<p>Syftet med den här studien är att se hur barns kostvanor påverkar deras inlärning för att få en</p><p>bättre förståelse för elevers okoncentration. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utförda</p><p>på fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, två skolsköterskor, en speciallärare och</p><p>en specialpedagog, en skolläkare samt elever i årskurs två och elever i en förskoleklass. Genom</p><p>intervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som ändras med åren. Matvanor</p><p>grundar sig tidigt och har vårdnadshavare dåliga kostvanor förs dessa över till barnen. Det</p><p>stressfyllda samhället bidrar även till sämre matvanor därför är det viktigt att vi vuxna är goda</p><p>förebilder.</p>

IBS är en av de vanligaste mag- tarmsjukdomarna i västvärlden. Trots hög prevalens saknas kunskap kring effektiva behandlingsmetoder. Då sjukdomen är kronisk berörs den drabbade på lidandets olika nivåer. Eftersom IBS innebär ett lidande för den drabbade som kan medföra sämre livkvalitet väcks frågor kring hur personer som lever med IBS upplever det att leva med sjukdomen Syftet med denna studie är att nå kunskap kring den subjektiva upplevelsen av att leva med IBS med vardagen i fokus. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har legat till grund för studien. Datamaterialet består av bloggtexter av personer med sjukdomen IBS. Datamaterialet utgörs av sju blogginlägg av skribenter mellan 20-60 år. Vidare har ett ändamålsenligt urval tillämpats för att besvara studiens syfte. Att lida av IBS medför en rad begränsningar och kan bidra till en känsla av identitetsförlust i och med att de inte kan utföra samma meningsfulla aktiviteter längre. Sjukdomen medför daglig trötthet tillsammans med symtom såsom akut diarré och illamående, vilket tar ut sin rätt både fysiskt samt psykiskt. I perioder upplevs därav hopplöshet över sin situation, dels över de begränsningar sjukdomen orsakar samt på grund av en maktlöshet som infinns i och med oförutsägbara symtom.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar resonerar kring sina barns matvanor och sitt eget inflytande över dessa vanor utifrån habitus. Genom följande frågeställningar ämnade författaren uppfylla syftesbeskrivningen:  Vad finns det för tankar bakom maten som föräldrarna ger sina barn?  Vilka eventuella svårigheter finns det kring barnens kostintag?  Vilket inflytande upplever föräldrarna att de har på sina barns matvanor?  Vilken inställning har föräldrarna till stöd och handledning i samband med sina barns matvanor?  För analysen valdes Bourdieus begrepp ”Habitus” som teoretiskt perspektiv, som går ut på att våra tidigare erfarenheter påverkar hur vi agerar och är som personer. Tillsammans med detta används Bourdieus begrepp ”fält” i analysen för att förtydliga rollen av den sociala arenan. Sex småbarnsföräldrar intervjuades från två förskolor med avseende på frågeställningarna.   Tankarna bakom maten var att det skulle vara så nyttigt och varierande som möjligt. Föräldrarna gav barnen det de själva ansåg nyttigast och bäst för barnen. De var vidare väldigt måna om att inte visa ett oönskat beteende för sina barn då samtliga var av uppfattningen att beteendet påverkar barnen, och att man därav måste föregå med gott exempel. Svårigheter som kom fram var att introducera nya smaker, att planera måltider för någon annan än sig själv samt att få till en trivsam och lustfylld matupplevelse. Alla föräldrar ville vidare ha stöd och handledning i frågor kring barns matvanor om det blev problem, dock inte annars.  Det visade sig att föräldrarna många gånger går tillbaka till det de lärde sig i unga dagar när det kom till tankar och handling kring barnens mat. Tidigare erfarenheter och föreställningar spelade en övervägande roll, och i de fall där föräldrarna samlat på sig ny information via exempelvis media, fanns stundtals en osäkerhet gentemot hur man ska agera. En osäkerhet som beror på att tidigare erfarenheter inte sammanfaller med den nya informationen. Vidare kände föräldrarna att deras beteende och föreställningar hade en avgörande roll i inflytandet på barnen, med motivering att föräldrarna själva påverkats av deras egen uppfostran.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att kartlägga kostvanorna hos gymnasieelever i årskurs 3. Frågeställning 1 – Finns det några skillnader i kostvanor mellan icke idrottande elever och idrottande elever? Vilka är i så fall skillnaderna? Frågeställning 2 – Finns det några skillnader i kostvanor utifrån följande faktorer: Kön, föräldrarnas utbildning, betyg från högstadiet, socioekonomisk status, rökning och religiöst engagemang? Vilka är i så fall skillnaderna? Metod Vi har använt enkätundersökning som metod. 