Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter medieträning kan ha på det journalistiska arbetet. Metoden för uppsatsen var kvalitativa personliga intervjuer. Tio stycken timmeslånga intervjuer utfördes. Urvalet baserades på tillgängliga journalister i Stockholm. Resultatet visade att journalister ser bra och dåliga effekter av medieträning. Vidare visade resultatet att utvecklingen inom journalistiken och politiken till en viss grad är beroende av varandra.Resultatet tolkades och diskuterades utifrån valda teoretiska utgångspunkter. De teorier som berördes var följande: politisk medialisering, medielogik och politisk logik, professionalisering och de-professionalisering och den journalistiska yrkesrollen. Resultatet visade även att journalistkåren dynamiskt anpassar sig till en alltmer professionaliserad politisk kommunikationsmodell.Slutsatsen var att det finns distinkta tecken på att medieträning har en effekt på det journalistiska arbetet. Journalisterna ser positiva och negativa förändringar i medielandskapet i stort och i synnerhet på grund av medieträning. Hälften av journalisterna ansåg även att medieträningen i förlängningen skulle kunna vara ett hot mot demokratin. Vidare tolkar vi att journalister anser att medieträningen av politiker påverkar det journalistiska arbetet, men att det är positiva effekter såväl som negativa effekter.

The study is a qualitative text analysis of Swedish news reporting on the Terror attack in Paris 2015 and the train bombing in Madrid in 2004. The analysis is based on articles published by Aftonbladet and Dagens Nyheter. The purpose of the study is to investigate how Swedish news reporting looked at the terrorist attacks in Paris 2015 and Madrid in 2004. By examining articles from Dagens Nyheter and Aftonbladet, we investigate how media logic narrator techniques apply to news reporting and whether the criteria for news evaluation are used. The study also aims to investigate whether there are any differences between news reports 2004 versus 2015. The articles are analyzed on the basis of various themes consisting of: perpetrator, victim, event, media logic and theory of news values. The results showed that 2015 news reporting was more comprehensive than news reporting 2004. 2015 reporting gave more space to the event than 2004’s news reporting did. The news reporting of Madrid's train bombing tended to focus on whether the Basque separatist movement ETA or the al-Qaida terrorist network were guilty. In connection with the terrorist attack in Paris, the perpetrators are described in more detail.

