<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät. Dessutom har en kvalitativ intervju med öppna frågor genomförts med kokerskor/ekonomibiträden. Resultatet visar att de flesta pedagogerna är inställda på att minska på sockret i förskolan när det gäller måltiderna frukost och mellanmål. Det visar sig dock att pedagogernas förändringsvillighet är avgörande för att man ska kunna minska på sockret. Alla måste vara överens och det är inte givet att alla är det utan det är en lång och tidskrävande process som kräver många diskussioner.</p>

Ett av de viktigaste folkhälsomålen som finns i både Sverige och i världen är våra försämrade matvanor. Under de senaste decennierna har övervikt och fetma ökat konstant. Insatser för att förbättra situationen har ofta grundats i kunskapsökning. Men man har mer och mer kommit underfund med att miljön vi vistas i har större påverkan på våra matvanor än vad vi tidigare trott. Syftet med studien var att undersöka om miljöer underlättar eller försvårar för människan att välja ett mer hälsosamt livsmedel. Observationer gjordes på ett antal cafeterior för att bland annat undersöka vad som såldes och köptes, om besökarna påverkades på något sätt i sina val av livsmedel och om miljön hade någon inverkan. Resultatet av studien visade att valmöjlighet, livsmedelsutbud, personal, miljö samt ekonomisk styrning var viktiga faktorer för att människor skulle göra hälsosamma livsmedelsval. I ett eventuellt förändringsarbetet för caféerna var det därför viktigt att ha ett billigt, brett och mättande utbud, innehållande både hälsosamma och ohälsosamma livsmedel. Sortimenten i caféerna bör visas upp på ett positivt sätt som inbjuder till köp, samt att man gör de mer hälsosamma livsmedlen mer lättillgängliga. Dessutom hade det betydelse om personalen var väl tillmötesgående och uppmuntrade till hälsosamma livsmedelsval. Det kom bland annat fram att caféer där ungdomar vistades, hade ett mer ohälsosamt livsmedelsutbud än övriga observerade caféer. Observationsstudien visade även att caféer på arbetsplatser överlag hade ett bättre livsmedelsutbud och där konsumerades heller inte ohälsosamma livsmedel i samma utsträckning som på övriga caféer.

Diabetes är en kronisk och obotlig sjukdom och antalet diabetiker fortsätter att öka ständigt Agardh et al. (2000). Risken för att utveckla diabetes typ 2 är: stigande ålder, låg fysiskt aktivitet, fetma, högt kaloriintag och rökning. Brister i egenvård kan medföra allvarliga komplikationer för patienten och höga kostnader för sjukvården. Kylberg och Lidell (2002) fastställer vilka komplikationer som kan uppstå som resultat av en äventyrad egenvård är kärlförändringar i de stora och små blodkärl, amputation och hjärtinfarkt. För att undvika komplikationerna krävs att diabetespatienten och omgivningen engagerar sig i egenvård. Syftet med denna studie är att undersöka hur diabetiker upplever förändrade matvanor vid diagnos diabetes typ 2. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys av 8 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar bearbetades enligt Malteruds (1998) analysprocess. Resultaten påvisade att de flesta typ 2 diabetiker i litteraturstudien upplevde barriärer när de skulle förändra matvanor.

No description available.

Bakgrund. Elever som tränar ofta på fritiden har bättre matvanor än de som inte tränar. Med bra matvanor blir skolresultaten och hälsan i stort bättre. Skolans uppdrag är att lära eleverna om bra matvanor i samband med fysisk aktivitet och hälsa. Föräldrarnas attityd har stor inverkan på barnens matvanor. Syftet med vår studie är att se skillnader i matvanor mellan elever som tränar ofta och de som tränar sällan på fritiden samt var de anser sig få sin kunskap om kost och bra matvanor ifrån. Metod. 206 elever, i årskurs 9, från 3 olika skolor deltog i en enkätundersökning om mat- och träningsvanor. Resultat. Elever som anser sig träna ofta anser sig ha bättre matvanor än de som anser sig träna mer sällan. De kunskapskällor elever prioriterar om bra matvanor är till stor del utanför skolan. Konklusion. Skolan kan bli bättre på att förmedla kunskaper om bra kostvanor såsom det står i kursplanerna. Så de som tränar och även de som inte tränar anser att de får valid och bra kunskap om matvanor från skolan.

En stor del av vardagen består av att äta i olika sociala sammanhang där val hela tiden ska göras utifrån hur och vad som ska ätas. Syftet med studien var att undersöka hur unga upplever att det finns ett direkt eller indirekt grupptryck som kan påverka matvalet i olika sociala sammanhang samt hur grupptrycket kan se ut. I studien intervjuades fem informanter i åldern 17-25. Resultatet visade att det finns ett direkt grupptryck i form av direkta kommentarer till hur och vad någon äter. Resultatet visade även att ett indirekt grupptryck finns i olika sammanhang. Det döljer sig bakom olika kommentarer, blickar, konstig stämning, en vetskap om hur någon annan äter, olika normer i grupper, samt samhällets konstruktion av normer och stereotypa bilder. Det mest centrala för valet av mat verkar vara hur individen formas under uppväxten samt vilka sociala koder, normer samt regler som gäller i sammanhanget för tillfället. Vidare visade resultatet att ett indirekt grupptryck formas under uppväxten, vilket kopplas till Bourdieus teori, habitusbegreppet. / A large part of everyday life consists of eating in different social contexts in which choices all the time will be based on how and what to eat. The purpose of this study was to investigate how young people perceive that there is a direct or indirect peer pressure that can affect choice of food in different social contexts, and how peer pressure can look. In the study, five respondents aged 17-25 were interviewed. The results showed that there is a direct peer pressure in form of direct comments on how and what someone eats. The results also showed that an indirect peer pressure comes in different contexts. It hides behind various comments, looks, strange atmosphere, knowledge of how someone else eats, various standards groups, and society's construction of norms and stereotypes. The most central to the choice of food seemed to be how the individual is formed during childhood as well as the codes, norms and regulations that apply in the context of the moment. Furthermore, the results showed that an indirect peer pressure formed during childhood, which is linked to Bourdieu's theory of habitus

