De radikala högerpopulistiska partierna Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti har båda etablerat sig i Sveriges respektive Danmarks partisystem. Då studier av populism och populistiska aktörer i relation till journalistik ur ett medievetenskapligt perspektiv är få, är denna studies syfte att studera och diskutera relationen mellan journalistik och radikala högerpopulistiska aktörer. Detta för att möjliggöra en diskussion kring vilken roll denna relation spelar för mediers journalistiska innehåll och framställning av politiska aktörer. Uppsatsens utgångspunkt tar sitt uttryck från tidigare forskning av radikala högerpopulistiska aktörer och deras framväxt tillsammans med teoretiska ansatser om mediers politiska rapportering. Genom en kvantitativ innehållsanalys av ledande svenska och danska dags- och kvällstidningar kommer slutsatser kring beroenderelationen mellan medier och radikala högerpopulistiska aktörer dras och problematiseras.

Abstract Purpose: The purpose of this thesis was to examine to which extant the politically governed organization, Swedish association of local authorities and local regions (SALAR), has been mediatized. Furthermore the purpose was to examine how SALAR being a Meta-organization affected the mediatization process. To accomplish this the thesis studied how SALAR organized themselves internally in order to form opinion through the media in one of their prioritized issues. A further purpose was to equalize SALAR’s mediatization process with the mediatization process for the whole political system.  Method: This is a qualitative study which the gathered material has been collected through two types of methods, semi structured interviews and field observations. Material: A total of eight interviews were made distributed over three departments inside SALAR. Furthermore four observations were made to supplement the interviews. Findings: The general findings of this study shows that SALAR has been mediatized through organizing in way which signals adaptation to media logic. However, contrary too much of what the literature tells about political mediatization, SALAR adapts to media logic to be able to use the media as an arena for the messages and stories they want to tell. Which means that the adaption isn’t only forced but they are able to make the most of that adaption. SALAR from a Meta organizational perspective shows that it does not affect the actual mediatization process, only that using members as examples enforces the content, which later forms opinion. Concluding, no evidence can be found the supports the notion that SALAR’s mediatization process can be equalled to the meditization process for the whole political system. / Sammanfattning   Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken grad den politiskt styrda organisation SKL blivit medialiserad. Dessutom studera hur SKL i egenskap av att vara metaorganisation påverkar hur denna medialisering sker. För att åstadkomma detta undersöks hur SKL organiserar sig internt för att kunna bedriva medial opinionsbildning inom en av deras prioriterade verksamhetsfrågor, ökat bostadsbyggande. Därtill var ett ytterligare syfte att likställa SKL:s medialiseringsprocess mot medialiseringsprocesserna för hela det politiska systemet.   Metod: Det här är en kvalitativ studie där insamling av det empiriska materialet har skett genom semi-strukturerade intervjuer och fältobservationer.   Material: Totalt åtta intervjuer genomfördes. Fyra tycken från avdelningen för kommunikation, tre från avdelningen tillväxt och samhällsbyggnad och en från avdelningen VD-stab. Därtill har fyra observationer genomförts för att komplettera de intervjuer som gjorts.   Resultat: Resultatet av undersökningen visar att SKL har blivit medialiserad utifrån två definierade medialiseringsfaser. Det betyder att SKL anpassar sig till medielogik för att kunna möta mediernas behov. Resultatet visar att denna anpassning görs för att kunna använda media som en arena för de budskap som man vill förmedla i opinionsbildande syften inom bostadsfrågan vilket skiljer sig från vad mycket av litteraturen om politisk medialisering säger. SKL som metaorganisationen har också inga stora problem med att hantera sina medlemmar in denna medialiseringsprocess och har heller ingen påverkan på hur den sker. Däremot kan SKL som metaorganisation förstärka sitt innehåll i de mediala produkter som produceras i syftet att vara opinionsbildande. Inga övertygande bevis kan dock inte göras för att se SKL:s medialisering som en representant för medialiseringen av det hela politiska systemet. Det här på grund av att SKL som organisationen har ett annat sätt att vara verksam på vilket gör att deras anpassning till medielogik inte med säkerhet går att säga är densamma som anda politiska institutionernas anpassning.