AbstractTitel: PR-konsulter och journalister – grannar som inte hälsar? En kvalitativ studie om nyhetsvärde i svenskt PR-arbete.Författare: Alicia Asklund och Desirée FrankNivå: Examensarbete på kandidatnivå inom Medie- och kommunikationsvetenskap Institution: Konst, Kultur och Kommunikation (K3)Fakultet: Kultur och samhälle Lärosäte: Malmö universitet Handledare: Emil Stjernholm Examinator:Termin och år: Vårterminen 2019Sökord: PR, nyhetsvärde, nyhetsvärderingskriterier, neoinstitutionell teori, gatekeeping, medielogik, medialisering, tematisk analys, retorisk analys, kvalitativ studie, intervju, textanalysSökord: PR, nyhetsvärde, nyhetsvärderingskriterier, neoinstitutionell teori, strategisk kommunikation, tematisk analys, retorisk analys, kvalitativ studie, intervju, textanalysProblembakgrund och syfte: Konkurrensen om medieutrymmet ökar och skapar nya kommunikativa spelregler som PR-konsulterna måste förhålla sig till. Mot bakgrund av denna utveckling är det intressant att studera hur PR-konsulter arbetar med nyhetsvärdering som strategisk kommunikation. Syftet med denna studie var således att undersöka vad som utgör nyhetsvärde i en svensk kontext och ta reda på om och i så fall hur PR-konsulter tillämpar nyhetsvärderingskriterier i deras skapande av pressmeddelanden.Metod och material: Studien är genomförd med hjälp av semistrukturerade kvalitativa tematiska intervjuer med fem PR-konsulter från tre olika PR-byråer i Sverige. Vidare genomfördes kvalitativa retoriska textanalyser på ett pressmeddelande från respektive respondent.Resultat: Resultatet av studien visar att de nyhetsvärderingskriterier som vi utgick ifrån tillämpas av PR-konsulter i deras arbete med pressmeddelanden. Vår studie visar även på att det respondenterna sagt och vad de faktiskt praktiserar i utformandet av pressmeddelanden inte överensstämmer, tillämpandet av nyhetsvärderingskriterier kan således anses vara medvetna och delvis omedvetna handlingar. Medan vissa av PR- konsulterna ansåg att de utgår ifrån bestämda strategier relaterade till nyhetsvärde menade andra att arbetet drivs av intuition. Överlag visar resultatet i studien att PR-konsulterna har en liknande syn på nyhetsvärde och att de är eniga om att det är journalisten (som gatekeeper) som i slutändan bestämmer över vad som i slutändan publiceras. / AbstractTitle: News value in swedish PR. A qualitative study about news value in swedish PR Authors: Alicia Asklund and Desirée FrankLevel: Media and Communication studies: Degree project/Bachelor level Institution: School of Arts and Communication (K3)Faculty: Culture and SocietyHigher Education Institution: Malmö UniversitySupervisor: Emil StjernholmExaminer:Term and year: Spring term 2019Keywords: PR, news value, news value theory, institutionalized theory, gatekeeping, media logic, tematic analysis, retoric analysis, qualitive study, interview, textanalysisBackground and objective of study: The competition for the media space is growing and creates new communicative rules that PR-consultants must comply with. With this change in mind, it’s interesting to to study how PR-consultants works with news values as a strategic communication tool. The goal with this study was therefore to investigate what classifies as news value in a swedish context as well as to find out if and how these are used by PR-consultants in the creation of press releases.Methods: The study was conducted using semi-structured qualitative tematic interviews with five PR-consultants at three different PR-companies in Sweden. Furthermore we conducted qualitative retoric textanalysis using one press release from each PR-consultant. Results: The study shows that our selected news values are being utilized by PR- consultants in their work with press releases. The study also shows that what the interviewees said and what they actually did in their work with press releases, did not correspond. The utilization of news value criteria could therefore partly be due to conscious and subconscious actions. While some of the PR-consultants stated that they use strategies related to news values others seemed to think they simply use their intuition. Overall the result shows that PR-consultans have a similar view on news values and they all agree on that the journalist works as the gatekeeper and has the final say in what gets publicized or not.

Denna studie undersöker vad två olika grupper (klassiska och nischade) influencers innehåll på Instagram består av och hur stor del som kan kategoriseras som opinion, reklam och nyheter. Studien syftar också till att undersöka om influencers styrs av några journalistiska riktlinjer och i sådant fall på vilket sätt. För att ta reda på i vilken utsträckning influencers fungerar som marknadsförare, opinionsbildare och nyhetsförmedlare har vi valt att göra en kvantitativ innehållsanalys av 600 Instagraminlägg. På så sätt har vi kunnat definiera influencers roll som aktör i mediesamhället utifrån teorier om förändringar inom samtida mediesystem, som bland annat avser förändringar i informationsflödet och det offentliga kommunikationsutrymmet, det ömsesidiga beroendet mellan olika aktörer samt interaktionen mellan gamla och nya medielogiker och gamla och nya aktörer. Resultatet visar att nischade influencers till stor grad representerar ”gamla aktörer” som använder sig av både nya och gamla logiker medan klassiska influencers utgör ”nya aktörer”. De nya aktörerna använder främst nya logiker anpassade efter sociala medier medan de gamla aktörerna förhåller sig tilljournalistiska normer för att måna om sin professionella identitet som journalister och influencers.

