Abstract Bachelor Thesis, Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar, Spring 2021. Authors: Max Hastlindh, Philip Holm, Niclas SvenssonAdvisor: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitle: The HR-department - In the head of an employee Purpose: The purpose of the study is to find out what perception’s employees have to HR-departments and what explanations which underlies these perceptions. Through the use of an employee perspective we wish to get a deeper understanding of how the HR-department works towards employees and how their work can evolve. Method: A multiple case study was chosen that treats the subject HR- department from an inductive approach. Data collection has taken place through nine qualitative semi-structured interviews. Conclusion: The conclusions show that communication is something that HR-departments should be aware of affects the trust to the HR-department. It is also important that the HR-department doesn't work behind the scenes since that contributes to a reduced trust for the HR-department. Keywords: HR-department, HR, Employee, Perception, Legitimacy, Trust, Popular Culture, Communication / Sammanfattning Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, VT 2021. Författare: Max Hastlindh, Philip Holm, Niclas SvenssonHandledare: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitel: HR-avdelningen - I huvudet på en medarbetare Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka uppfattningar medarbetare har om HR-avdelningar och vilka orsaker som ligger till grund för dessa uppfattningar. Genom att använda oss av ett medarbetarperspektiv önskar vi få en djupare förståelse för hur HR-avdelningens arbete mot medarbetare kan utvecklas. Metod: En flerfallsstudie som behandlar ämnet HR-avdelningar utifrån en induktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Slutsatserna visar att kommunikation är något som HR-avdelningar bör vara medvetna om påverkar förtroendet för HR-avdelningen samt att det är viktigt att HR-avdelningen inte arbetar bakom kulisserna eftersom det bidrar till minskat förtroende för HR-avdelningen. Nyckelord: HR-avdelning, HR, medarbetare, uppfattningar, legitimitet, förtroende, populärkultur, kommunikation

Studiens syfte är att skapa djupare förståelse för hur organisationsförändring, som grundats i en kris (pandemin Covid-19), påverkar ledarskap såväl som medarbetare inom detaljhandelsbranschen. En fallstudie med mixad metod med en deduktiv ansats har genomförts för att skapa en djupare förståelse för uppfattningen kring organisationsförändring grundat i pandemin. Studien baseras på en mixad forskningsmetod för att få både djup och bredd på respondenternas svar. Fem kvalitativa intervjuer har genomförts och en enkät skickades till ett urval av organisationens 162 medlemmar. Teorier kopplat till detaljhandel i kris saknas, än mindre forskning finns kring detaljhandeln i pandemi. Studiens teoretiska referensram har fokuserats kringorganisationen, ledarskapet, medarbetaren i organisationsförändringar, kommunikation samt lärdomar och nyskapande, samtliga relaterat till kris. Teorier har insamlats och analyserats från 22 vetenskapligt granskade artiklar. En större organisation idetaljhandelsbranschen har undersökts för att utforska hur de har arbetat medorganisationsförändringar under pandemin Covid-19. Studien presenterar resultat från de semistrukturerade intervjuer som genomförts med ledare och enkäten som skickats ut till organisationens medarbetare och ledare. Enkäten som skickades till organisationens medlemmar besvarades av totalt 50 respondenter varav 36 Medarbetare, sju Ledare med personalansvar, fem Ledare utan personalansvar och två Annat. Enkätens data analyserades med univariat och bivariat statistik samt undersöktes både enskilt och via index. Det har identifierats att kommunikation, rutiner, krisberedskap och uppföljning är viktiga delar som till stor del påverkar hur kriser likt pandemin hanteras inom en organisation. Medarbetare har påverkats under pandemin genom ändrade arbetssätt, ökad arbetsbörda och vissa fått helt nya arbetsområden. Detta har påverkat medarbetarnas syn och inställning till organisationen. Ledarskapet har påverkats under pandemin genom att ledarskapet har fokuserats kring medarbetarnas välmående i större utsträckning jämfört med öka fysisk försäljning. Genom pandemin krävs ett närvarande och empatiskt ledarskap med mer anpassning till medarbetarnas behov. När pandemin är över är medarbetarna en avgörande faktor för att återuppbygga organisationen. Genom att tillvarata de lärdomar som skapats under pandemin skapas utökad social hållbarhet. / The purpose of the study is to create a deeper understanding of how organisational change, which was founded in a crisis (pandemic Covid-19), affects leadership as well as employees in the retail industry. A case study with a mixed method with a deductive approach has been performed to create a deeper understanding of the perception of organisational change based on crisis. The research is based on a mixed method to get both depth and width of the respondents' answers. Five qualitative interviews were conducted, and a questionnaire was sent to a sample of the organisation's members. Theories related to retail in crisis have been lacking, even less research on retail in pandemics. The theoretical frame of reference has focused on the organisation, leadership, the employee in organisational change, communication and lessons learned and innovation, all related to crisis. Theories have been collected and analysed from 22 peer-reviewed articles. A major organisation in the retail industry has been explored how they have worked with organisational change during the Covid-19 pandemic. Results from the semi-structured interviews conducted with leaders and the questionnaire sent out to the organisation's employees and leaders are presented. The questionnaire sent to the organisation's members was answered by a total of 50 respondents, of which 36 Employees, seven Leaders with personnel responsibilities, five Leaders without personnel responsibilities and two Other. The survey data were analysed with univariate and bivariate statistics and examined both individually and through index. has been identified that communication, routines, crisis preparedness and follow-up are important parts that largely affect how crises like the pandemic are handled within an organisation. Employees have been affected during the pandemic through changed working methods, increased workload and some have been given completely new work areas. This has affected the employees' view and attitude towards the organisation. Leadership has been affected during the pandemic in that leadership has focused on employee well-being to a greater extent than increasing physical sales. A present and empathetic leadership is required with more adaptation to the needs of the employees. When the pandemic is over, employees are a crucial factor in rebuilding the organisation. By taking advantage of the lessons created during the pandemic, increased social sustainability is created.