Uppsatsens syfte har varit att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, undersöka hur olika grupper framställs journalistiskt i nyhetsrapporteringen av mässlingsutbrottet i Göteborg under vintern 2017-2018. Undersökningen har genomförts med kritisk diskursanalys och resultaten har analyserats med postkolonial teori samt teorier om nyheter som kulturell gemenskap och nyhetslogik. I material framkom två huvudsakliga diskurser; folkhälsodiskursen och antivaccinationsdiskursen. Vid sidan av dem framkom en latent främlingsfientlig diskurs. Undersökningen visar att medial konstruktion av ”den andre” sker gällande två grupper i materialet; vaccinationsmotståndare och migranter. Det undersökta materialet är inte direkt främlingsfientligt men indikerar tydligt en främlingsfientlig diskurs. Undersökningen visar att det finns kvar postkoloniala idéer som tar sig uttryck genom konstruktion av migranten som ”den andre” i materialet. / The purpose of this paper has been to study the journalistic portrayal of different groups in the news coverage regarding the measles outburst in the winter of 2017/2018, from a social constructionist perspective. The study has been carried out using critical discourse analysis. The results have been analyzed using postcolonial theory and theories about news logic and news as cultural community. Two main discourses emerged in the material, the public health discourse and the anti-vaccination discourse. A latent xenophobic discourse also emerged in the material. The study shows medial construction of “the other”, regarding two groups; the vaccination-objector and the migrant. The study does not show that the material is explicit xenophobic. However, the material clearly indicates a xenophobic discourse. Therefor the study shows that there are still postcolonial ideas, that are manifested through construction of the migrant as “the other” in the material.

Studiens fokus ligger på att undersöka om det finns skillnader i framställningen mellan en kvinnlig respektive manlig mördare i svenska medier. De svenska mediernas språkbruk i relation till gärningspersonerna i de undersökta artiklarna ligger till grund för studien. 18 stycken artiklar analyseras tagna från Aftonbladet, Dagens Nyheter och SVT Nyheter. Studiens syfte är att se om skillnader i framställningen existerar, och i så fall hur de syns. Analysen utgörs av en kritisk diskursanalys, även kallad CDA, samt Carvalhos ramverk för textanalys. Carvalhos ramverk skapar en möjlighet för texten att analyseras i olika steg då den kategoriserar olika teman genom vilka språket kan analyseras. Objekt, aktörer, språk, diskursiva strategier och ideologiska ståndpunkter är de kategorier vilka genom språket analyseras. Från de språkmässiga strategier och val som medierna gjort kan en analys sedan göras som grundar sig i det teoretiska ramverket. Kritisk diskursanalys används som metod men även teori tillsammans med genusteori om stereotyper samt medielogiken.   Resultatet visar att en av de mest återkommande företeelserna i alla medier är hur gärningspersonerna framställs genom motsatta traditionella stereotyper. Mediernas varierande fokus på detaljrikedom gällande brotten är något som bidrar till hur de två gärningspersonerna framställs. I resultatet diskuteras även hur framställningen av gärningspersonerna säger något om dagens samhälle i Sverige. / The focus of this study is to see if there are any differences in the how Swedish media portrays female and male killers. Swedish media’s use of language in relation to the news articles about the perpetrators is the basis of the study. 18 news articles from the newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter and SVT Nyheter were analyzed. The purpose of the study is to see if there are any differences in the portrayal and if so, how they are shown. The analysis constitutes of a critical discourse analysis, also known as CDA, and the framework for text analysis created by Carvalho. The framework creates the possibility of analyzing the texts step by step and helps categorize the different themes in which the language will be analyzed. The categories used in the analysis are object, actors, language, discursive strategies and ideological standpoints. By looking at the linguistic strategies and the choices made by the media we can analyze the material in accordance with the theoretical framework. Critical discourse analysis is the used method as well as theory, along with gender theory about stereotypes and media logic.   The results from the analysis discusses the different discourses found. One of the most prominent phenomenon found was the fact that Swedish media portrayed the killers as their stereotype opposite to them. The results also discuss if the portrayal of the perpetrators can tell us anything about society as a whole.

The aim of this bachelor thesis was to examine how Swedish tabloids portrayed Sweden’s greatest female boxers Mikaela Laurén and Klara Svensson the time before and the time after their great meeting at Hovet the 10th of September. We examined the following questions: Which gender roles are given to Sweden’s greatest female boxers Mikaela Laurén and Klara Svensson in Swedish tabloids and how is the interplay between media and the figures in the text described in the Swedish tabloids?   We used narrative analysis to investigate 14 texts from Aftonbladet and Expressen which were related to the match at Hovet. We found that the two boxers were portrayed differently. Laurén was portrayed as the bad girl who had to fight hard to get to where she is. She is tough and she is the one that comes with mean comments and gives media the real intrigues and she likes to use props. She believes she has a greater purpose, to get female boxing acknowledged on the media agenda. Svensson is portrayed as the good girl, she is more girly and is portrayed as if she seems to think that she is a better person than Laurén and therefore pity her when Laurén creates drama in the media. Svensson tries to convince the media that she is a tough girl but is still portrayed as more girly. Both Laurén and Svensson were also portrayed with their roles outside of boxing, as girlfriends which is common for female athletes. The meeting seems to be perfect for both the media and the boxers team. The meeting is portrayed as the final battle between good and evil.