Problemformulering och syfte: Studien är relevant eftersom verkligheten är obegränsad medan mediernas format är begränsade. Vilket gör att journalistik i hög grad handlar om att välja och välja bort, och tillsammans bidrar dessa val till att forma nyheterna efter journalistiska gestaltningar. Därför är det intressant att undersöka hur eventuella skillnader mellan ett kommersiellt media och ett icke-kommersiellt media kan se ut. Syftet är att undersöka hur de olika medierna gestaltat de två senaste riksdagsvalen i Sverige. Metod och material: Genom en kvantitativ innehållsanalys med ansats att studera skillnader i valjournalisitik under två riksdagsval 2018 och 2022 mellan kommersiell och icke-kommersiell nyhetsmedia undersöktes totalt 652 stycken artiklar. De två nyhetsmedier vi valt att undersöka är Aftonbladet och SVT Nyheter. För att hitta relevanta artiklarna till studien gjordes en kombinerad sökning i mediearkivet Retriever med utvalda sökord. Artiklarna genomgick sedan en kodning utifrån ett kodschema som var konstruerat för att kunna besvara frågeställningarna. Huvudresultat: Resultatet av studien visar att medielogiken och kommersialiseringen med stor del påverkar innehållet i både kommersiell och icke- kommersiell media detta eftersom spelgestaltning får stor spridning i innehållet, speciellt under perioden efter respektive riksdagsval. Samt att Sverigedemokraterna är det parti som fått mest utrymme i innehållet under de undersökta perioderna. Men också att sakfrågornas utrymme i medieinnehållet speglas relativt av publikens intresse.

<p>Eftersom medier är en viktig källa till information och politiska frågor är det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de två partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, från den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjälp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fått större genomslagskraft i medierna i såväl artiklar som antal bilder. I andelar räknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika många negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar räknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ än om Junilistan. Ledarna i Svenska Dagbladet var i antal artiklar räknat, uteslutande negativa mot Fi medan de i Aftonbladet var övervägande balanserade. Det fanns två kränkande artiklar i Aftonbladet om Fi som sticker ut från mängden. Något liknande om Junilistan fanns inte. Utifrån materialet är slutsatserna att det finns starka politiska ideal för vad som får lyftas fram som politiska frågor och att den feministiska politiken som Fi står för uppfattas som utmanande och inte riktigt rumsren. Både Junilistan och Fi har även presenterat sig som tvärpolitiska partier, vilket de fått mycket kritik för av medierna som vill placera dem antingen till höger eller vänster på den politiska skalan.</p>

Syftet med denna studie är att urskilja likheter och skillnader mellan de verklighetsbilder som de brittiska tidningarna The Sun och The Daily Telegraph skapade åt sina läsare veckan innan Storbritanniens folkomröstning om medlemskapet i EU. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorierna om gestaltning, medielogik och kunskapsklyftan. Genom en kvalitativ textanalys grundad i massmedieretoriken undersöks om tidningarna uppfyllde det demokratiska uppdraget att informera medborgarna inför valet och i vilken grad de drogs mot populistiska tendenser i sin rapportering.   Resultatet av analysen visar att det finns markanta skillnader mellan de typer av information som de olika tidningarna erbjuder sina läsare. The Sun gav en förenklad och polariserad världsbild som närmast bidrog till att befästa fördomar. The Daily Telegraphs världsbild var mer komplex, men också mer högtravande och därmed exkluderande. Detta är knappast förvånande och stämmer väl överens med den bild som tidigare forskning ger av den nyhetsvärdering som styr kvalitetstidningar respektive tabloider världen över. Genom en jämförelse mellan de två tidningarna görs de skilda verklighetsbilder läsarna tar till sig tydliga, vilket kan öppna upp för en diskussion om tidningarnas demokratiska roll i samhället.

