Bakgrund och problem: Enterprise resource planning system (Svenska:Affärssystem) har historiskt huvudsakligen använts inom stora företag. Men har påsenare tid blivit allt vanligare hos små- och medelstora företag till följd avdigitalisering och marknadsändringar. Det har gjorts studier för hur ett välimplementerat och integrerat affärssystem ökar effektiviteten inom företag. Vidarekonkluderar forskare att utvärdering av affärssystemet är viktigt för att bibehålla etteffektivt system över tid och föreslår utvärderingsmodeller för ändamålet. Däremotfinns det teoretiska kunskapsluckor gällande hur små- och medelstora företag inomtillverkningsindustrin kan och bör genomföra utvärderingar och vilkabeslutsfaktorer som ligger till grund för ett sådant beslut. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur små- och medelstora företagutvärderar sina affärssystem. Metodval: Studien har en kvalitativ forskningsmetod med abduktivforskningsansats. Det empiriska materialet utgörs av 10 semistrukturerade intervjuermed olika chefer och ansvariga för små- och medelstora tillverkningsföretag. De 10respondenterna valdes genom ett målstyrt urval. Slutsats: Formella utvärderingar med hjälp av modeller utförs inte. Utvärderingmed hjälp av är modeller är en komplex process som anses vara för tidskrävandeoch kostsam för små- och medelstora företag att genomföra. Däremot förekommerinformella utvärderingar av affärssystem till viss utsträckning. / Background and problem: Enterprise resource planning systems have historicallymainly been used within large companies. But has recently become increasinglycommon in small- and medium-sized companies as a result of digitization andmarket changes. There have been studies on how a well-implemented and integratedbusiness system increases efficiency within companies. Furthermore, researchersconclude that evaluation of the business system is important to maintain an effectivesystem over time and propose evaluation models for the purpose. On the other hand,there are theoretical knowledge gaps regarding how small- and medium-sizedcompanies in the manufacturing industry can and should carry out evaluations andwhich decision factors are the basis for such a decision. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether and how small- andmedium-sized companies evaluate their enterprise resource planning system. Method: The study has a qualitative research method with an abductive researchapproach. The empirical material consists of 10 semi-structured interviews withvarious managers of small- and medium-sized manufacturing companies. The 10 respondents were selected through purposive sampling. Conclusion: Formal evaluations using models are not carried out, as evaluationusing models is a complex process that is considered too time-consuming and costlyfor SMEs to undertake. On the other hand, informal evaluations of enterpriseresource planning systems occur to a certain extent.

This research examines the present state of Open Innovation (OI) and its spread among Colombian Small and Medium Enterprises (SMEs). The research addresses the scarcity of studies on innovation diffusion in underdeveloped countries like Colombia, specifically focusing on the adoption and practices of OI among SMEs. The primary data for this research were obtained through semi-structured interviews with eight participating SMEs from various sectors located in major Colombian cities. The findings indicate that these companies are already utilizing OI approaches to different extents, showcasing significant progress towards adopting a collaborative and market-oriented mindset. Colombian SMEs' increasing recognition of the value of collaboration with external agents and diverse channels for innovation dissemination holds substantial benefits for a developing country like Colombia, contributing to job creation, economic growth, and sustainable development. However, certain barriers exist, both internal and external, which hinder the diffusion of OI practices. Internal barriers include resistance to change, high innovation costs, partner selection challenges, and concerns about losing control of knowledge. External barriers encompass the Colombian regulatory framework, limited access to financing, and evolving market conditions. / Denna forskning undersöker det nuvarande läget för öppen innovation (OI) och dess spridning bland colombianska små och medelstora företag (SMF). Forskningen tar upp bristen på studier om innovationsspridning i underutvecklade länder som Colombia, med särskilt fokus på antagandet och praxis för OI bland små och medelstora företag. De primära uppgifterna för denna forskning erhölls genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagande små och medelstora företag från olika sektorer belägna i större colombianska städer. Resultaten visar att dessa företag redan använder OI-metoder i olika utsträckning, vilket visar på betydande framsteg mot att anta ett samarbets- och marknadsorienterat tankesätt. Colombianska små och medelstora företags ökande insikt om värdet av samarbete med externa aktörer och olika kanaler för innovationsspridning innebär stora fördelar för ett utvecklingsland som Colombia, och bidrar till att skapa arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Det finns dock vissa hinder, både interna och externa, som försvårar spridningen av OI-praxis. Interna hinder inkluderar motstånd mot förändring, höga innovationskostnader, utmaningar vid val av partner och oro för att förlorakontrollen över kunskapen. Externa hinder omfattar det colombianska regelverket, begränsad tillgång till finansiering och föränderliga marknadsvillkor.