Public service definieras som ”i allmänhetens tjänst” och innebär att de ska finnas där för alla. Däremot har det visat sig att delar av allmänheten har tappat ett intresse och ifrågasatt dess koncept. Millennieskiftet var en vändning för digitala tjänster vilket ökade chanserna för allmänheten att medverka i skapandet av programproduktioner. Uppsatsens syfte är att öka förståelse om, när, hur och i vilken utsträckning SVT inkluderar medverkare genom medietekniska medel. Studien genomfördes med hjälp av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en rekonstruktionsintervju. De kvalitativa intervjuerna gav en överblick över produktionen vilket i sin tur gav grund för en att få en inblick i produktionen med hjälp av rekonstruktionsintervjun. Studien resulterade till en överblick av flera programproduktioner, ett konkret fall av programmet Jobbigt och vilka aktuella möjligheter och utmaningar SVT har inför en medverkan med allmänheten. Slutsatsen påvisade att SVT i nuläget möjliggör främst deltagaraktiviteter via deltagarformen ackumulering och använder till en viss del av medverkarnas bidrag i programproduktionen. Detta sker mest i fasen före produktionen och minst i fasen under produktionen. Det visade sig också att SVT är i pågående utveckling av produktioner som utforskar medietekniska medel samt att SVT använder både externa och interna plattformar för inkludering av medverkare. SVT:s främsta utmaningen är att dem står med ena benet i traditionellt skapande och det andra benet i modern deltagarkultur. På så vis saknar hela organisationen en gemensam idé om hur de vill eller inte vill inkludera medverkare. Utifrån från deltagarkulturen är SVT:s utmaning att finnas där för alla och leverera tekniska förutsättningar och deltagarformer. Om SVT sänker kvalitén på det tekniska kravet och fokuserar på engagemanget finns det en affärsmöjlighet för SVT. / Public service is defined as "the public’s interest" and means that it should be there for everyone. However, it has become apparent that parts of the public have lost interest and question the concept of it. The millennium was a turning point for digital services which increased the chances for the public to participate in the creation of productions. The aim of the paper is to increase understanding of it, how, when, and to what extent SVT includes participants through media technology means. The study was conducted using three qualitative semi-structured interviews and one reconstructive interview. The qualitative interviews provided an overview of the production, which in turn provided a basis for gaining an insight into the production using the reconstruction interview. The study resulted in an overview of several productions, a concrete case of the Jobbigt and what current opportunities and challenges SVT faces in engaging with the public. The conclusion demonstrated that SVT currently enables participatory activities mainly through the participatory form of accumulation and uses to some extent the contributions of the participants in the production. This is done mostly in the pre- production phase and least in the last production phase. It was also found that SVT is in the process of developing productions that explore media technology means and that SVT uses both external and internal platforms for inclusion of participants. SVT's main challenge is that they have one leg in traditional creation and the other leg in modern participatory culture. Thus, the whole organization lacks a common idea of how they want or do not want to include participants. From the perspective of participatory culture, SVT's main challenge is to be there for everyone and deliver technical conditions and participatory forms. If SVT lowers the quality of the technical requirement and focuses on engagement, there is a business opportunity for SVT.