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Sverige är vart femte barn i yngre skolåldern överviktig och fem procent utav dem är feta. Det är därför viktigt att veta hur stor påverkan föräldrar har på barns matvanor och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur föräldrar påverkar barns matvanor och fysiska aktivitet. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna (n=22) har analyserats och kvalitetsgranskats för att få fram ett så relevant resultat som möjligt. Dataanalys gjordes på artiklarna och dem var publicerade mellan 2009-2014. Resultat: Resultatet är redovisat i fyra temaområden om hur föräldrar påverkar sina barn och de områdena är föräldrars livsstil, föräldrars kunskap, föräldrars stöd och föräldrars regler och kontroll i hemmiljön. Dessa teman påverkar genom olika faktorer så som socioekonomi och utbildning, samt hemmiljön som påverkar både matvanor och den fysiska aktiviteten. Föräldrars kontroll och uppfostringsstil har en påverkan på matvanor medan stöd är det som har effekt på den fysiska aktiviteten. Implikation: Föräldrar behöver kunskap och medvetenhet om barnfetman och det kan uppnås med hjälp av ett högre socialt stöd. Det sociala stödet kan ges från skolan eller interventioner som involverar både föräldrar och barn.

The study was a quantitative cross-sectional study which aimed at investigating college students’ eating habits in relation to the Swedish food agency dietary recommendations. The likely factors associated with eating habits and attitudes towards dietary recommendations were also investigated. Non probability sampling method was used giving rise to convinient study sample of 51 individuals (41 women and 11 men) ages 19 to 37. The participants were part of four different types of educations, Care and health, Economy, Engineering, computering and societal planning and Culture and media. About 82% were familiar with at least one of the Swedish food agency dietary recommendations. Although none of the respondents ate completely according to the dietary guidelines, most ate according to one or several of the guidelines. Factors such as age and gender were associated to eating habits although they did not reach statistic significance. About 23, 5% of those familiar with the recommendations have a negative attitude towards them compared to 55% with positive attitude. 12% of the participants claim to have tried eating healthier in the past but failed. The discussion deals with possible implications of these findings for future intervention, the strengths and weaknesses of the study are also discussed.

Bakgrund Den blivande mammans matvanor under graviditeten är viktiga eftersom hon har ett ökat näringsbehov och försörjer en annan individ. En del av grunden för barnets framtida hälsa och matvanor ges redan i mammans mage. Trots det har studier visat att mammans matintag är otillräckligt jämfört med rekommendationerna samt att intaget av godis och fikabröd ofta ökar under graviditeten. Syfte Syftet med studien var att utforska inställningen till hälsosam och ohälsosam mat, samt hur denna inställning upplevdes påverka matintaget, hos nyblivna förstagångsmammor under graviditeten. Metod Åtta intervjuer genomfördes med nyblivna förstagångsmammor. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide och spelades in med hjälp av en inspelningsapp. Data som samlades in transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna berättade att de ändrade inställningen till sina matvanor då de blev gravida. Det blev allt viktigare att äta en varierad kost innehållande mycket grönsaker och frukt (hälsosam mat), och intaget av snabbmat och produkter innehållande mycket socker minskade (ohälsosam mat). Denna inställning följdes inte under hela graviditeten, och intaget av snabbmat och sockerrika livsmedel ökade under den senare delen. Kostråden från vårdpersonal upplevdes som bristfälliga på grund av att de gavs för få råd, och att mycket information själv fick hämtas från framförallt Livsmedelsverket. Slutsats Deltagarna följde inte sin initiala inställning till upplevd hälsosam och ohälsosam mat under hela graviditeten. Deltagarna efterfrågade även mer information om mat under graviditet från vårdpersonal. Mer stöd och information från vården kan ge den gravida kvinnan bättre förutsättningar till att hålla en hälsosam kost under hela graviditeten.

Mat och hälsa är av stor betydelse för barns utveckling. I Sverige idag lider vart femte barn av övervikt. Flera undersökningar visar på att svenska barns kostvanor har förändrats. Barn äter idag felaktigt, för lite grönsaker, för mycket sött och rör sig alldeles för lite. Syftet med denna uppsats är lyfta fram vikten av att barn får en hälsosam start i livet, särskilt avseende matvanor. Syftet är vidare att diskutera skolans och föräldrarnas ansvar i detta. I mitt föreliggande arbete har jag undersökt hur ansvarsfördelning och samarbetet, som gäller mellan föräldrar och skola vad avser barns matvanor, sett ut på en skola i Malmö. Föräldrar, skolledning och skolkökspersonal har blivit intervjuade. Vidare har jag satt samarbete i fokus och resultat visar bland annat att de intervjuade föräldrarna anser att det stora ansvaret för deras barns matvanor och hälsa ligger på föräldrarna själva.. Föräldrar ansåg dock att skolans betydelse för maten och hälsan är stor. Resultat från föräldrarna visar också att tidsbrist var den största faktorn för barns idag osundare liv. Brister i kommunikation och samarbetet mellan föräldrar och skola är ett faktum. Ingen av föräldrarna hade något intryck att skolan arbetade för att främja betydelsen av mat och hälsa. Varje part kämpar vidare med sina problem, utan att ta hjälp av övriga, vilket är mycket otillfredsställande.