I Sverige är 99.9 % av alla företag SME-företag. I dagens samhälle har förändrade förutsättningar och globala marknader ändrat kundkraven på exempelvis ledtid. Svenska tillverkande SME-företag kräver således ett sätt att anpassa sin produktion till dessa förändrade förutsättningar. VSM är en metod där current- och future-state mappas för att tydliggöra hur produktionen ser ut idag och hur det ska se ut imorgon. Det påvisas dock i tidigare studier att det finns hinder med VSM som motverkar framtagning av FSM. Det ska dock noteras att merparten av de studier som tidigare utförts har gjorts vid utländska företag eller företag större än SME. Dessa studier har dessutom genomförts i syfte att observera VSM i helhet och de fördelar som metoden har, eller undersöka vissa få hinder. Syftet med arbetet är därför att undersöka vilka hinder som kan försvåra för svenska SME-företag att designa future-state värdeflödeskartor som är lämpliga sett till deras verksamhet. Detta för att bättre möjliggöra för VSM implementation hos dessa företag. Detta har utförts genom att jämföra tidigare litteratur med en fallstudie på ett svenskttillverkande SME-företag inom metallindustrin och undersöka de mönster i hindren som observerats. Resultatet av arbetet var en modell av hinder som kan komma att försvåra försvenska SME-företag att designa future-state värdeflödeskartor som är lämpliga sett till deras verksamhet. Från denna modell tydliggörs ett stor överlapp mellan det empiriska resultatet och resultatet från tidigare studier. Ett hinder från tidigare litteratur motbevisas även och exkluderas från modellen. Detta medför att framtida utövare på svenska tillverkande SME-företag aktivt kan göra sig medvetna om de hinder som de kan tänkas stöta på samt vad dessa kan ha för påverkan på deras FSM, och genom detta förbereda sig för att möta dessa hinder. Framtida studier skulle kunna undersöka hinder vid användning av VSM-metoden på flera olika svenska tillverkande SME-företag och således skapa en bredare bild av hinder med VSM för framställning av en FSM / In Sweden, 99.9% of all companies are SMEs. In today's society, changing conditions and global markets have altered customer requirements, such as lead time. Therefore, Swedish manufacturing SMEs require a way to adapt their production to these changing conditions. Value Stream Mapping (VSM) is one such method that maps the current and future states to clarify how production looks today and how it should look tomorrow. However, previous studies have shown that there are obstacles with VSM that hinder the development of Future State Maps (FSMs). It should be noted that the majority of previous studies have been conducted in foreign or larger-than-SME companies. These studies have also been carried out to observe the entirety of VSM and its benefits or to investigate a few specific obstacles. The purpose of this study is to examine the obstacles that may hinder Swedish SMEs from designing future-state value stream maps suitable for their operations, in order to better enable VSM implementation in these companies. This has been accomplished by comparing previous literature with a case study conducted at a Swedish manufacturing SME in the metal industry and examining the patterns observed in the obstacles. The result of this work was a model of obstacles that may hinder Swedish SMEs from designing future-state value stream maps suitable for their operations. This table clearly shows a significant overlap between the empirical findings and the results from previous studies. Additionally, one obstacle from previous literature is contradicted. As a result, future practitioners in Swedish manufacturing SMEs can actively become aware ofthe obstacles they may encounter and understand their impact on their FSMs, thereby preparing to address these obstacles. Future studies could investigate obstacles in the use of the VSM method in several different Swedish manufacturing SMEs to create a broader understanding of obstacles with VSM for the development of an FSM.

