Bakgrund: Mödrahälsovården (MHV) utgör ett viktigt forum för hälsofrämjande arbete. Barnmorskor förväntas samtala om matvanor med gravida kvinnor, men tidigare studier visar att barnmorskor inte alltid upplever detta lätt. Problematiken återfinns i brister gällande kunskap och möjlighet till utbildning, samt i relation till en balansgång i mötet för att inte förolämpa den gravida kvinnan.  Syfte: Att belysa hur barnmorskor inom mödrahälsovården upplever sina möjligheter att samtala om matvanor med gravida kvinnor.  Metod: En kvalitativ metod tillämpades. Tre barnmorskor rekryterades och intervjuades utifrån en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen resulterade i tre kategorier.  Resultat: Barnmorskorna beskrev såväl främjande som utmanande faktorer i samtalet om matvanor. Barnmorskorna upplevde riktlinjer som betydelsefulla i relation till professionens hälsouppdrag, men såg utmaningar i att samtidigt inte uppfattas tillrättavisande i fall där den gravida kvinnan inte efterfrågade ett samtal om matvanor. Kunskapsluckor beskrevs som barriärer för individanpassade råd och medförde även en osäkerhet i att besvara kostrelaterade frågor. Tidsramen för samtal om matvanor var begränsad och barnmorskorna såg ett behov av att kunna samverka med dietister.  Slutsats: Barnmorskorna upplevde nationella riktlinjer som främjande för möjligheten att avsätta tid för samtalet om matvanor och kunna påbörja hälsofrämjande arbete i ett tidigt skede. Samtidigt beskrevs vissa svårigheter i samtalet om matvanor, där den gravida kvinnan inte alltid var mottaglig för en dialog vid den tidpunkt som ämnet förväntades lyftas. En annan svårighet var den att formulera individanpassade kostråd, detta förklarades vara relaterat till förekommande kunskapsluckor. De barriärer som barnmorskorna identifierade skulle kunna minimeras genom att initialt beröra ämnet matvanor under en föräldragruppsträff, som senare kompletteras med mötet hos barnmorskan. Kunskapsluckor skulle kunna fyllas genom ett lärande utbyte från dietist- till barnmorskeprofessionen. Slutligen såg barnmorskorna ett behov av att kunna remittera fler gravida kvinnor till dietistprofessionen. Därmed kan framtida forskningsinsatser med fördel studera hur en länk mellan barnmorska och dietist skulle vara möjlig och hur dessa två aktörer framgångsrikt skulle kunna samarbeta.

Considering increasing globalization and migration, Sweden has become home to a significant Syrian population. Despite this group's growing presence, their needs and preferences have not received adequate attention from supermarket chains.This study aims to explore factors that most influence consumer behavior and food preferences among individuals of Syrian background in Sweden. The findings will provide marketers and producers operating within the food industry a better understanding of this group, thereby enabling them to tailor their product range and marketing to satisfy their needs and preferences.The study is based on theories dealing with consumer behavior, ethnic identity, price, and nostalgia consumption. These theories help us understand and identify the most critical factors for Syrian consumers in Sweden concerning their food purchase choices and preferences. We used a qualitative research design, collecting empirical material through semi-structured interviews with ten consumers of Syrian background residing in Sweden. We then analyzed the data using thematic analysis.The results indicate that cultural factors, religious values, price and quality awareness, family influence, and health consciousness are the primary determinants of food choices for Syrian consumers in Sweden. Even though they are in a new cultural environment, they strongly maintain their original food preferences and seek products that align with their religious beliefs. These consumers are also price-conscious, strive for high-quality products, and take into consideration family preferences and health consciousness when choosing food.

