In media we often see articles about how to lose weight, what we shouldn’t like about our bodies and how to get rid of these so called problems. In this essay we examine how weight is portrayed in Sweden’s two largest evening papers, Expressen and Aftonbladet. The purpose of the essay is to see how Swedish evening papers portray weight in relation to health, appearance, and diet. We have used a quantitative content analysis combined with a qualitative critical discourse analysis to examine this. The two methods combined strengthen the validity and reliability in our results. We examine articles from the newspapers from the years of 1996, 2006 and 2016 to be able to see the differences between these years. Through the quantitative content analysis, we found many interesting patterns. Some of the most important findings are that weight often is portrayed in a way of change and not as something static. A loss of weight is in a majority of the articles described as something positive, whereas to gain weight is described as a problem and something negative. We have also found interesting results about gender. Women take the roll of a private person in a majority of the cases. The role of the expert in the articles have changed from a majority of men to a majority of women. Dieting is portrayed as something typically feminine. In the discourse of weight there seems to be at strong connection between the skinny body, happiness and health whereas the fat body is submissively connected to sickness and ill-health. Our bodies seem to be looked at like a project to be taken care of, in order to fit in to the bodily-norms. If someone fits in to the norm they get values in life in return. Our conclusion is that stereotypical norms of the skinny body and the good in loss of weight is reproduced in Expressen and Aftonbladet, and that this haven’t changed over time. We argue that this can lead to consequences in peoples lifes and a discrimination to certain groups in the society.

The aim of this study was to investigate how the media portrays the social workers professional practice and to investigate how media reports on childcare issues. The method used to answer our questions was critical discourse analysis in which Norman Fairclough's three-dimensional model was in focus. The study also contains the social constructivism as the science theoretical approach and media logic as the theory. The study's approach is based on reading news articles from the Swedish tabloid newspapers Aftonbladet and Expressen. Relevant text from the news articles was extracted as quotes, which underlies the result presented. In our study we found, based on our questions, a pattern in the newspaper reports where there are links to attentive events such as children's deaths or inadequate interventions in a custody. From the knowledge gained from research and theory, it is easier for a newspaper to highlight drama and sensation of something that is negative, rather than positive. Based on our method and the result presented, we also identified a discourse that we chose to term as an acting discourse. Because on one hand, the tabloid newspapers criticizes social workers and their occupational role by questioning when a custody has taken place. On the other hand, the social workers are criticized when they have not intervened. It can be concluded that the underlying newspaper reports describe that the occupational role and competence of current social workers are a question of their behavior and non-action. From what we noted in the papers' reports, the image appears to be that the way newspapers portray/describe social workers is that, regardless of their actions social workers are perceived as not fulfilling the responsibility connected with their professional role.

Titel: Dagspressens gestaltning av Sveriges vanligaste hälsoproblem Författare: Ida Sjöholm Kurs, termin, år: Medie- och kommunikationsvetenskap VT 2016 Problemformulering och syfte: Psykisk ohälsa är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och det finns en tabu kring ämnet, därför är det viktigt att se hur media ställer sig till frågan. Media ska bidra med kunskap och information, därmed är det viktigt att studera hur deras rapportering och gestaltning ser ut. Syftet med studien är att ta reda på detta men även undersöka om det finns någon skillnad i kvällspressen och morgonpressens rapportering och gestaltning, det vill säga Aftonbladet och Svenska Dagbladet på webben. Syftet med studien är även att bidra till forskningen om hur ett aktuellt ämne som psykisk ohälsa gestaltas i svensk dagspress. Metod och material: Studien utgår från en kvantitativ metod, där en innehållsanalys av 170 artiklar görs. Artiklarna är från Aftonbladet och Svenska Dagbladets webbsidor under år 2015. Huvudresultat: Vanligast var att psykisk ohälsa kopplades ihop med brott och våld, vilket det var i båda tidningarna. Vinklingar som förekom mest var personifiering och konkretion och majoriteten av artiklarna innehöll negativa inslag. Aftonbladet vinklade sina artiklar mer än Svenska Dagbladet. Minoriteten av artiklarna nämnde inte namnet på en psykisk sjukdom/symptom, det var även en minoritet som skrev fakta om sjukdomarna eller skrev ut kontaktuppgifter till sjukvården eller annan hjälp. Viktiga källor så som drabbade, anhöriga och medicinska experter förekom även i en minoritet av artiklarna. Nyckelord: psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, psykiskt symtom, nyheter, nyhetsvärdering, medielogik, gestaltning, kvantitativ innehållsanalys, vinkling, morgonpress och kvällspress.

