This thesis is an inquiry of the way media portray turmoil in Swedish public libraries between the year 2015 and 2018. This study's purpose is to gain knowledge about the media image of turmoil in libraries and the narrative techniques that are used. The questions we use to gain this knowledge is: 1.What problems as regarded to turmoil in the library is brought up by the media? 2.What narrative techniques are used by the media in articles related to turmoil in libraries? 3.What potential impact can these articles have on libraries? We will use Jesper Strömbäcks (2009) theory on media logic to help us identify what tools the media is using to make their text more compelling to read. The reason for this is to attract more reader and make them stick to the text and not stop reading because they find it boring.This tool can also give the text an angle to favour one part in a debate, or point to a certain group of people as the "guilty" part in the turmoil.The method we used is a qualitative text analysis, and we used 40 articles in this study.It was concluded that all articles uses at least some of the narrative techniques outlined byStrömbäck, and it might have had a negative impact on the visit statistics.

The purpose of this thesis is to examine how political communication is mediated on Tiktok during the Swedish electoral movement of 2022. Tiktok is a new social media with a rapid and highly growing popularity, hence there exists interesting untouched subjects to study. The focus in this thesis is regarding the two traditional opposite political parties youth associations, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU) and Moderata ungdomsförbundet (MUF). The research question is regarding what and how SSU and MUF communicated on their Tiktok-channels during the 2022 election campaign.  The thesis follows the theoretic framework of medialisation, media logic, personification, convergence. The study used an inductive semiotic analysis regarding aspects of image, text and sound, followed by a deductive content analysis. The material consists of a total of 45 Tiktok videos from both SSU’s and MUF’s Tiktok-channels.  The analyses made it possible to identify what the youth associations communicated and how they did so by three overarching categories; media logic, personification and convergence. The study can conclude that there is a conscious communication aimed towards young users of Tiktok. Hence the significance of this can relate to Tiktok’s growing popularity as a source for information and how organizations in positions of authority choose to use Tiktok as a tool for their communication.

In 2022, a new law was accepted by the Swedish government, that would enable libraries to apply for an access ban. An access ban would fully limit the access to the public library for those who continuously disturb the libraries every-day function. This study examines the public discussion concerning the law of access ban for libraries, and the visibility of two opposite sides in the debate. The study applies a qualitative approach in the form of content analysis, that was performed on 42 articles from Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Biblioteksbladet and Boktugg. Furthermore, the theoretical framework of media logic was used to deepen the understanding of how the ambition to stand out from the crowd, affects how news producers select events to become news stories, and the use of certain narrative methods. The questions that are posed in this study concern what arguments that speaks for and against the law, who has been given space in the medialised debate and how the theories of media logic appear in the public discourse. The result shows that editorial writers and politicians emphasize the value of issuing an access ban on those who misbehave in libraries, in order to protect those who don’t. The result also shows that library representatives underline the fact that the new law contradicts the Library Act, which warrants everyone’s access to a library, and further emphasize how the social unrest in Swedish libraries requires long-term solutions and cooperation.

Syftet med denna C-uppsats är att undersöka förändringen av brottsrapporteringen mellan två svenska tidningar från två olika tidsperioder. För att uppnå syftet har vi valt att utgå från två uppmärksammade brottsfall, Jeanette Johansson 1969 och Lisa Holm 2015. Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ textanalys och med utgångspunkt i medielogik, det ideala offret samt ett genusperspektiv. De analyserade tidningarna är Dagens Nyheter och Aftonbladet, som båda under en längre tid uppmärksammande kvinnornas försvinnande och mord. Eftersom det skiljer sig nästan 50 år mellan de två fallen är det intressant att se om det finns några skillnader eller likheter, gällande tidningarnas tillvägagångssätt i rapporteringen om de två kvinnorna. Resultatet av undersökningen visar både skillnader och likheter mellan de två tidningarna och där vi kan se en skillnad gällande tidsperioderna. 1969 visas mindre hänsyn till offret än 2015, till exempel genom mängden fotografier och spekulationer. Dock är det fortfarande tydligt att tidningarna både 1969 och 2015 använder sig av liknande berättartekniker, men i varierande grad, och där Aftonbladet från båda tidsperioder särskilt utmärker sig. / The purpose of this study is to examine the change in crime reporting between two Swedish newspapers from two different time periods. To achieve the purpose, we have chosen two high-profile criminal cases, Jeanette Johansson in 1969 and Lisa Holm in 2015. Which we carried out with the help of a qualitative text analysis and through the theories of media logic, the ideal victim, and a gender perspective. The analyzed newspapers are Dagens Nyheter and Aftonbladet, both of which for a long period of time drew attention to the disappearance and murder of the two women. Since there are nearly 50 years between the two cases, we find it interesting to further examine whether there are any differences or similarities between the cases, regarding the newspapers approach in the news reporting of the two women.  The result of the examination shows both differences and similarities between the two newspapers and where we can see a clear difference regarding the time periods. The newspapers in 1969 shows less consideration for the victim than in 2015, for example the number of photographs and speculations. However, it is still clear that the two newspapers in both 1969 and 2015 use similar storytelling techniques to varying degrees, where Aftonbladet especially stand out from both time periods.