Bakgrund: Våra levnadsvanor påverkar risken att insjukna i icke smittsamma sjukdomar och ohälsosamma matvanor är en av de faktorer som orsakar flest sjukdomar i Sverige. Hälsofrämjande livsmedelskonsumtion är en avgörande del i arbetet med att minska matrelaterad ohälsa. Livsmedelverket och Folkhälsomyndigheten arbetar med regeringsuppdrag som fokuserar på detta. Inom regeringsuppdragen finns intresse för att kartlägga hur utbudet av mat och dryck ser ut i offentligt finansierade miljöer, t.ex. simhallar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur hälsofrämjande utbudet av mat och dryck är i kommunala simhallar, hur väl utbudet överensstämmer med eventuella styrdokument samt identifiera potentiella insatser som kan göra utbudet mer hälsofrämjande. Metod: En fältstudie kartlade utbud av mat och dryck i caféerna i åtta kommunala simhallar inom Stockholms län med hjälp av protokollet Nutrition Environment Measures Study in Restaurants. Kommunala styrdokument relaterade till kost och upphandling inhämtades. För att avgöra om sortimentet var hälsofrämjande användes kriterium för Nyckelhålet och kompletterande utvärderingar. Resultat: Ingen produkt på caféerna var Nyckelhålsmärkt och endast två maträtter kunde klassas som hälsosamma enligt protokollet. Alla caféer hade ett omfattande utbud av sötade drycker, godis och choklad. Frukt, sallad och juice fanns på drygt hälften av caféerna. Styrande dokument för utbudet i de undersökta simhallarna saknades. Slutsats: Utbudet på de besökta simhallarna var delvis ohälsosamt men mer hälsosamma alternativ fanns i betydligt mindre omfattning. Potentiella insatser för att göra utbudet mer hälsofrämjande är att skapa riktlinjer med mål att utbudet bättre ska spegla svenska kostråd och underlätta för konsumenten att göra mer hälsosamma val.

Bakgrund Sociala medier har blivit en integrerad del av mångas vardagliga liv och påverkar hur människor kommunicerar, delar information samt interagerar med varandra. Det är även en plats där desinformation sprids och det är därför viktigt att förstå hur budskap som spridsvia sociala medier påverkar följarnas liv. Syfte Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt sociala medier används för att söka information om hälsa, matvanor och livsmedelsval. Metod För att besvara studiens syfte användes en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät. Deltagarna rekryterades via Facebook och Instagram. Data bearbetades i Microsoft Excel för att sedan analyseras med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS Statistics. Analyser av enkätens huvudfrågor mellan kön, åldersgrupper respektive utbildningsnivå gjordes med hjälp av Mann-Whitney U-test samt Chi-2-test. Resultat Totalt deltog 151 deltagare, 117 kvinnor och 34 män. Medianåldern för deltagarna var 25år. Det var 98,6% av deltagarna som uppgav att de tagit del av information om mat och hälsa på sociala medier. Majoriteten av deltagarna tyckte det var viktigt att den man följer har enkla och trovärdiga budskap. Kvinnor använde Instagram i större utsträckning än män till att söka/få information om mat kopplat till hälsa samt till recept. Kvinnorna ansåg att det var viktigt att personer de följer lägger upp många inlägg/bilder kopplat till mat på sociala medier. De äldre (26-61år) deltagarna använde Facebook till att söka/få information om mat kopplat till hälsa samt recept medan de yngre (18-25år) använde Instagram och TikTok till att söka/få information om matrelaterade trender samt mat kopplat till träning. De yngre ansåg även att det var viktigt att personerna de följer på sociala medier har många följare. Slutsats Majoriteten av deltagarna ansåg att trovärdighet var en av de viktigaste punkterna kopplat till de personer de följer, medan det inte var lika viktigt att personerna hade relevant utbildning eller hänvisade påståenden till vetenskapliga källor.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka pedagogers syn på och upplevelser av den pedagogiska måltiden i förskolan över tid. Det teoretiska perspektiv vi har valt är Michel Foucaults makt- och styrningstekniker. Detta för att synliggöra de bakomliggande strukturer som påverkar och styr den pedagogiska måltiden. Som undersökningsmetod har vi valt halvstrukturerade intervjuer med sex pedagoger, intervjuer som genomförts individuellt. Empirin har sedan analyserats med hjälp av den fenomenografiska metoden. Det vi i huvudsak har kommit fram till är att respondenterna gav uttryck för att den pedagogiska måltiden har fått större betydelse inom förskolan. De ser nu mer till det individuella barnet och dess behov medan barngruppens behov tidigare varit i fokus. Samtidigt har en utveckling skett mot ökad medvetenhet kring matens näring och dess påverkan på kroppen. Respondenterna upplevde tidigare att det räckte med att maten var god.