Detta examensarbete genomfördes hos ett tillverkande företag utanför Stockholm. Företagets produktion består delvis av egenbyggda maskiner. Lämpliga instruktioner för underhåll, riggning samt felsökning fanns inte tillgängliga för dessa maskiner. En av de mest kritiska avdelningarna hos företaget kallas för klipp- och rullavdelningen. För tillfället finns endast en operatör i avdelningen som känner till samtliga maskiners funktioner. Denna operatör innehar så kallad tyst kunskap. Målet med detta examensarbete har varit att dokumentera tyst kunskap genom digitalisering av instruktioner. Efter att mål, problemdefinition och tillvägagångssätt fastställts gjordes en faktainsamling som bestod av primär- och sekundärdata. Diskussioner med företagets VD och de operatörer som arbetar i den aktuella avdelningen genomfördes. Detta bidrog till en djupare förståelse av problemet som i sin tur skapade en grund för hur digitaliseringen skulle ske. Arbetet bestod även av en teoretisk referensram vars syfte var att bidra till förståelse av vetenskaplig karaktär. I den teoretiska referensramen studerades även det nya konceptet för digitalisering inom industrin och dess påverkan på små och medelstora företag (SMF). Digitaliseringen karaktäriseras av smart teknologi. I dagsläget anses inte vissa smarta teknologier, så som virtual reality (virtuell verklighet) och augmented reality (förstärkt verklighet) tillämpbara hos företaget. Augmented reality (AR) kan dock komma att underlätta reparation och liknande arbetsuppgifter i framtiden. Den metod som valdes för att ta fram instruktioner var videoinspelning. Tillämpning av detta ansågs vara ett adekvat val då projektet utfördes. För att kunna spela in, redigera och använda videoinstruktioner krävs dock kompatibel hård- och mjukvara. De rekommendationer som gavs till företaget var att lagra filerna på ett intranät eller någon molntjänst som skapar lättillgänglighet. Förutom videoinstruktioner rekommenderas även praktisk handledning av en erfaren operatör. Detta skapar en kombination av praktisk och teoretisk inlärning. Instruktioner för hur företaget ska redigera och lagra videoinspelningarna togs fram för att skapa ett standardiserat arbete. / This project was conducted at a manufacturing company outside of Stockholm. Production is partially operated by machines that are manufactured by the company; however, appropriate maintenance instructions, machine settings and error search are currently unavailable for these machines. The most critical department within the workshop is called “cut and roll”, the department only has one operator who has full knowledge of the machines and their functions. This type of knowledge possessed by the operator is called tacit knowledge. The aim of this project is to document and transfer the tacit knowledge through digitalisation of instructions. After defining the problem, methods and aims of the project, primary and secondary data was collected. Furthermore, discussions were held with the chief executive of the company and the operators working in the cut and roll department. This led to a deeper understanding of the main problem and created a foundation for the methods used to digitalise instructions. The project also contains a literature review to conduce the scientific aspects of the problem. Moreover, the upcoming concept regarding digitalisation within manufacturing companies and its effect on small and medium-sized enterprises (SME) was also taken into consideration. The concept is characterised by smart technology. These types of technologies, e.g. virtual reality (VR) and augmented reality (AR), are not adequate to implement in the company today. Even so, AR could be a complementary tool regarding maintenance and similar tasks in the future. The method used to digitalise instructions was video recording, serving as the most adequate digital tool whilst executing the project. However, compatible hardware and software is necessary to create video instructions. Recommendations proposed to the company are that instructions should be stored in an intranet or cloud; and, in addition to video instructions, practical supervision given by an experienced operator is recommended. Thereby giving a combination of both practical and theoretical learning. Instructions on how to edit and store the videos was created to maintain standardized working methods.

