Redan när ett barn är nyfött börjar uppbyggandet av självkänslan. Viktigt för att utveckla en god självkänsla är att få positiv respons från omgivningen. Självkänsla kan delas in i två delar: Inre och yttre självkänsla. Dessa betecknar både vilket värde individen sätter på sig själv och vilken respons omgivningen ger. Dagens samhälle anses vara narcissistiskt. Detta innebär att människan blir mer egoistisk och individinriktad och utseendet blir väldigt viktigt för självkänslan. Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan barns självkänsla och matvanor. Avgränsning: Studien bygger på barn i 12 års ålder. Vår uppsats skiljer sig från andra studier som rör självkänsla och matvanor, genom att vi har valt att inte fokusera på barnens vikt och kroppsstorlek. Detta för att vi anser att självkänsla och kroppsstorlek inte nödvändigtvis hänger ihop. Metod: Vi har valt att göra en empirisk undersökning, i form av en enkätstudie. Undersökningen utfördes på två olika skolor i Malmö. Teorier: Vi har valt att presentera olika teorier som tar upp både den inre och yttre delen av självkänsla. Teoretikerna tar även upp självkänsla ur ett genusperspektiv. Resultat, analys av resultat och avslutande diskussion: Totalt deltog 21 elever i studien. Utav dessa var 10 pojkar och 11 flickor. P.g.a. ett litet material har vi ej kunnat göra några generaliseringar. Vi har inte utifrån vår studie, kunnat påvisa något samband mellan barns självkänsla och matvanor. Däremot framkom det att självkänsla speglas på olika sätt hos pojkar och flickor. Pojkarna är nöjda med sitt utseende, men mer oroliga för andras omdöme. Flickor är mer missnöjda med sitt utseende, men oroar sig nästan i lika hög grad, som pojkarna, för vad andra anser om dem. / To examine if there’s a correlation between the self- esteem of children and their eating habits. Background: The build up of self-esteem starts from the beginning a child is born. To develop a good self-esteem it’s important to get positive response from the surroundings. There are two sides of self-esteem: the inner and outer side. This characterises both the self-values of the individual and the responses from the surrounding. The society of today considers being narcissistic. This means that the human being is getting more egoistic and focused on the individual, and the appearance is very important for the self-esteem. Definition: The study is based on 12 year old children. Our study differs from other studies that concerns eating habits and self-esteem, because we have chosen not to focus on the weight and the body size of the children. We think that there is no necessary connection between self-esteem and body size. Methods: We have chosen to do an empirical study, based on an inquiry study. The study was examined on two schools in Malmoe. Theories: We have chosen to present different theories that describe both the inner and outer side of self-esteem. The theoretics also talks about self-esteem through a gender perspective. Result, analysis of the result and conclusion: A total of 21 pupils participated in the study. 10 of these were boys and 11 girls. Because of a small material, we haven’t been able to generalise. We haven’t been able to prove a correlation between the self-esteem of children and their eating habits, through our study. However it showed that self-esteem reflects in different ways between boys and girls. The boys are satisfied with their appearance, but concerned about other people’s judgements. Girls are more unsatisfied with their appearance, and they are almost as concerned about other peoples opinions as the boys are.