Problem: Tre särskilda PR-event fick spridning i svenska tidningsmedier under 2013 och 2014. Vad i den journalistiska processen gör att särskilda händelser blir uppmärksammade nyhetsfenomen? Hur blir särskilda event nyheter och hur ser nyhetsvärderingen ut ur ett sociokulturellt perspektiv? Teori: Jag använde nyhetsvärdering och sociokultur som teoretiska ingångar för att belysa problemet. Nyhetsvärdering beskriver hur journalister arbetar efter grundregler som kan få oss att förstå nyheters komplexitet. Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier, medielogik, dagordningsteorin samt framing är teorier för att värdera nyheter. Sociokulturella teorier om myter och ideologier används för att tolka kulturella värden i eventen som nyheter. Metod: Kvantitativ metod användes för insamling och kartläggning av sociokulturella kriterier. En kvalitativ textanalys ställdes mot den kvantitativa undersökningen. Jag gjorde då en kulturanalytisk nyhetsvärdering med hjälp av Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier: frekvens, tröskelvärde, tydlighet, relevans, konsonans, överraskande, kontinuitet, bra blandning, elitnationer, elitaktörer, personifiering och negativitet. De kriterier som artiklarna uppfyllde tolkades sociokulturellt utifrån kulturanalytiska perspektiv och journalistiska arbetsrutiner. Resultat: Diagram visar i hur stor utsträckning sociokulturella kriterier nämns i respektive nyhet. Kriterierna visade sig vara stereotypa karaktärer, sociala institutioner och platser samt ordval. Nyhetsvärderingen visade samband med sociokulturella teman som är typiska för en rådande kultur, i fallet den kultur som finns i den publik svenska tidningsmedier riktar sig till. Studien visar att det är möjligt att med sociokultur i samspel med nyhetsvärde kan förklaras varför vissa event blir virala nyheter i svensk massmedia. Diskussion: Tillslut argumenterar jag för att de tre eventen har särskilda kulturella kriterier gemensamt och som kan beskrivas som ett syntagm utifrån ett kulturellt paradigm. Syntagmet sätts i system utifrån vad massmedia och publik ingår i för föreställningsvärld och vad den innehåller för myter om vad som är viktigt. Den särskilda föreställningsvärlden liknas vid paradigmet som syntagmet skapas ifrån, vilket går att beskriva samtliga event med.

The focus of this study is such that it intends to investigate whether the communication that reached Helahälsingland.se regarding the forest fires in the summer of 2018 came from MSB.se through Krisinformation.se and the government in charge, MSB, and through that fulfilled their duty to the Swedish public. The theoretical framework underlying the study is partly the theory of media logic but also Lasswell's communication model. The method that will be used for the survey is content analysis, with emphasis on quantitative analysis, which is a method of text analysis which is used to answer predetermined research questions by systematically breaking down and categorizing parts of text content (Boréus &amp; Kohl, 2018). Another reason why the content analysis is chosen as a method is because it is suitable for finding patterns in materials and comparing different kinds of texts (Boréus &amp; Kohl, 2018) and is thus relevant to the study. A clear conclusion that could be made early in the survey is that the information on Krisinformation.se, which has come from MSB, has not been the information that formed the basis of three of the five articles in the selection, but that information has come from elsewhere. As it appears in the results section that Helahälsingland.se, most likely, received its information from elsewhere than MSB.se and Krisinformation.se, is followed by a discussion of what responsibility really lies where and how it relates.

The purpose of the essay is to find out how crisis communication takes shape on different social media. The essay deals with both organizations' risk and crisis management on Facebook and Instagram. A risk is defined in the essay as anything that could possibly lead to a crisis that could adversely affect an organization. A crisis is defined here as an unpredictable event that threatens key expectations of stakeholders. To answer the purpose, the essay authors have used the following main and sub-questions; How does the selected organizations' management of Facebook and Instagram look from a crisis communication perspective? What are the differences or similarities in risk and crisis management on Facebook and Instagram? How do organizations use Coombs different crisis management strategies on Facebook and Instagram? In what way, if so, does the tonality differ on the different platforms? The theoretical framework begins with a chapter that summarizes previous research and leads to the research gap. One theory that has been used in the study is Situational Crisis CommunicationTheory, where Timothy Coomb's seven strategies on crisis management are used throughout the essay. Other theories that have also been used are Social Mediated Crisis Communication, medialization and media logic. The method that has been used is quantitative content analysis where ten different organizations' feeds on both Facebook and Instagram have been analyzed. The units that were examined were classified as risk or crisis messages that were published during the period 2017-01-01 until 2018-11-20. The result shows that the organizations' management of Facebook and Instagram before, during and after a crisis looks different depending on the platform. There are similarities but also many interesting differences. One thing that differentiates the platforms is that it is more forgiving on Facebook and it is more common for the organizations to try to blame someone else on Instagram. The organizations also tend to be less personal on Instagram than on Facebook. The result also shows that Coomb's crisis management strategies are used in all found units and that the tone on Facebook tends to be more positive than it is on Instagram. An interesting discovery was that despite Instagram's visual logic, the platform was not used for that purpose when an organization goes through a crisis.