Syftet med studien var att beskriva vilka beteenden hos en transformell och transaktionell ledarstil som kan förebygga den arbetsrelaterade stressen ur ett medarbetarperspektiv. Genom en enkätundersökning med 17 frågor och med standardiserade svarsalternativ samlades data in från 110 respondenter. Enkäten distribuerades via sociala medier och besvarades av både kvinnliga och manliga medarbetare mellan åldrarna 21 och 64 år. Efter insamling av data har SPSS använts som verktyg för att kunna analysera data med hjälp av både korstabuleringar och korrelationer.Sex olika beteenden har identifierats hos den transformella och transaktionella ledarstilen utifrån tidigare forskning och teori, dessa sex har sammanställts till tre beteendekategorier som vi kallar; besluts-, mål- och sociala beteenden. Utifrån dessa tre beteendekategorier och insamlingen av empiri resulterade korrelationsanalysen att vi bland annat kan presentera fem beteenden som har en stark påverkan till att förebygga den arbetsrelaterade stressen. Vilket innebär att de beteenden som har störst möjlighet att förebygga den arbetsrelaterade stressen är när medarbetarens närmsta chef eller arbetsledare: 1) tar hänsyn till medarbetarens åsikter, 2) ger individuell omtanke till medarbetaren, som att erbjuda stöd, coachning och uppmuntring, 3) hjälper till att lösa konflikter på arbetsplatsen, 4) ger medarbetaren möjlighet att bestämma över sin egen arbetstakt och 5) låter medarbetaren vara delaktig i beslut som berör verksamheten.Slutsatsen och resultatet av den empiriska analysen visar att det inte är ledarstilen i sig som bidrar till att förebygga den arbetsrelaterade stressen, utan det är särskilda beteende hos den transformella och transaktionella ledarstilen. / The purpose of the study was to describe the behavior of a transformational and transactional leadership style that can prevent work-related stress from an employee perspective. Through a questionnaire with 17 questions and possible answers to standardized data were collected from 110 respondents. The survey was distributed via social media and answered by both female and male employees between the ages of 21 and 64 years. After collecting the data, SPSS has been used as tools to analyze the data using both crosstabs and correlations.Six different behaviors have been identified in the transformational and transactional leadership style based on previous research and theory, these six have been compiled into three behavioral categories that we call; decision-making, targeting and social behaviors. Based on these three behavioral categories and the collection of empirical data resulting correlation analysis that we can present including five behaviors that have a strong impact to prevent work-related stress. Which means that the behaviors that have the greatest opportunity to prevent work-related stress is when the employee's immediate manager or supervisor: 1) taking into account the employee's opinions, 2) give individual consideration to the employee, who offer support, coaching and encouragement, 3) help to resolve conflicts in the workplace, 4) gives employees the opportunity to determine their own pace of work and 5) allows the employee to be involved in decisions that affect the business.The conclusion and the result of the empirical analysis shows that there is a management style itself that help to prevent work-related stress, but there are specific behavior of the transformational and transactional leadership style.