Bakgrund Matpriser har gett upphov till en större oro särskilt bland ekonomiskt utsattapersoner. Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har blivit 20,95% dyrare frånfebruari 2022 till februari 2023. Matpriserna påverkar vad konsumenterna köper, och pålång sikt kan dessa ändrade matvanor leda till negativa effekter på vår folkhälsa. Syfte Studiens syfte var att undersöka om stigande matpriser påverkar kostval ochkostvanor hos norrländska konsumenter, och i så fall på vilket sätt. Metod För att kunna besvara studiens syfte användes en kvantitativ metod genom enwebbaserad enkät. Respondenterna rekryterades genom sociala medier som Facebook ochInstagram. Insamlat data analyserades med hjälp av SPSS Statistics. Det som analyseradesvar skillnader i konsumtion mellan olika åldersgrupper och skillnader i konsumtion mellanfolk i storstad respektive mindre samhälle. För att uppfylla studiens syfte har deskriptivstatistik samt tolkande statistik i form av Chi2-test använts. Resultat Totalt deltog 96 deltagare. Av dessa var 74 kvinnor och 21 män, 1 personuppgav ”annat”. Medianålder för deltagarna var 28 år medan medelålder var 37 år. 79(82,3%) bodde i ett samhälle med fler än 10 000 invånare och 17 (17,7%) bodde i ettsamhälle med mindre än 10 000 invånare. Bland de två åldersgrupperna (18–35 och >35)åt de yngre mindre ekologiska produkter. De yngre åt även mer produkter på extrapris ochlågprismärken kontra den äldre åldersgruppen. Bland de livsmedel som minskats frånkosten låg frukt och grönsaker och fisk och skaldjur högst. Slutsats Den största förändringen som uppstått på grund av högre matpriser var skillnaderi konsumtion av ekologiskt, lokalproducerat, produkter på extrapris, svenska livsmedeloch lågprismärken samt att livsmedelskategorier såsom frukt och grönsaker och fiskminskats i konsumtion. Detta kan på sikt leda till att folkhälsan försämras då exempelvisfrukt och grönsaker minskats i stor utsträckning, som är en produktkategori som harväldiga hälsofördelar.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förskolebarns kunskaper, attityder och uppfattningar om mat och matvanor. Syftet är även att undersöka barnens uppfattningar om påverkan i hemmet och förskolan, och om det uppfattas motsägelsefullt eller inte. Metoden som användes var kvalitativ med fenomenologisk ansats. Vid insamling av data användes två metoder, fokusgruppsintervju med sex förskolebarn samt enkäter för förskolepedagoger och föräldrar vars barn deltog i intervjun. Resultat visade att förskola och hemmet är viktiga livsvärldar där barns kunskaper och attityder om mat formas. Barnens uppfattningar om mat och matvanor påverkades av smak, möjlighet till delaktighet, inflytande och av barnens upplevda förväntningar på förskola och hem. Slutsatsen av studien är att pedagoger och föräldrar påverkar barns kunskaper och attityder till mat och livsmedel på olika sätt. Olika påverkan kan främja hälsosamma matvanor och attityder till mat, men även påverka till positiva attityder till onyttiga alternativ respektive negativa till nyttiga.

<p>The purpose of this study is to identify how the needs, demands and preferences for a certain service appear among University students in Kalmar. This is necessary to examine in order to create and design a possible service that will solve the problem with the University students eating habits.This study is based on a qualitative method with quantitative elements. The qualitative method contains of three focus group discussions. The quantitative method contains of a questionnaire. All respondents in this study fits in the target group.One important conclusion that we have stated after the investigation of this study, is that the nature of this problem seems to differ from person to person. Therefore, we realize that the solution of the problem needs to be individual and personal.</p>

To log on to social media has become an obvious part of people's everyday routine. Pictures, videos, opinions, and thoughts are posted and read by people's social networks worldwide. In doing so, the present study chose to examine whether what is posted on social media, as well as what the individuals are exposed to on social media can be related to their motivation and self-esteem. By letting 117 adolescents aged 16-19 answer a questionnaire regarding which social media they are active on, how often they are active there, and what they post on those social medias. By also letting them evaluate how they see themselves, if they compare themselves with others and how motivated they are to physical activity and healthy eating habits, we could see that to those who post pictures, and are exposed to images represent exercise / health on social media have higher self-esteem and driven more by internal motivation to engage physical activity than those who do not. Women also exhibit higher self- esteem and a higher tendency to social comparison compared to men in this matter. / Att logga in på sociala medier har blivit en självklar del av människors vardagliga rutin. Bilder, videos, åsikter och tankar läggs ut och läses av människors sociala nätverk världen över. I och med detta kommer föreliggande studie undersöka om det som läggs upp på sociala medier, samt det individer exponeras för på sociala medier kan ha ett samband med deras motivation till fysisk aktivitet och självkänsla. Genom att låta 117 ungdomar i åldrarna 16-19 svara på en enkät gällande vilka sociala medier de är aktiva på, hur ofta de är aktiva där samt vad de lägger upp och exponeras för på dessa medier och även låt dem utvärdera hur de ser på sig själva, om de jämför sig med andra och hur motiverade de är till fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, fann vi att de som lägger upp bilder, samt exponeras för bilder föreställandes träning/hälsa på sociala medier har högre självkänsla och drivs mer av inre motivation till fysisk aktivitet än de som inte gör det. Kvinnor uppvisar även högre självkänsla samt högre benägenhet till social jämförelse än män i denna fråga.