This study has examined how two local media companies use Facebook in their operation. The two companies surveyed are P4 Kalmar Sweden Radio and the Barometer OT in Kalmar. Two sub-studies were conducted, a qualitative interview-study with responsible social media editors as well as a quantitative content analysis of Facebook publications over a month's time. The results show that Facebook is seen as a very important platform for the media companies to reach out with their journalism, while Facebook's algorithms affect the news rating and compels companies to constantly re-evaluate the content. The result also shows that traditional news with local connection constitutes the majority of Facebook publications and that it is this category that mainly renders the most response from the audience.

Syftet med denna studie är att jämföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjälp av den terrorstämplade gerillan ONLF. Händelsen fick stor uppmärksamhet i svenska medier.  Vi ville med vår undersökning studera om morgontidningar, i vårt fall Dagens Nyheter, tar efter kvällstidningarnas sätt att rapportera om stora händelser. Vi valde ut åtta artikelsidor eller uppslag ur de båda tidningar att analysera och formulerade följande frågeställningar: Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfångatagande, rättegång, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut? Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut från Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gällande tabloidisering? Utifrån dessa frågeställningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag där vi ställde vi frågor till texterna som vi hade formulerat utifrån begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade. Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter. Detta resultat förklarade vi främst med tidningsbranschens ekonomiska situation. Vi fann även att det fanns stora likheter, både text- och bildmässigt i de undersökta tidningarna. Detta resultat förklarade vi huvudsakligen med medielogiken.

Begreppet no go-zoner har använts av utländska medier för att beskriva invandrartäta socioekonomiskt utsatta bostadsområden runtom i Europa. Det är förorter som bland annat har haft problem med organiserad kriminalitet, bilbränder och stenkastning mot blåljuspersonal. Sedan 2007 har det i Sveriges förorter uppstått minst ett upplopp per år men uttrycket no go-zoner användes i svenska nyhetsmedier först 2014 efter att polisen släppte en rapport som kartlade dessa utsatta områden. Det är inte en term som polisen själva använder men det gav upphov till debatt om huruvida begreppet bör användas, vad som ligger till grund för problematiken i förorterna och möjliga åtgärder. Studien syftar till att undersöka de svenska nyhetsmediernas kommunikation om svenska förorter som no go-zoner för att synliggöra underliggande betydelser och lyfta fram de tolkningsmöjligheter som finns i diskussionen. Med hjälp av en kvalitativ textanalys besvaras följande frågeställningar: Hur ser diskussionen om no go-zoner ut? Vilka betydelser kan urskiljas ur diskussionen? Hur kan man förstå debatten kring användandet av begreppet no go-zoner i Sverige i relation till tidigare forskning? Studien tar stöd av socialkonstruktivistism och framingteori för att visa hur texterna vinklas och tematiseras medan medielogiken och nyhetsvärderingar förklarar varför texterna ser ut som de gör. Studien visar att diskussionen karakteriseras av politiska ideologier, kontroll och ordning i samhället samt kulturella skillnader. Begreppet har politiserats och underbygger polariseringen mellan partier och grupper. Som tidigare forskning visar resultaten att narrativet om invandrare upprepas, där de antingen är ett hot mot ordningen i samhället och den svenska kulturen eller ett offer för brister i politik och samhällets strukturer. I linje med tidigare forskning har studien visat att skildringen av svenskar och invandrare förblir ett narrativ om vi och dem. Samtidigt återspeglas problematiska situationer i förorterna på bilden av invandrare, det vill säga, både platsen och dess invånare stigmatiseras med markörer som annorlunda, kriminell, farlig och okontrollerad.