Sammanfattning Titel: Ledarskapets påverkan på kundrelationer inom B2B. Hur motiveras medarbetare att skapa och bibehålla kundrelationer? Författare: Martin Hammargren, Patrik Skoog Kurs: EK230A Företagsekonomi III, 61-90 hpHandledare: Jean-Charles Languilaire Nyckelord: Transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap, motivation hos medarbetare, kundrelationer, B2B-kontext Syfte: Syftet med studien är att förklara hur transaktionellt och transformativt ledarskap påverkar medarbetares motivation till att skapa och bibehålla kundrelationer inom företag i en B2B-kontext. Teoretisk ansats: En teoretisk referensram utgås ifrån i studien med en övergripande modell som kopplar de olika teoretiska begreppen ledarskap, motivation och kundrelationer med varandra. Metod: Denna studie genomsyras av kvalitativ forskning med insamlingsmetod i form av intervjuer. Empiri: Det empiriska materialet utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare på tre olika företag. Det insamlade materialet har analyserats och utifrån denna analys har slutsatser kunnat dras. Slutsats: Transformativt ledarskap bidrar till att skapa en inre motivation hos medarbetare och fungerar på ett gynnsamt sätt för att skapa och bibehålla kundrelationer på lång sikt. / Abstract Title: The impact of leadership on customer relations within B2B. What motivates employees to create and maintain customer relations? Authors: Martin Hammargren, Patrik Skoog Course: EK230A Business Administration III, 61-90 hp Advisor: Jean-Charles Languilaire Key words: Transactional leadership, transformational leadership, employee motivation, customer relations, B2B context Purpose: The purpose of the study is to explain how transactional and transformational leadership affect employees’ motivation to create and maintain customer relations in companies in B2B context. Theoretical approach: A theoretical framework together with a comprehensive model is what connects the different theoretical concepts of leadership, motivation and customer relations with each other. Method: This study consists by qualitative research with the collection method through interviews. Empirical foundation: The empirical material consists of six semi-structured interviews with managers and employees at three different companies. The collected material was analyzed, and based upon this analysis the conclusions were made. Conclusions: Transformative leadership contributes to inner motivation among employees and helps to create and maintain customer relations in the long term.

Under 2019 uppkom en pandemi som fick en stor påverkan på mediebolag och deras anställda. Denna studie studerar hur mediebolag använder kommunikationsverktygen Zoom och Teams vid digitala förändringar inom verksamheten under Covid-19. Studien innehåller digital transformation, beteendeteori samt hur medarbetares arbetssituation påverkas av att arbeta på distans. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med ledare och medarbetare gav det en inblick inom ämnet. Studiens slutsats visar på hur mediebolags ledare och medarbetare påverkas av distansarbete samt vilken påverkan kommunikationsverktygen Zoom och Teams har. Teknisk förmåga, en fungerande kommunikation för samtliga parter och en positiv inställning till förändring är avgörande för en lyckad digital implementering. Valet av kommunikationsverktyg beror främst på en strävan efter kundnöjdheten, kommunikationsverktygets funktioner och säkerhet.

