tre procent hade bra matvanor. Hög ålder hade samband med bättre matvanor. Det var 30 % som inte åt frukt dagligen, samband sågs med kön och ålder. Det var 32 % som inte åt grönsaker dagligen, samband sågs med kön. Majoriteten (54 %) åt fisk/skaldjur mindre än två gånger per vecka, yrke var associerat med intaget. Det var 40 % som inte använde flytande margarin/matolja i matlagningen, valet var relaterat till hushållsinkomst och ålder. Hälften (49 %) åt korv minst en gång per vecka, samband sågs med kön, ålder och boendesituation. Majoriteten (60 %) åt mellanmål dagligen och samband fanns med kön, yrke, arbetsplats, utbildning, fruktintag och grönsaksintag. Utbudet av mat såg olika ut på arbetsplatserna och upplevelsen av matsituationen var både positivt och negativt. Förbättringar som föreslogs var bättre lunchrum och utbud av mat. Slutsats Resultatet visade att fler satsningar på matvanor behövs för att intaget av frukt, grönsaker och fisk/skaldjur ska höjas och att valet av fettkälla i matlagningen och på smörgåsen ska bli bättre. På arbetsplatsen behövs fler interventioner inriktat på kost för att förbättra hälsan hos befolkningen. / Background Unhealthy eating habits are a contributing factor for poor health in Sweden. Food intervention programs at the workplace can improve employee’s health. Objective The aim of this study is to investigate the eating habits and the food situation among employees at different workplaces in Västerbottens läns landsting. Method Seventy-nine workplaces in Västerbottens läns landsting were asked to participate. After loss there were 207 participants from 18 different workplaces in the study. The data was processed and analyzed in SPSS 20.0 using chi-2-test and multiple response set, the level of significance was set to p<0,05. Results Thirty-five percent had needs for improvements of their eating habits while three percent had good eating habits, relation was seen with age. There were 30 % who didn’t eat fruit daily, connection with gender and age. There were 32 % who didn’t eat vegetables daily, connection with gender. The majority (54 %) ate fish/shellfish less than twice a week, association with occupation. There were 40 % who didn’t use liquid margarine for cooking, relation with income and age. Half (49 %) ate sausage at least once a week, relation with gender, age and accommodation. The majority (60 %) ate a snack daily, connection with gender, occupation, workplace, education, fruit- and vegetable intake. Offering of food at workplace varied between different workplaces and the experience of eating at work was both positive and negative. Improvements suggested were better canteen and better range of food served. Conclusion The result suggested that efforts need to be taken to improve healthy eating habits. Increase the intake of fruit, vegetables and fish/shellfish and the choice of fat in cooking/on bread need to improve. Food interventions at worksite can become an important channel to reach out with our message and improving the public health.

Aim The study aims were to identify young adults’ sources of nutritional advice on the Internet and how they perceive the credibility of these. The study also aimed at exploring young adults' knowledge of national recommendations issued by the National Food Agency. Method A web-based survey was distributed on the social media platform Facebook. The questionnaire contained a total of 14 questions regarding online nutritional advice and its credibility. Finally, it requested the respondent's knowledge and credibility of the national nutritional recommendations. The survey quickly gained a large spread and 302 respondents between 20 and 30 years old took part in the survey. Results The study results showed that 59 percent of the respondents were looking for nutritional advice on the Internet, with a larger proportion of women than men. In addition, the women searched more frequently. The main sources of nutritional advice were blogs. The perceived credibility of blogs was relatively high. The primary purpose of searching for nutritional advice on the Internet was weight loss for women and muscle increase for men. The study also showed that 67 percent of the respondents were aware of the nutritional recommendations by the National Food Agency. Conclusion This study demonstrates that the Internet is a powerful tool in the creation of young adults’ identity and also in influencing their view of healthy eating habits. It is of significant importance for the future of public health authorities that they must understand and find their role in the modern information society. / Sammanfattning Denna studie syftade till att identifiera unga vuxnas källor till kostråd på internet och hur de upplevde trovärdigheten av dessa. Studien syftade även till att undersöka unga vuxnas kännedom om Livsmedelsverkets näringsrekommendationer En webbaserad enkätundersökning distribuerades via det sociala mediet Facebook. Enkätens formulär innehöll totalt 14 frågor om kostråd på internet och dess trovärdighet. Slutligen efterfrågades respondentens kännedom och i förekommande fall, trovärdigheten av Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Undersökningen fick snabbt en stor spridning och 302 respondenter mellan 20 och 30 år deltog i undersökningen. Studiens resultat visade att 59 procent av respondenterna sökte efter kostråd på internet. Det var en större andel kvinnor än män som sökte, dessutom sökte kvinnorna mer frekvent. Den främsta källan till kostråd på internet bland respondenterna var bloggar. Den upplevda trovärdigheten för bloggar var relativt hög. Det främsta syftet för att söka efter kostråd på internet var viktnedgång för kvinnor och muskelökning för män. Studien visade även att 67 procent av respondenterna kände till Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Den upplevda trovärdigheten för Livsmedelsverkets näringsrekommendationer var högre än den upplevda trovärdigheten för de främsta källorna till kostråd på internet. Denna studie visar att internet är ett kraftfullt verktyg i skapandet av unga vuxnas identitet och även när det gäller påverkan av deras syn på hälsosamma matvanor. Det är av stor betydelse för den framtida folkhälsan att politiker och hälsovårdande myndigheter finner och förstår sin roll i det moderna informationssamhället.

Otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor hos barn är identifierade som två av de fyra ledande riskfaktorerna för sjukdom och förtidig död bland de icke smittsamma sjukdomarna. Trots det är det få barn som når upp till den rekommenderade nivån av 60 minuters aktivitet per dag samtidigt som andelen barn med övervikt ökar. Syftet var därför att beskriva hur skolsköterskan kan främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor för barn i åldrarna 6–12 år. Studien genomfördes som en integrativ litteraturöversikt och resultatet visade tre kategorier. Studien visade att skolsköterskan kunde främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor främst genom hälsosamtal men också genom tävlingsinterventioner. Både ur ett folkhälsoperspektiv, samhällsekonomiskt perspektiv och för den enskilde individen är det av stor vikt att tidigt ge barnen en förutsättning för fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor för att förebygga ohälsa i vuxen ålder. Ytterligare forskning kring vad skolsköterskan kan göra för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor hos barn efterfrågas.

Mat, miljö och hälsa är ett genomgående tema för den här uppsatsen som vill visa på positiva möjligheter med att utbilda unga människor i matens miljöpåverkan. Personliga matval gör skillnad för miljön men miljöanpassade matval kan dessutom ha en positiv effekt på hälsan. Några av orsakerna till varför viss mat föredras framför annan tas upp i studiens bakgrund. Intervjuer har gjorts med fyra ungdomar från två olika skolor. Resultaten visar att högstadieungdomar gärna skulle äta mat som är bra för miljön men saknar information om vilken mat det är. / Food, environment and human health is one consistent theme for this essay that aims to show on the positive opportunities whit educating young people in the environmental impacts of personal foodchoice. Personal choice of food makes a difference to the environment but those environmental friendly choices can also have a positive effect on the health of the individual. Some of the reasons why certain food is preferred before others is brought up in the background. Interviews have been done with four adolescents in the age group 13-15 years studying in two different schools. The results show that the adolescents in this study would like to eat food that is good for the environment but generally miss information about what food that is.

Folkhälsoproblematiken i Sverige ökar och kosten har en stor betydelse för hälsan. Det är viktigt att ungdomar får kunskaper om vilka livsmedelsval som främjar deras hälsa. Politiker anser att skolan är ett viktigt verktyg i folkhälsoarbetet och att ämnet hem- och konsumentkunskap har ett stort ansvar i att förmedla bra kostvanor. Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers tankar om området hälsa i undervisningen samt hur deras förståelse ser ut kring kostens inverkan på hälsa och prestation. Studien baseras på en enkät bland gymnasieelever i årskurs ett som besvarades under en distanslektion på två olika gymnasieskolor. Data bearbetades och analyserades med hjälp av deskriptiv statistik. Korstabeller och index användes som analytiskt verktyg för att kunna identifiera samband mellan olika variabler. Studien visar att undervisningen i området hälsa skiljer sig åt mellan skolor och att teori och praktik inte alltid följs åt. I studien framgår det att ungdomar har förståelse för att kosten påverkar hälsa och prestation, men de håller inte alltid med om att kunskapen ingått i undervisningen. I diskussionen tar jag upp vilka förutsättningar som kan påverka att undervisningen inte är likvärdig och vad det medför för ungdomars hälsa att teori och praktik inte följs åt. Framtida forskning om lärares tankar om undervisningen i området hälsa skulle ge ett vidare perspektiv och en större förståelse.

Den här uppsatsen grundar sig i temat rörelse, kost och hälsa i förskolan och är en del av förskollärarprogrammet på Karlstads universitet. Studiens syfte var att identifiera vilka ramfaktorer förskollärare beskriver som betydelsefulla kring främjandet av goda matvanor för barn i förskolan. Att främja goda matvanor i förskolan är viktigt för att barnen bland annat ska få i sig den näring som de behöver för att orka med dagarna på förskolan. Den kvalitativa studien genomfördes genom intervjuer av förskollärare med ramfaktorteorin som utgångspunkt vilket resulterade i specifika faktorer som visade sig få betydelse för främjandet av goda matvanor inom konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar. Inom de konstitutionella ramarna blev ramfaktorer som förskolans läroplan - Lpfö18, kostpolicy och restriktioner synligt. Andra faktorer inom de organisatoriska ramarna som visade sig få betydelse var barngruppens storlek, förhållningssättet och dialogen. Inom de fysiska ramarna identifierades faktorer som lokalers utformning, måltidsmiljön och lekmaterial. De ramfaktorer förskollärare beskriver som betydelsefulla för främjandet av goda matvanor påverkar möjligheterna mer eller mindre. Därför kan ramfaktorers betydelse varieras inom de konstitutionella-, organisatoriska och fysiska ramarna.