The purpose of this essay is to investigate how the Swedish media framed the political party, the Swedish Democrats, two weeks prior to the election of parliament in 2014. This essay starts with the historical background of the political party, the Swedish Democrats, and continues with the theoretical framework for the essay. The theoretical framework consists of three theories: framing, media logic and media’s role in the democratic society. The essay’s main problem is presented as the question: What media image was there of the Swedish Democrats before the election of parliament in 2014? The main problem is answered by using a quantitative content analysis on the essay’s empirical material, 68 news articles from four Swedish daily newspapers. Results show that the Swedish Democrats have been framed negatively in the media prior to the election of parliament in 2014.

The research aims to examine Svenska Akademien’s external crisis communication 2017–2018, in the crisis induced by an exposition of sexual assaults and harassments by the so called "Kulturprofilen" during #metoo. Since the case is a historical event in Sweden and organizational crises of confidence, the study intends to contribute to the research field by adding knowledge about an uncharted area and case. The study examines the press releases issued from the organization, as well as the specific members' statements in the news media channel Dagens Nyheter. The question formulations include which approaches of crisis management Svenska Akademien practiced, how their communication was structured linguistically and rhetorically and which hierarchies and power structures became visible. The methodological approach to the case study is based on both a qualitative text analysis and a critical discourse analysis, with an image analysis as a complement to deepen the analysis. The theoretical approach applied includes a rhetorical framework, the Image Repair Theory and Media Logic. The result showed that the organizational communication could not affect the restoration of Svenska Akademien’s reputation because of the organization’s individual members’ medial communication, which appeared fragmentized in a big conflict. Two central characters in the conflict, Sara Danius and Horace Engdahl, created very different kinds of derived ethos by their different communication strategies, which also was affected by media logic. Because of the conflict, the crisis escalated and changed focus from the original problem to the current crisis management.

Denna uppsats syftar till att få en generell uppfattning av hur svenska medier rapporterar om vildmarksbränder som sker i ett annat land. I vårt fall fokuserar vi på bränderna i Australien säsongen 2019/2020 och hur svenska medier rapporterade om dessa med särskilt intresse för gestaltningsformer, berättartekniker och på vilken nivå rapporteringen skedde. I samband med fysiska kriser, som vid isolerade naturkatastrofer, är det vanligt att rapportera inom ramen för en nationell medielogik. Men i en globaliserad värld där det krävs lösningar på en transnationell nivå argumenterar medieforskare för att journalistiken behöver en global utblick i sin rapportering. Bränderna tros bli värre till följd av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen (Intergovernmental Panel on Climate Change 2019). Därför betonar även vissa forskare vikten av en hållbar journalistik som inkluderar samtliga aspekter av ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Dessutom kan krisjournalistik behöva kliva ur sin nationella skrud. Denna uppsats använder en kvantitativ innehållsanalys på fyra av Sveriges största tidningar. Resultatet visar att medierna rapporterade på en nationell nivå där gestaltningsformer som fokuserar på mänskliga aspekter var vanligast. Rapporteringen visar symtom på en styrning av medielogiken där bland annat personifiering och konkretisering identifierades. Däremot visar resultatet att klimatförändringarna nämndes i samma kontext som bränderna i cirka 40 procent av fallen. Jämfört med tidigare forskning är det en ökning. Dock misslyckades rapporteringen att implementera en global utblick och visar förhållandevis få symtom på en global journalistik.

Gestaltningsteorin är en av de mest använda teorierna inom medieforskning. Dock saknas det kunskap om hur tidningar från förr gestaltade särskilda händelser. Jag har valt att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka hur arbetarrörelsens första majdemonstration gestaltas av Norrskensflamman, Arbetet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 1917 och 1923. Dessa tidningar har olika ideologiska hemvister vilket resulterar i att de väljer att lägga tyngd på olika händelser och innehåll vid rapporteringen. Genom tre kategoriska teman: stämning och uppslutning, lag och ordning samt sakpolitik fångar jag in särskilda händelser för att sedan analysera hur dessa gestaltas av tidningarna. Resultatet visar att tidningarna i viss mån väljer att fokusera på olika delar av majdemonstrationen, i vissa fall utelämna väsentliga delar trots att de rapporterar om samma sak. / <p>Godkännande datum: 2022-01-14</p>