Syftet: Syftet med studien är att undersöka operativa medarbetares upplevelse vid implementering av digitala verktyg. Dessutom identifiera potentiella utmaningar och eventuellt motstånd.  Metod: En kvalitativ forskningsansats med en induktiv ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med anställda som arbetar inom offentlig förvaltning.  Resultat och slutsats: Studien visar att de operativa medarbetarna upplever fördelar vid implementering av digitala verktyg med positiv inställning. Däremot uppkommer det utmaningar som till exempel att det är tidskrävande att omvandla den traditionella arbetsmetoden till en mer digitaliserad arbetsmetod. En annan utmaning är att det kan finnas risk för kommunikationsbrist på grund av otydlig och otillräcklig kommunikation mellan medarbetarna och organisationen vilket leder till påverkan på medarbetarnas acceptans.  Examensarbetets bidrag: Denna studie kommer att bidra till en mer fördjupad förståelse av operativa medarbetares upplevelse vid implementering av digitala verktyg, vilket är viktigt att ta hänsyn till för att förstå dess påverkan på medarbetares vardag och välbefinnande. Genom att noggrant undersöka detta kan vi få en större bild på hur digital teknik kan påverka arbetsrutiner och effektivitet. Detta är avgörande för att förstå hur användbara och effektiva digitala lösningar kan stödja operativa medarbetarnas arbete snarare att försvåra.  Förslag till fortsatt forskning: Skapa en större kvalitativ datainsamling genom att inkludera större urval av respondenter och offentliga organisationer i Sverige samt andra länder. Skapa en kombination mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsansats.

Studiens syfte var att undersöka HR-personalens roll och uppgift som tredje part i arbetsplatskonflikter. En kvalitativ forskningsansats tillämpades. Data samlades in genom 12semistrukturerade intervjuer med HR-anställda inom kommunal verksamhet. Urvalet genomfördes via målstyrt bekvämlighetsurval och deltagarna bestod av 10 kvinnor och två män, där åldern varierade mellan 29–63 år. En tematisk analys tillämpades som resulterade ifem huvudteman: HR-rollens upplevelse av konflikthantering, risker med aktiva åtgärder, Kommunala förutsättningar, Känslohantering och stödjande resurser samt Optimering av chefsstöd. Resultatet indikerade ett flertal utmaningar och framgångsfaktorer som påverkareffektiv användningen av HR-personal i konflikthantering. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning, där god samverkan med fackförbund identifieras som en framgångsfaktor för effektiv konflikthantering på arbetsplatsen. Förslag på framtida studier inkluderar bland annat att utforska detta område.

Studiens syfte var att undersöka vad som upplevs motiverande i arbetslivet hos unga vuxna inom handel. För att uppnå en djupare förståelse för upplevelsen av arbetsmotivation användes en kvalitativ metod med sju semistrukturerade intervjuer som analyserades genom induktiv tematisk analys. Analysen genererade sex huvudteman och fyra underteman; Utvecklingsmöjligheter med undertemat Involverade chefer, Lön, Den sociala kontakten med underteman Horisontell kontakt och Vertikal kontakt, Att gilla det man gör, Prestera bra med undertemat Bekräftelse samt Eget ansvar. Resultatet gav en inblick i vad som motiverar unga vuxna inom handel och kan bidra med kunskap kring vad arbetsgivare kan behöva arbeta med för att stärka yngre medarbetares arbetsmotivation. / The purpose of the study was to examine what young adults in the retail industry perceived as motivating at work. In order to achieve a deeper understanding of the experience of work motivation, a qualitative method was used with seven semi-structured interviews which were then analyzed through inductive thematic analysis. The analysis generated six main themes and four sub-themes; Development opportunities with the sub-theme Involved managers, Salary, The social contact with the sub-themes Horizontal contact and Vertical contact, Liking what you do, Performing well with the sub-theme Confirmation and one’s Own responsibility. The result gave insight into what motivates young adults in the retail industry and can contribute with knowledge about what employers may need to work with to strengthen younger employees' work motivation.