This study aims to examine the presence of the Swedish news agency SVT Nyheter on the social media platform TikTok. The platform is relatively new and was not originally designed for news but with time more and more news agencies have started to share their content on TikTok. SVT Nyheter has been active on the platform since November 2022. This study examines all of SVT Nyheters posts since their first one on November 18 2022 to November 18 2023. Previous research on TikTok, and specifically news on TikTok, has mainly looked at a numerous amount of news agencies. The research has shown that many of the news agencies adapts to the logic of TikTok and that working with storytelling on TikTok can foster creativity. This study uses a quantitative content analysis to establish what kind of news SVT Nyheter publishes on TikTok, how they work with the logic of TikTok and how their publishing on TikTok has changed over time, from November 2022 to November 2023. The material consists of 571 TikToks posted by SVT Nyheter. To help interpret the findings the study used theories on media logic and social media logic, the agenda-setting theory as well as theories on news values. The result of this research shows that SVT Nyheter mainly publishes soft news and the top subject of their news is “lifestyle” as well as “crime”. Furthermore the study found that SVT Nyheter in many ways adapted to the logic of TikTok in terms of using subtitles and music in a majority of the videos as well as keeping their videos short. Findings that contradict that SVT Nyheter worked in line with the logic of TikTok is that they did not ask related questions to their audience to try and engage comments, likes or shares. Regarding how their publishing has changed over time the study found that they were relatively consistent in number of videos per month and the most common subjects of news were unchanging. However the study showed that the usage of music decreased over the year, as did the number of hard news.

In line with the growing importance of today’s media the concept of mediatization has grown. Mediatization is described as the dynamic relationship between media and politics, and the process of change that has increased the influence of media. When it comes to research about mediatization in politics, it is still a somewhat undiscovered field. The previous research that has been made has for the most part focused on the news media’s coverage of the election campaigns, but not so much in other political contexts such as TV-broadcasted debates. This study has focused on the Swedish public service channel SVT and the commercial newspaper Aftonbladet, and their final debate before the Swedish election in 2022. Why these TV-broadcasted debates were focused on in this study, is because of their big impact on the election’s outcome. This impact is something that has grown bigger and bigger, and in today’s society, the final debates are the ones that have the biggest impact during the election campaigns. Because of this, the study is important and relevant for closing a research gap. The main purpose of the study was to compare the two debates, researching in which ways the debates differ in mediatization and looking into if there are any differences between public service and commercial media. To accomplish this, a quantitative content analysis was made, where several different variables designed according to previous studie’s indications on mediatization were looked at in the debates. All these indications that were studied, are indications on mediatization and are good tools to examine when researching mediatization. The results of the study showed that there were a difference between the two media’s when it comes to mediatization in their final debate before the election. Mediatization occurred in both, but the commercial media, Aftonbladet, were more embossed by mediatization. Of the four examined indications of mediatization, three were in favor of Aftonbladet. Interesting though is that the indication which is how commercialized the debate was, the commercial media (Aftonbladet) and the public service (SVT), almost had no difference between them. But looking at the greater picture, the commercial media’s debate was more mediatized and the difference was in the end significant.