Bakgrund Att börja på universitet eller högskola kan vara en livshändelse där omfattande förändringar sker och nya vanor etableras. Rapporter har visat att unga vuxna generellt äter mindre frukt och grönsaker och mer utrymmesmat. Matbutiken står för en stor del av maten som konsumeras i samhället och kan med olika försäljningsstrategier påverka konsumenten. Syfte Syftet med studien var att förstå hur studenter upplevde att deras köpbeteenden påverkas i matbutiken. Metod Studien använde en kvalitativ metod där sex studenter intervjuades med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna genomfördes och spelades in via Microsoft Teams för att sedan transkriberas och analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier. Studenterna upplevde att många olika faktorer påverkade deras köpbeteende i matbutiken. De upplevde att känslor som uppstod i butiken påverkade deras val samt att butiken påverkade genom att fånga deras uppmärksamhet. Studenterna upplevde att pris var av stor betydelse på grund av deras ekonomiska situation. Trots detta påpekade studenterna att det slutgiltiga valet låg i deras egna händer. Slutsats Resultatet i studien visade att studenterna upplevde sig bli påverkade av matbutikens försäljningsstrategier. De försäljningsstrategier som matbutiken använder har potential att påverka konsumenternas val och matbutikerna skulle därmed kunna ta ett större ansvar för att främja hälsosamma matvanor och god folkhälsa. / Background The unique lifestyle of studying at university often marks a period characterized by significant changes and the formation of new habits. Research has demonstrated that young adults tend to consume less fruits and vegetables and more junk food. Since the grocery store is the primary location in which procurement of groceries takes place, the store can with different strategies affect the consumers' choices in the store. Objective The aim of this study was to understand how students' consumer behaviour is affected in the grocery store. Method This study employs a qualitative method where six students were interviewed using a semi structured interview guide. The interviews were conducted and recorded via Microsoft Teams and transcribed and analyzed using a qualitative content analysis. Results The analysis resulted in four categories with associated subcategories. Students experienced that many different factors affected their consumer behaviour in the store. They also experienced that the stores’ various marketing strategies captured their attention and different emotions influenced their decisions. Price was of prominence in the students' consumer behaviour mainly due to their financial situation. However, the final decisive factor was in their own hands, many students admit. Conclusion The result of this study showed that students experienced themselves affected by the grocery stores' sales strategies. The strategies that the stores practice can affect the consumers' consumers choices and grocery stores could take bigger responsibility to promote healthy dietary habits and thereby benefit public health

Introduktion Levnadsvanor är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. I vår tid där sociala medier är ett integrerat faktum finns det anledning att undersöka hur dessa potentiellt inverkar på levnadsvanorna fysisk aktivitet och matvanor, som båda tillhör de påverkbara levnadsvanorna. Detta för att skapa en förståelse för hur den möjliga påverkan upplevs av fysiskt aktiva individer. Syfte Syftet med denna studie är att få förståelse för hur fysiskt aktiva individer i åldern 18–30 år upplever att sociala medier påverkar deras kostvanor samt träningsvanor.MetodStudien har genomförts med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer inkluderande sex fysiskt aktiva, unga vuxna i åldern 18–30 år, varav tre kvinnor och tre män. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Resultat Studien har gett upphov till 4 teman: 1. Påverkan 2. Upplevelser av social media 3. Källkritik och kunskap 4. Främjande av hälsosamma matvanor. Påverkan delades in i subkategorierna positiv och negativ påverkan, där positiv påverkan såsom tips på kost och träning, var ett genomgående resultat. Under temat Upplevelser av social media uppgav deltagarna att de upplevde att algoritmer styrde mycket av flödet, och så uppgav de lite olika typer av innehåll de tittade på, varför detta blev subkategorier. De betonade även vikten av källkritik och kunskap hos den som använder sociala medier, och såg en fara i hur personer utan kunskap om kost och träning skulle kunna tolka det som finns där. Deltagarna ansåg att hälsosamma levnadsvanor skulle kunna främjas med sociala medier. Diskussion och slutsats Deltagarna beskriver en mestadels positiv påverkan men belyser även negativa aspekter av sociala mediers influens på kostvanor och träningsvanor. De tror att sociala medier skulle kunna fungera som ett verktyg för att främja hälsosamma levnadsvanor. En viktig slutsats av deltagarnas utsagor skulle kunna vara att kunskap om kost och träning, samt en god självbild och relation till mat är viktiga faktorer som avgör om inlägg om kost och träning i sociala medier blir något som påverkar positivt eller negativt.