Syftet med studien var att undersöka mellanchefers upplevelse av att hålla svåra samtal med medarbetare på en myndighet. I studien ingick hur chefer praktiskt planerar och genomför svåra samtal men även chefers upplevelse av svåra samtal. En kvalitativ metod användes där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med mellanchefer på en myndighet. En tematisk analys tillämpades vid bearbetningen av den insamlade datan. I resultatet framkom tre huvudteman; kommunikation, skapa överblick och uppföljning. Chefernas kommunikativa förmåga och god planering var framgångsfaktorer för utfallet av det svåra samtalet. I resultatet framkom betydelsen av att ha en strategi, ett tydligt budskap och mål med samtalet. Sammanfattningsvis är alla svåra samtal unika och med erfarenhet kan chefen möta medarbetaren i samtalet, vilket främjar ett gott samarbete mellan chefen och medarbetaren. / The purpose of the study was to examine mid level managers' experience of holding difficult conversations with employees within authority. The study included how managers practically plan and carry out difficult conversations, but also managers' experience of difficult conversations. A qualitative method was used where nine semi-structured interviews were conducted with mid level managers within authority. A thematic analysis was applied when processing the collected data. In the result, three main themes emerged; communication, creating an overview and follow-up. The managers' communicative ability and good preparing skills were success factors for the outcome of the difficult conversation. The results showed the importance of having a strategy, a clear message and goals with the conversation. In summary, all difficult conversations are unique and with experience the manager can meet the employee in the conversation, which promotes good cooperation between the manager and the employee.

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och svenska företag har påverkats i stor utsträckning. Många företag har tvingats skära ner på sina resurser, bland annat genom att varsla personal. Medarbetare på företag som drabbats av lågkonjunkturen har därmed hamnat i en osäker situation. Syftet med studien är att undersöka hur en sådan samhällssituation påverkar medarbetares motivation. Studien utgår genomgående från självbestämmandeteorin för att undersöka olika motivationsfaktorer. En kvantitativ enkätundersökning skickades ut via Linkedin. Undersökningen gav 57 giltiga svar från medarbetare i Sverige, främst i åldrarna 18–25. Responsen användes i sin tur som underlag för korrelationstester där sambandet mellan oro inför inflationen testades mot olika motivationstyper. Pearsons test angående sambandet gav därtill ett resultat som visade att det fanns ett signifikant samband mellan undersökta variabler. Utifrån resultatet kunde en slutsats dras om att motivationstypen yttre motivation och det reglerade tillståndet external regulation hade mest betydelse för medarbetare som känner oro inför inflationen. Därmed motiveras medarbetare mestadels av den minst autonoma typen av motivation under osäkra ekonomiska förhållanden. Det dras även en slutsats om att medarbetare som känner oro för sin arbetssituation till följd av inflationen är drabbade av en hög grad amotivation. / Sweden is currently afflicted by a recession that has a big influence on Swedish companies. Several companies are forced to curtail their resources, among them cut down on staff. Employees who work at companies that are affected by the recession find themself in an uncertain work situation. The aim of the study is to identify how an uncertain social situation affects employee motivation. The study is based on the self-determination theory to investigate different motivational factors. A quantitative survey was sent out via Linkedin. The survey yielded 57 valid responses from employees in Sweden, mostly in the ages between 18–25. The response was used as a foundation for correlation tests where the relationship between concerns about the recession was compared to different motivational factors. Pearson’s correlation coefficient showed results where there was a significant connection between studied variables. Based on the results of the correlation tests a conclusion could be drawn about extrinsic motivation and the regulated style of external regulation. External regulation had the most meaning for employees who were concerned about the recession and their work situation. Thus, employees are mostly motivated by the least autonomous form of motivation during uncertain economic times. Another conclusion is that employees who are concerned about their work situation due to the recession are also affected by a high level of amotivation.