Sjuksköterskans pressade arbetssituation är ett omtalat ämne i media. För att bedriva vård under dygnets alla timmar krävs skiftarbete. Skiftarbete innefattar arbete på tider som normalt innebär ledighet för de flesta människor. Kvällar, nätter och helger förknippas normalt med återhämtning och tid för socialt umgänge. Arbete under dygnets alla timmar skapar en obalans i den biologiska dygnsrytmen, vilket kan påverka hälsan både psykiskt och fysiskt. Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga hur sjuksköterskan upplever skiftarbete. Studien är en allmän litteraturöversikt som gjorts enligt Friberg (2017, ss. 141-143). 14 artiklar har valts ut och granskats, varav fem stycken var kvalitativa, åtta stycken kvantitativa och en artikel innefattade båda metoderna. Studien påvisar hur skiftarbetet orsakar fysiska och psykiska symtom, i form av trötthet, stress och fysisk smärta. Ångest och depression är vanligt förekommande och därmed följer höga sjukskrivningstal bland sjuksköterskor. Ett samband mellan hög arbetsbelastning och stress bidrar till ökad psykisk ohälsa. Vården som bedrivs under kvällar och nätter har högre arbetsbelastning då personalstyrkan under de timmarna minskar. Med ett stort antal patienter och minskad personal, äventyras vårdandet och riskerar att vård uteblir. Arbetssituationen får många sjuksköterskor att tvivla på om de vill fortsätta med yrket. I denna uppsats diskuteras kring hur skiftarbete ska underlättas för de som arbetar, för att få personal att stanna i yrket. Vidare diskuteras hur högskolan ska förbereda studenter på skiftarbete för att de ska vara väl informerade och förberedda när de börjar arbeta.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka matvanorna hos Lilla Edets åttonde klassare och den påverkan de har på deras vardag. Finns det ett samband mellan frukostvanor och BMI? Tidigare forskning har visat att sunda frukostvanor motverkar övervikt. Min avsikt är att se om jag kan finna liknande samband bland Lilla Edets åttondeklassare. Jag avser även att söka efter samband mellan sunda matvanor och prestationsförmåga i skolan samt vilken kunskap respondenterna har om kost. Slutligen avser jag att studera vilka skillnader som finns mellan de båda könen. För att få en uppfattning om i vilken riktning utvecklingen är på väg har jag valt GÖTE-ÄLV studien som referensobjekt. Det är en enkätundersökning som utfördes 1996 bland regionens alla åttondeklassare. Av den anledningen har jag valt att utgå ifrån samma enkät med vissa omarbetningar. De mest intressanta resultaten av undersökningen var att medelvärdet på BMI hos respondenterna låg kvar på samma nivå som i GÖTE-ÄLV studien för elva år sedan. Att det inte fanns något samband mellan frukostvanor och BMI. Att skillnaderna mellan könen fortfarande är stora. Och slutligen att andelen som äter frukost varje dag har minskat.</p>

The purpose of this study is to identify how the needs, demands and preferences for a certain service appear among University students in Kalmar. This is necessary to examine in order to create and design a possible service that will solve the problem with the University students eating habits.This study is based on a qualitative method with quantitative elements. The qualitative method contains of three focus group discussions. The quantitative method contains of a questionnaire. All respondents in this study fits in the target group.One important conclusion that we have stated after the investigation of this study, is that the nature of this problem seems to differ from person to person. Therefore, we realize that the solution of the problem needs to be individual and personal.

No description available.