Problemformulering och syfte: Relationen mellan kommunikatörer och journalister har under lång tid betraktats som ett “Love-Hate relationship”. Det har gjorts mångfalden studier på detta ämne och varför det ser ut som det gör. Det som blir av intresse är att se hur denna relation ser ut inom kommuner och lokaltidningar. Där kommunikatören i fråga kanske har en personlig relation till journalisten på lokaltidningen. Eller om relationen ser ut som det gör inom den privata sektorn där det finns en vinstdriven aspekt av det kommunikativa arbetet. Denna studie syftar till att hitta och analysera det väldigt speciella och komplicerade förhållandet mellan PR-utövare och journalister inom kommunen och lokaltidningen inom kommunen. Hur behåller de sin professionalism när de interagerar med varandra? Hur ser den relationen ut? Metod och material: Som metod i denna studie valdes semistrukturerade intervjuer som form då författarna vill ha en insikt i upplevelser och erfarenheter får de två olika yrkesgrupperna. Frågorna utgick från ett frågeformulär och följdfrågor ställdes vid behov för att förtydliga eller utveckla ett svar. Dessa intervjuer delades upp i fem journalister på Sundsvalls tidning och fem kommunikatörer på Sundsvalls kommun. De teorier och modeller som är aktuella för denna studie är yrkesetik och yrkesroll och Agenda-Setting theory (dagordningsteorin). Huvudresultat: Det studien hittade gällande relationen mellan kommunikatörer och journalister var att båda sidor kom väl överens och kunde samarbeta. Man skulle kunna säga att båda sidorna är i synergi med varandra. Båda sidor var tydliga med skillnaderna mellan sina yrkesroller. Journalisterna beskrev sin egna yrkesroll med stora ord, kommunikatörerna ansåg också att sin yrkesroll var viktig men inte i samma grad som journalisterna beskrev sin. Yrkesetiken hade även journalisterna bättre koll på i jämförelse med kommunikatörerna. I sin beskrivning var journalisterna tydligare än kommunikatörerna när det gällde att förklara hur man tänker och arbetar kring sin yrkesetik.

Uppsatsens syfte är att studera hur äldreomsorgen skildras i media och hur denna framställning görs. För att besvara syftet gjordes en innehållsanalys med kvantitativ och kvalitativ ansats. För att analysera och förstå resultatet användes tre teoretiska perspektiv: medielogik, dagordningsteorin och socialkonstruktivism. Uppsatsens material inhämtades från två dagstidningar varav den ena utges lokalt och den andra på riksnivå för att ge en bredare uppfattning om medias framställning av äldreomsorgen samt att se om någon skillnad sågs i de olika tidningarna. Urvalet av artiklarna publicerades under två separata månader 2015. Uppsatsens resultat visar tre framstående teman inom äldreomsorgen som ofta förekom i medias framställning och dessa var i huvudsak negativa med fokus på brister. I de två tidningarna var likheterna mellan framställningen mer framträdande än skillnaderna. / The aim of this study was to investigate how elderly care is portrayed in media. A content analysis with quantitative and qualitative approaches was made to answer the research questions. To ana-lyze and understand the results three theoretical perspectives were used: social constructivism, media logic and agenda theory. The study material was collected from two newspapers, one of which is published locally and the other at the national level, in order to gain a broader under-standing of the media's representation of elderly care and also to see the differences in various newspapers. We used the articles published during two separate months in 2015. Study results show three prominent themes in elderly care that are frequent in the media - the depiction is largely negative, with a focus on shortcomings. The portrayal is similar in both newspapers.