Kapitalstruktur avser förhållandet mellan eget kapital och skulder i form av kortfristiga- och långfristiga skulder inom ett företag. Studien har analyserat huruvida det existerar ett samband mellan ett företags kapitalstruktur och följande oberoende variabler; lönsamhet, tillgångsstruktur och tillväxt. Ålder och storlek har därutöver använts som kontrollvariabler. Dessutom har användningen av kortfristiga- och långfristiga skulder analyserats hos studiens urval som består av 89 små- och medelstora företag (SME) verksamma inom den svenska modebranschen under tidsperioden 2016–2019. Tidigare studier har analyserat dessa samband med ett stort urval som omfattar flera olika branscher och industrier medan modebranschen samt andra delbranscher lämnats relativt outforskat.  Utifrån en multipel regressionsanalys har resultatet visat ett positivt samband med statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och storlek. Likaså har resultatet uppvisat en negativ statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och ålder, respektive lönsamhet. Resultatet påvisar inget samband mellan kortfristiga skulder och tillväxt respektive tillgångsstruktur. Studien överlag fann inget samband mellan långfristiga skulder och samtliga oberoende- och kontrollvariabler. Utöver detta har resultatet analyserats och diskuterats utifrån Pecking order teorin och tidigare forskning. Sammanfattningsvis illustrerar studien ett varierat resultat som både bestred och var i enlighet med ställda hypoteser. / Capital structure refers to the relationship between equity and debt in the form of short-term debt (STD) and long-term debt (LTD) within a company. The study analyzed whether there is a relationship between a company's capital structure and the following independent variables; profitability, asset structure and growth. In addition, age and size have been used as control variables. Furthermore, the use of STD and LTD has been analyzed by the sample, which consists of 89 small and medium-sized enterprises (SME) that have operated in the Swedish fashion industry during the period 2016-2019. Previous studies have analyzed these relationships with a large sample that includes several different industries, but the fashion industry and other sub industries are still relatively unexplored areas.  Based on a multiple regression analysis, the results have shown a positive relationship with statistical significance between STD and size. The result has also shown a negative statistical significance between STD and age as well as profitability. However, there was no relationship between STD and growth as well as asset structure. The study overall found no relationship between LTD and all independent- and control variables. The results were analyzed based on Pecking order theory and previous research. The study showed a varied result that both disputed and was in line with the hypotheses.

Bakgrund och problematisering: Företag inom techbranschen har fått allt större uppmärksamhet för att de driver samhället i form av utveckling och innovation. För att kunna producera innovativa produkter är det viktigt att företag har tillräckligt med kapital där kapitalstrukturen är en viktig pusselbit för att kunna kapitalisera möjligheter. Samtidigt står fortfarande många av företagen i en tidig fas vilket i många fall gör att företagen inte går med vinst. Problemet uppstår i att många av dessa företag inte har tillgång till tillräckligt kapital. Det blir därmed av intresse för att se hur dessa företag resonerar kring kapitalstrukturen under ekonomisk osäkerhet för att dels inte gå i konkurs, dels se till att investera för att få fram produkter.   Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen och nyansera om hur val av finansiering görs i växande svenska SME i techbranschen, identifiera och analysera vad som påverkar företagens val av kapitalstruktur och om tider med hög osäkerhet påverkar finansiella beslut i techföretag.    Metod: Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ ansats som även tillämpade en förklarande flerfallsstudie. Referensramen hämtades i huvudsak från litteratur och vetenskapliga artiklar. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilket transkriberades och analyserades genom ett tematiskt angreppssätt. Studien tog även hänsyn till kvalitetskriterier för att säkerställa god kvalité samt etiska aspekter.    Slutsats: Investerat kapital från ägare i tidigt skede och externt kapital från aktiemarknaden var viktiga pjäser för att hålla i gång företaget samtidigt som man kunde fortsätta med produktutveckling. De flesta företag som fortsatt var i ett tidigt stadie hade inga möjligheter till banklån vilket gör att man förlitar sig på tillskjutet ägarkapital. Företag som hade kommit längre i sin utveckling förklarade däremot att det finns möjlighet att få lån via bland annat kreditinstitutionen ALMI och väljer även att förlita sig på återinvesterad vinst. Företagens beteende kunde främst förklaras av avsaknaden för kapital, att tillväxt var en viktig aspekt i företagen och att ledning och styrelsen spelar en viktig roll vid utformandet av kapitalstruktur. Det konstaterades även att ekonomisk osäkerhet inte påverkar företagens tillvägagångssätt då man i många fall har strategier/planer för hur man vill att framtiden ska gestalta sig.