Replacing meat from animals with cultured meat and edible insects might reduce the impact on climate and the environment. That said, in order to fulfill their function as a sustainable food, insects and cultured meat would need to be consumed, on a wider scale and with a real-time reduction in meat consumption.   The aim of this study was to explore consumers' attitudes toward consuming insects and cultured meat, whilst gathering an understanding of what consumers, themselves, believe to be acceptable to consume in the future. Fifteen individual semi-structured interviews, of both men and women, were conducted outside a supermarket in central Sweden. Data was transcribed and analyzed thematically. The results highlight that for some respondents, insects are perceived as alien and undesirable, while cultured meat was perceived as too unnatural to be eaten; whilst others expressed both reluctance and a curiosity towards cultured meat and edible insects. Most respondents believed they will eat less meat, more vegetables and vegetarian protein in the future, and might try insects and cultured meat in hidden forms such as in sausage. The conclusion was that consumers had a mixed attitude toward eating insects and cultured meat. / Enligt FN och FAO måste matvanorna i västvärlden ändras eftersom de inte är hållbara. Jordbruket orsakar utsläpp av stora mängder växthusgaser, och köttproduktionen står för den allra största delen av dessa. Ätbara insekter och odlat kött kan vara alternativa proteinkällor till exempelvis kött, de är mer miljövänliga med avseende på koldioxidutsläpp, vattenförbrukning, markanvändning och energiåtgång. För att livsmedlen ska fylla sin funktion som hållbara proteinkällor så krävs det att de konsumeras av befolkningen. Syftet med denna studie var att studera svenska konsumenters attityder till att äta insekter och odlat kött, samt att undersöka vad konsumenterna själva tror att de kommer att äta i framtiden.   Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats. Data insamlades med hjälp av intervjuer. 15 personer i olika åldrar deltog i studien, varav 8 kvinnor och 7 män.   Resultatet visade att det finns en blandad attityd till att äta insekter och odlat kött. Insekter upplevdes som främmande och äckligt, och odlat kött som alltför onaturligt för att ätas. Det fanns både en tveksamhet och en nyfikenhet hos respondenterna till dessa alternativa proteinkällor. Hos de som hade en positiv attityd till att äta livsmedlen uppgavs miljövinsterna som främsta anledning till att konsumera dem. Hos de som hade en negativ attityd angavs känslor av äckel som främsta anledning till att inte konsumera insekter och odlat kött. Om insekterna eller det odlade köttet var dolt såsom i korv kunde vissa respondenter tänka sig att äta. Faktorer som ett fördelaktigt pris, god tillgänglighet och att produkter baserade på odlat kött och insekter är godkända enligt livsmedelslagstiftning, påverkade respondenternas villighet att konsumera dessa. Respondenterna trodde framförallt att de kommer att äta mindre kött, mer grönsaker och mer vegetariskt protein i framtiden.   Slutsatsen är att det finns både positiva och negativa attityder till att äta insekter och odlat kött. Viljan att konsumera produkter baserade på dessa livsmedel verkar öka om livsmedlet är dolt, såsom i korv. Detta gäller både för insekter och odlat kött.