283 elever från sex slumpvist utvalda Nationella Idrottsutbildningsgymnasieskolor (NIU) från Stockholms län fyllde i enkäten. Resultaten har sammanställts i SPSS och jämförts med tidigare studier. Resultat Idrottande elever åt mer regelbundet än icke idrottande elever. Bland övriga faktorer skiljde det sig mellan pojkar och flickor vad gäller intag av frukt, grönsaker (flickor oftare än pojkar) och protein (pojkar oftare än flickor). Elever som bodde i radhus åt mer regelbundet och en bättre sammansatt kost än de som bodde i hyresrätt, bostadsrätt eller villa. De som bodde i hyresrätt åt mindre regelbundet än övriga grupper och hade en sämre näringssammansättning i kosten. De elever som hade lägre betyg från högstadiet åt mindre regelbundet frukost, frukt och grönsaker än elever med högre betyg. Elever som rökt cigaretter veckan innan undersökningen åt sämre än de som inte rökt. Slutsats Överlag hade eleverna idag mer regelbundna kostvanor än i tidigare studier. Dock så äter de fysiskt aktiva eleverna för få mål mat om dagen, jämfört med rekommendationer som finns i vårt forskningsläge, då speciellt mellanmål. Konsumtionen av frukt var den minst regelbundna enligt våra resultat. De elever som idrottade, bodde i radhus/kedjehus, hade bra betyg från högstadiet och inte rökte, hade bäst kostvanor. De som åt sämst var de som inte idrottade, hade mindre bra betyg, bodde i hyresrätt och rökte. Vi har en idé om att en ökad fruktkonsumtion kan leda till att eleverna äter fler mellanmål om dagen.

Syftet med den här studien är att se hur barns kostvanor påverkar deras inlärning för att få en bättre förståelse för elevers okoncentration. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utförda på fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, två skolsköterskor, en speciallärare och en specialpedagog, en skolläkare samt elever i årskurs två och elever i en förskoleklass. Genom intervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som ändras med åren. Matvanor grundar sig tidigt och har vårdnadshavare dåliga kostvanor förs dessa över till barnen. Det stressfyllda samhället bidrar även till sämre matvanor därför är det viktigt att vi vuxna är goda förebilder.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogers förhållningssätt till matvanor påverkar barns aptit och hur det tar sig uttryck i förskolan samt studera miljön runt matsituationerna. Samtidigt vill vi med vår undersökning bidra till en större förståelse för betydelsen av pedagogers syn på matvanor. Metoden som använts har en kvalitativ inriktning och bygger på enkäter med ett antal frågor till pedagoger i fem utvalda förskolor. Resultatet visar att mat ska erbjudas och inte tvingas i barnen. Miljön runt maten var en viktig aspekt, då resultatet visade att matens uppläggning, hur det är dukat samt ljudnivån påverkar till en positiv upplevelse för barnen runt måltiden. Pedagogernas förhållningssätt anses viktigt och de ser sig själva som positiva förebilder för barnen, vilket de anser samtidigt kan medföra att barnen vågar smaka och äta den mat som serveras.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät. Dessutom har en kvalitativ intervju med öppna frågor genomförts med kokerskor/ekonomibiträden. Resultatet visar att de flesta pedagogerna är inställda på att minska på sockret i förskolan när det gäller måltiderna frukost och mellanmål. Det visar sig dock att pedagogernas förändringsvillighet är avgörande för att man ska kunna minska på sockret. Alla måste vara överens och det är inte givet att alla är det utan det är en lång och tidskrävande process som kräver många diskussioner.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur pedagogers förhållningssätt till matvanor påverkar barns aptit och hur det tar sig uttryck i förskolan samt studera miljön runt matsituationerna. Samtidigt vill vi med vår undersökning bidra till en större förståelse för betydelsen av pedagogers syn på matvanor. Metoden som använts har en kvalitativ inriktning och bygger på enkäter med ett antal frågor till pedagoger i fem utvalda förskolor. Resultatet visar att mat ska erbjudas och inte tvingas i barnen. Miljön runt maten var en viktig aspekt, då resultatet visade att matens uppläggning, hur det är dukat samt ljudnivån påverkar till en positiv upplevelse för barnen runt måltiden. Pedagogernas förhållningssätt anses viktigt och de ser sig själva som positiva förebilder för barnen, vilket de anser samtidigt kan medföra att barnen vågar smaka och äta den mat som serveras.</p>