The global Covid-19 pandemic have led to a lot of people working remote, the number of attacks on organizations also increased with teleworking, which means that organizations need to secure their networks to telework safely. The study examines how IT managers at small and medium-sized enterprises (SMEs) communicate to their end users about new and changed threats in telework, how the IT-responsible guide end users on how to work safely in telework and what other methods have been implemented to secure teleworking. The study was carried out by examining previous literature in the field to compile an interview guide with relevant questions. The study had a qualitative approach where semi-structured interviews were used to collect the empirical data, after which the data was thematically analyzed. The result from the study shows that IT managers used a lot of emails and referred to their intranet to inform their end users about new and changed threats, but also used meetings and seminars to inform end users. To guide end users when working remotely the IT managers implemented policies on what they could and couldn’t do. There were also guides to show end users how they should work properly. Additional key aspects were to educate their end users and to offer the end users IT support with eventual problems with help from a service desk.  The study contributes with a deeper understanding of the various methods and solutions that the IT managers at SME have implemented. Based on the results of the study, the following recommendations were given to small and medium-sized companies: To implement multifactor authentication and that all devices must have updated antivirus and secure remote access to local resources. You should also get a service that enables digital communication and document sharing. Additional recommendations were to inform end users about new and changing threats using intranets, emails or additional mediation methods. Implement policies and guides that guide end users around how to work safely and what they may and may not do while teleworking. Final recommendations are to educate end users to recognize common threats such as phishing by e-mail and to provide IT support to end users with the help of a service desk. As well as providing end users with the hardware that they need for teleworking such as printers. / På grund av den globala Covid-19 pandemin har ett stort antal människor jobbat på distans. Med distansarbete ökade även antalet angrepp mot organisationer vilket medförde att organisationer behövde säkra upp sina nätverk för att utföra distansarbete på ett säkert sätt. Studien undersöker hur IT-ansvariga på små och medelstora företag (SMF) förmedlar till sina slutanvändare om nya och förändrade hot vid distansarbete, hur IT-ansvariga vägleder slutanvändare kring hur de skall jobba säkert vid distansarbete samt vilka övriga metoder som har implementerats för att säkra upp distansarbete.  Studien utfördes genom att tidigare litteratur inom området granskades för att kunna sammanställa en intervjuguide med relevanta frågor. Studien har utförts med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in empirin, därefter analyserades den insamlade empiri tematiskt.  Resultatet från studien visar att IT-ansvariga använde sig mycket av mejl och hänvisade till deras intranät för att informera sina slutanvändare kring nya och förändrade hot, men även i mindre grad möten och seminarium. För att vägleda slutanvändare vid arbete på distans hade IT-ansvariga implementerat policyer om vad man fick och inte fick göra. Det fanns även guider för att visa hur slutanvändare skulle arbeta rätt. Ytterligare nyckelaspekter var att utbilda sina slutanvändare och att vid problem kunna erbjuda slutanvändare IT-stöd med hjälp av tillexempel en servicedesk. Studien bidrar med djupare förståelse över de olika metoderna och lösningarna som IT-ansvariga på SMF har implementerat. Utifrån studiens resultat ges följande rekommendationer till små och medelstora företag: Att implementera multifaktorautentisering samt att alla enheter skall ha uppdaterat antivirus och säker fjärråtkomst till lokala resurser. Bör även skaffa en tjänst som möjliggör digital kommunikation och dokumentdelning. Ytterligare rekommendationer var att informera slutanvändare om nya och förändrade hot med hjälp av intranät, mejl eller ytterligare förmedlingsmetoder. Implementera policys och guider som vägleder slutanvändare runt hur de skall arbeta säkert och vad de får och inte får göra vid distansarbete. Slutliga rekommendationer är att utbilda slutanvändare att känna igen vanligare hot som nätfiske via e-post och ge IT-stöd till slutanvändare vid problem med hjälp av en servicedesk. Samt att slutanvändare har den hårdvara som krävs för att kunna arbeta på distans som tillexempel printers.