Introduktion: Redan under uppväxten etablerar barn och ungdomar beteendemönster som kan komma att påverka dem livet ut. Därför är det av största vikt att tidigt stötta och motivera till en hållbar hälsosam livsstil. I Skollagen (2010:800) anges det att alla elever från förskoleklass till gymnasiet har rätt till elevhälsa. För att stötta ungdomar till en hållbar livsstilsförändring gäller det att skolsköterskan arbetar evidensbaserat utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga metoder som skolsköterskor använder i sitt arbete med livsstilsförändring avseende matvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar mellan 13-18 år, samt hur dessa metoder fungerar. Metod: Metoden som användes var systematisk litteraturgenomgång. Efter urval och kvalitetsgranskning kvarstod åtta artiklar, tre kvantitativa och fem kvalitativa, som utgjorde grunden för resultatet. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier; Metoder för livsstilsförändring samt hur de fungerar, Faktorer som kan främja arbetet med livsstilsförändringar samt Faktorer som kan motverka arbetet med livsstilsförändringar. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att skolsköterskan har möjlighet att utifrån olika metoder kunna påverka ungdomarna på olika nivåer, såsom individ eller grupp, till livsstilsförändring. Det finns också många faktorer som främjar respektive motverkar det hälsofrämjande arbetet vilket i sin tur även påverkar möjligheten till livsstilsförändring. / Introduction: During childhood children and youth establish behavioral patterns that may affect them for life. Therefore, it is essential to early support and motivate a sustainable healthy lifestyle. The Swedish Education Law (2010: 800) states that all students from preschool to high school are entitled to student health. To support youngsters to a sustainable lifestyle change it applies for the school nurse to work on an evidence-based basis and with a health promotion approach. Aim: The purpose of this study was to identify methods nurses use in their work with lifestyle changes in food habits and physical activity among young people aged 13-18 years, and how these methods work. Method: The used method was a systematic literature review. After selection and quality assessment remained eight articles, three quantitative and five qualitative, which formed the basis of the results. Results: The result ended up in three categories; Methods for lifestyle change and how they work, factors that can promote the work of lifestyle changes and the factors that can counteract the work of lifestyle changes. Conclusion: The results of this study shows that the school nurses based on different methods has the ability to impact youth in   different levels, regarding  lifestyle change for individuals or as a group. There are also many factors that promote or counteract health promotion, which in turn also affects the ability to lifestyle change.

<p>Målet med vår studie är att försöka ta reda på hur det ligger till med våra ungdomars kost och motionsvanor. Man läser ofta i tidningar om den växande ohälsan bland våra ungdomar, så vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens på våra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket läsk och äter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar därför om eleverna äter frukost? Vi har även studerat om eleverna är fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lägger ner på tv tittande och datoranvändning. En av våra frågor som vi vill ha svar på är om eleverna blir informerade av skolan och föräldrarna om betydelsen av att äta rätt kost och om hur de äter beror på deras identitetsbegrepp. Genom att studera aktuell forskningslitteratur och undersökningar på området så hoppas vi få svar på hur förhållandet kost och motion i relation till våra ungdomars vanor ser ut. Vi har valt att jobba med två klasser från Tullängsskolan i Örebro där eleverna går på Energiprogrammet och Elprogrammet vilket representeras till stor del av killar och en klass från Dackeskolan i Mjölby där eleverna tillhör Hotell och restaurangprogrammet och representeras av tjejer. Samtliga elever är årskurs 1 elever. Det är totalt 46 elever med i vår studie.</p><p>Vår undersökning är av kvalitativ karaktär men vi tar hjälp av en enkätundersökning som oftast betraktas som en kvantitativ undersökningsmetod.</p>