Den här uppsatsen undersökte hur medielogiken uttrycks i Rädda Barnens och Sverige för UNHCR:s videomaterial under flyktingkrisen september 2015. Då majoriteten av den medialiseringsrelaterade forskningen i Sverige har intresserat sig för partiledardebatter och politisk kommunikation finns det en kunskapslucka kring hur medielogiken formar andra sfärer i samhället. Denna studie avsåg att genom semiotisk analys och mulitmodal analys undersöka videomaterial i dessa två ideella organisationer, för att identifiera mediernas berättartekniker i dem. Sammanlagt analyserades fyra videoklipp i två ideella organisationers Facebook-sidor under september 2015 utifrån teorin om semiotik och medielogik. Två tydliga teman i videoklippen framträdde ur resultatet. Dessa benämnde vi som Flyktingkrisen som empati och Flyktingkrisen som verklighet. Ur dessa framkom fyra underteman. Dessa benämnde vi som dramatisering, dokumentering, reklamformat och nyhetsformat. Studiens resultat visade även att medielogiken personifiering förekommer starkt i samtliga av våra studieobjekt. Utifrån detta resultat kunde vi dra slutsatser kring genom vilka stereotyper personifieringen framkom i.   Vår studie bidrar därmed till forskningsfältet med kunskap om stereotyper av flyktingar. I tidigare forskning av Ylva Brune (1998) urskiljs två sorters stereotyper av flyktingar: offer eller hot. Vidare menar Urban Ericsson (2001) att stereotypen den duktige flyktingen tenderar att förekomma i media endast på individnivå. I vårt material fann vi att en flykting gestaltades annorlunda än de stereotyper vi fann i vår tidigare forskning. Vi valde att kalla den här kategorin flyktingen som målmedveten då denne är fast besluten att ta sig fram trots omständigheterna. Vi fann även en icke tidigare dokumenterad framställning av flyktingar som likartad publiken när det gäller välfärdsbakgrund. / The aim of this paper was to examine how media logic’s are expressed in Save the children’s and Sweden for UNHCR’s video material during the migrant crisis. Since the majority of the mediatization research in the Swedish context has focused on the party leaders and political communication, there is a lack of awareness regarding how media logic shapes other spheres in the community. This study’s objective was to examine video material through semiotic and multimodal analysis, to identify media logics. In total four videos from two nonprofit organizations, that were published in September 2015, were analyzed based on the understanding of media logics.  Two distinctive themes appeared in the results. These were titled migrant crisis as empathy and migrant crisis as reality.  From these, four subthemes appeared. These were titled dramatization, documentation, advertising formats and news format. The result shows that personalization occurs strongly in all of our study.  Our study contributes to the research field with knowledge about stereotypes of refugees. We found a new kind of stereotype that we have chosen to call the determined refugee. The choice of name for this category is based on our interpretation of a refugee as determined to survive. In addition to the study’s contribution of how the representation of refugees among nonprofit organizations now take a new form, we also found a not previously documented representation of refugees like the crowd when it comes to the welfare background.  Our study contributes to knowledge about how mediatization is expressed in strategic communication.

Problemformulering och syfte: Den 17-åriga flickan Lisa Holms försvinnande den 7 juni 2015 var ett fall som gavs enorm publicitet i svensk media och denna nyhetshändelse engagerade hela Sverige. Den stora uppmärksamhet som dramatiska händelser väcker i svensk media kan förklaras av att en händelses sensationella karaktär har inverkan på nyhetsvärdet. Konkurrensen mellan medier och jakten efter att fånga publikens uppmärksamhet gör att de använder sig av olika journalistiska grepp och berättartekniker när de rapporterar om stora dramatiska händelser. Syftet med den här studien har varit att, utifrån fallet Lisa Holm, se hur tre svenska tidningar använder sig av medielogik, samt hur de gestaltar och berättar narrativt om en dramatisk händelse i nyhetsrapporteringen. Metod och material: Med narrativ innehållsanalys och teorierna medielogik, gestaltning och framing narrative och våra frågeställningar har vi undersökt nyhetsrapporteringen om fallet Lisa Holm i tidningarna Nya Lidköpings-tidningen, Aftonbladet och Dagens Nyheter från 9 juni till 15 juni 2015. Till hjälp i arbetet att analysera artiklarna från respektive tidning har vi använt oss av en frågemall från Anna Johanssons bok Narrativ teori och metod – med livsberättelsen i fokus. Huvudresultat: Medielogikens journalistiska grepp är mest framträdande i Aftonbladet. Alla tre tidningarna har dock ett stort fokus på personliga berättelser. Det finns skillnader i hur Aftonbladet, NLT och DN väljer att gestalta fallet, men berättelsens poäng blir densamma för alla tre tidningar. Narrativt berättande och dramaturgi ser vi exempel på genom hur de tre tidningarna presenterar berättelsens händelseförlopp och uppbyggnad.