Small and medium-sized enterprises are highly limited on resources for the transformation into smart factories. Nytt AB, a new startup specialized in smart manufacturing solutions, is completely focused on taking down the barriers with a basic solution: implementing a machine vision system with the purpose to monitor the machines of the factories. The main aim of this thesis is to analyze the data collected from two different machines of a medium-sized factory by monitoring the color states of the stack lights.First of all, some topics are analyzed in order to get a better understanding and knowledge of the main topic of this thesis: smart manufacturing. Secondly, the methodology used during the project is explained. Thirdly, the product developed by Nytt AB is described to get a better understanding. Together with this, the companies where the product is implemented are described. The next step is the presentation of the results by analyzing the data according to these parameters:(i), the availability of the machines, (ii), critical machine tool analysis; (iii),machine idling time; (iv), disruption events; and finally, (v), information transfer. In the results, some graphs and discussions are presented. In the following chapter the conclusions are presented, which allow the analyzed company to improve its current state. Lastly, the relocation of the product into the critical machine, the implementation of new sensors to detect temperature and vibration values of the machines and the implementation of the module OpApp within the factories are suggestions presented as future work at the end of this report. / Små och medelstora företag har mycket begränsade resurser för omvandling till smarta fabriker. Nytt AB, ett nystartat företag inom smart tillverkning, är helt fokuserad på att ta bort hinder med en enkel lösning: implementering av ett kamerasystem för övervakning av maskiner i fabriker. Huvudsyftet med detta examensarbete är att analysera data som samlats in från två olika maskiner i en medelstor fabrik genom att övervaka färgändringar i deras ljuspelare. För det första analyseras några ämnesområden för att få en bättre förståelse och kunskap om huvudtemat i detta examensarbete: smart tillverkning. För det andra förklaras den metod som används under projektet. För det tredje beskrivs den produkt som utvecklats av Nytt AB för att få en bättre förståelse. Tillsammans med detta beskrivs de företag där produkten implementeras. Nästa steg är presentationen av resultatet genom att analysera data enligt följande parametrar:(i), maskinens tillgänglighet; (ii), kritisk verktygsmaskinanalys; (iii), maskinens tomgångstid; (iv), störningshändelser och slutligen; (v), informationsöverföring. I resultatet presenteras några grafer och diskussioner. Slutsatserna presenteras därefter. Dessa slutsatser gör att det analyserade företaget kan förbättra sitt nuvarande tillstånd. Som framtida arbete föreslås slutligen flytt av kamerasystemet till den kritiska maskinen, införande av nya sensorer för att övervaka temperaturer och vibrationsvärden för maskinerna och implementeringav modulen OpApp i fabriker.

Background: Swedish law demands a systematic work environment management system (SWEM) and establishes the employer as responsible for this. In 2016, 44 % of Swedish Work Environment Authorities’ submissions regarded lack of SWEM. The law defines occupational health and safety services (OHSS) as an objective part with expert knowledge within the fields of work environment and rehabilitation. Aim of the study: The purpose of this study is to investigate how OHS engineers employed in OHSSs assist customer enterprises in the work of developing and maintaining OHS management systems. The study further aims to identify resources, factors of success, necessary skills and other factors that facilitate this work. Method: Six semi-structured interviews were conducted with OHS engineers employed in one of the top five largest OHSS companies in Sweden. Result and analyses: Respondents were found to apply similar methods in supporting clients’ OHSM although working in different regional branches and no nationwide training program exists. In working with OHSM support the OHS engineers mainly used self-produced, flexible tools along with external checklists and templates. Dialogue, an active involvement of the client in developing the OHSMS, internal motivation of the company and experience and competence of the OHS engineer was described as the most essential factors of success. Conclusions: Our study shows that the OHS engineers interviewed to a large extent work with OHSM support in a way that is consistent with what is found in other studies to be a successful way of collaborating with client companies. Areas of improvement for the OHSS company include deepening relations with clients, contracts better supporting collaboration and procedures for spotting client’s OHSM shortcomings earlier.There is a challenge to find a balance between giving OHS engineers freedom in choosing how they work, providing clients flexible solutions and assuring that certain standards of service are met.We identify the need of a mentorship program for OHS engineers within the OHSS company that would include tutoring both in OHS interventions and the consultant role.Finally, OHS engineers may need to develop their skills in OHS related business economy and how to integrate OHS interventions with the business strategies of the client companies. / Bakgrund: Svensk lagstiftning kräver att arbetsgivare arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Under 2016 ledde 44 % av Arbetsmiljöverkets inspektioner till anmärkningar på grund av brister i SAM. Lagen definierar företagshälsovård (FHV) som en objektiv part med expertkunskap inom arbetsmiljö och rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsmiljöingenjörer inom FHV hjälper kundföretag med arbetet att utveckla och underhålla ledningssystem för arbetsmiljö. Studien syftar också till att identifiera resurser, framgångsfaktorer, nödvändig kompetens samt andra faktorer som främjar arbetet med SAM. Metod: Sex semi-strukturerade intervjuer utfördes med arbetsmiljöingenjörer anställda i ett av Sveriges fem största företag inom företagshälsovård. Resultat och analys: Respondenterna använde liknande arbetssätt i arbetet med att stötta kunders SAM. Detta trots att de arbetade i olika regioner inom företaget samt avsaknad av nationella riktlinjer. I arbetet med SAM använde arbetsmiljöingenjörerna framförallt egenproducerade, flexibla verktyg samt externa checklistor och mallar. Dialog, aktiv deltagande av kund under utveckling av SAM, intern motivation hos kundföretaget samt erfarenhet och kompetens hos arbetsmiljöingenjören beskrevs som de viktigaste framgångsfaktorerna. Slutsatser: Studien visar att de intervjuade arbetsmiljöingenjörernas arbete med SAM i stor utsträckning överensstämmer med vad andra studier funnit vara ett framgångsrikt samarbete med kundföretag. Förbättringsområden för FHV-företaget inkluderar fördjupande av kundrelationer, kontrakt som bättre stödjer sådant samarbete och rutiner för att upptäcka brister i SAM tidigare.En utmaning är att hitta en lämplig balans mellan arbetsmiljöingenjörens behov av fritt arbetssätt, erbjuda kunden flexibla lösningar och samtidigt säkerställa en likartad service inom företaget.Behov av ett mentorprogram, som inkluderar handledning inom både arbetsmiljöarbete och konsultrollen, för arbetsmiljöingenjörer inom FHV-företaget identifierades.Slutligen kan arbetsmiljöingenjörer behöva utveckla kompetens inom arbetsmiljöekonomi samt hur arbetsmiljöarbetet kan integreras med affärsstrategier inom kundföretagen.

Being innovative and environmentally sustainable can help companies to achieve success. Depending on the size of the company it can be achieved in different ways. When conducting innovation projects, the level of formal steering support might differ, especially if sustainability wants to be achieved. This thesis aims to answer the question how the need of ensuring the firm’s vision of being environmentally sustainable and use it as a marketing advantage affect the need of formal steering support in innovation projects in medium sized enterprises. Until today research have not addressed this question in a sufficient manner whereas focus has been on “SME’s” (Small and Medium sized Enterprises), small or large companies. Large companies need rather formal processes while smaller companies can be more informal and flexible. This thesis takes the perspective of the medium sized company and investigates their specific needs. A variety of innovation projects have been studied at a medium sized company and insights from it has been combined with literature on innovation processes to find the right balance of formality. The conclusion being drawn is that formality is needed especially in the beginning and in the end of an innovation project for a medium sized company if sustainability wants to be achieved and used as a marketing advantage. / Att vara innovativ och miljömässigt hållbar kan hjälpa ett företag att nå framgång. Beroende på företagets storlek kan denna framgång uppnås på olika sätt. När innovationsprojekt genomförs kan nivån av formell projektstyrning variera, speciellt om man vill uppnå en viss nivå av miljömässig hållbarhet. Denna uppsats ämnar svara på frågan huruvida behovet av att säkerhetsställa ett företags hållbarhetsvision och använda resultatet som en marknadsfördel påverkar behovet av formell projektstyrning i medelstora företag. Fram tills idag har forskning inte tagit upp denna fråga på ett tillräckligt sätt. Fokus har varit på ”SME’s” (små och medelstora företag), små eller stora företag. Stora företag behöver ha rätt formella processer för innovationsarbete medan små företag kan vara informella och flexibla. I denna uppsats är fokus på medelstora företag och deras specifika behov gällande formalitet. För att göra detta har vi studerat en rad olika innovationsprojekt på ett medelstort företag och kombinerat detta med litteratur rörande innovationsprocesser för att hitta rätt balans av formalitet. Slutsatsen som dras är att formalitet är nödvändig, särskilt i början och i slutet av ett innovationsprojekt för medelstora företag som vill uppnå en viss nivå av miljömässig hållbarhet och använda det som en marknadsfördel.