I augusti 2010 inträffade en olycka i San José-gruvan i Chile. Olyckan resulterade i att 33 gruvarbe-tare blev fast i ett skyddsrum i över två månader innan de kunde räddas. Händelsen fick ett stort utrymme i media världen över. I vår studie har vi utmanat medielogiken genom att testa tre ny-hetsvärderingsteorier utifrån aftonbladet.ses och dn.ses nyhetsrapportering kring gruvolyckan. Tidningarna valdes därför att de är Sveriges största kvälls- respektive morgontidning. Vi undersök-te vilken av teorierna som bäst kunde appliceras på rapporteringen och även på skillnader mellan tidningarnas rapportering sett utifrån teorierna. De nyhetsvärderingsteorier vi testat kommer från Håkan Hvitfelt, Tony Harcup & Deirdre O’Neill samt Pamela J. Shoemaker, Tsan-Kuo Chang & Nancy Brendlinger.Vid analysen utförde vi en kvalitativ textanalys och analyserade artiklarna hermeneutiskt genom åtta dimensioner i ett analysschema. Under studien kom vi fram till att det endast finns små skill-nader mellan tidningarna i deras rapportering. De skiljer sig bara åt i två av de åtta dimensioner vi analyserade. Ingen av teorierna stämde helt överens med rapporteringen, men Hvitfelt är den teo-retiker vars teorier stämmer bäst överens med hur tidningarna skrev. Tätt därefter följer Harcup & O’Neill och därefter Shoemaker et al. Det bör dock understrykas att teoriernas kriterier i många fall var vaga och svårtolkade, vilket ledde till att vi själva fick tolka vad teoretikerna menade. Fast-än teoretikernas idéer skiljer sig åt finns det alltså ingen som lyckats skapa en teori som är fullstän-dig. Det är först när teorierna konvergerar som de visar en godtagbar väg till hur en artikel blir nyhetsvärdig i dagens medielandskap. / In August 2010 an accident occurred in the San José mine in Chile. 33 miners were trapped in a shelter at a depth of 700 meters for over two months before they were rescued. The accident got a lot of media cover-age worldwide. In our study we have challenged the media logic by testing three news value theories from the content of aftonbladet.se:s and dn.se:s news articles regarding the mining accident. The newspapers were selected because they are the largest evening and morning newspaper in Sweden. We looked at which of the theories that best could be applied to the newspapers articles and also the differences between the newspa-pers' reporting from the perspective of the theories. The news value theories that we tested are from the theorists Håkan Hvitfelt, Tony Harcup & Deirdre O'Neill and Pamela J. Shoemaker, Tsan-Kuo Chang & Nancy Brendlinger. In the analysis we made a qualitative text analysis and analyzed the articles hermeneutically through eight dimensions in an analytical framework. During the study we concluded that there are only small differences between the newspapers in their reporting. We only found differences in two of the eight dimensions we analyzed. None of the theories fully consists with the newspapers reporting, but Hvitfelt is the theorist whose theory is most consistent with how the newspapers were written. He is followed closely by Harcup & O'Neill, then Shoemaker et al. It should be emphasized that the factors in the theories in many cases are vague and difficult to interpret, which led us to make our own interpretations in those cases. Although the theorists’ ideas differ, none of them has succeeded in creating a theory that is complete. It is only when the theories converge that they demonstrate an acceptable way of how an occurrence becomes news worthy in today's media landscape.

The tsunami in Thailand in 2004, 9/11 and hurricane Katrina in New Orleans 2005 are all reminders that no organization is immune to crises, which also means that all organizations should be prepared and know how to handle a crisis if one was to occur.   A case study has been conducted, on a crisis regarding a fire that occurred on the 31st of July 2014 in Västmanland, Sweden. Through Qualitative interviews empirical data was gathered and then analyzed together with our theories and previous research. The purpose of the study is to analyze how the municipalities affected and the County Administrative Board of Sweden handled and communicated with/to the public during the fire that spread in Västmanland 2014.   Our study shows that a risk analysis and analysis of surroundings is crucial in anticipating a crisis event and that it is essential for organizations to undergo training to prepare organization members on how to handle a crisis. Another conclusion is that the need for information is large during a crisis event and grows throughout the entire course of the crisis. The crisis that we studied had a lack of information, but at the same time the public’s need for information is a need that can’t be satisfied during a crisis. And if the organizations concerned do not satisfy the public’s need for information, rumors will start to disseminate to cater to the public’s needs. Rumors have always been a part of crisis communication but has with today’s technologies assumed a digital form which means that they can spread to a wider group of people. The digital and social media constituted of an essential tool for the affected stakeholders crisis communication and the local radio played an important role in managing the crisis.

Hur arbetar den svenska Polismyndigheten med relationsbyggande taktiker på Instagram? Genom att undersöka det engagemang, den interaktion och sättet på vilket Polisen bemöter kritik bemöts på plattformen har jag kunnat fastställat hur ett antal av dessa tekniker nyttjas i praktiken. Under en begränsad tidsperiod har samtliga inlägg och kommentarer som publicerats till myndighetens konto studerats utifrån tidigare forskning såväl som utifrån utvalda teoretiska perspektiv. I bearbetningsprocessen av det empiriska materialet uttyddes indikationer på att en konflikt uppstått som resultat av den polisiära närvaroden polisiära närvaron på Instagram. Konflikten konstaterades bero på den spänningen som sker när en statlig instans befinner sig på sociala medieplattformar där den externaa kommunikationen anpassas utifrån plattformarnas medielogik. Denna spänning har vidare problematiserats utifrån ett myndighetsperspektiv. I slutsatsen presenteras ett teoretiskt resultat som tydliggör vilka relationsbyggande taktiker som Polisen har använt sig av på Instagram. Här redogörs det också för vilka utmaningar en myndighet kan komma att möta när denna väljer att anpassa sin kommunikation utifrån medielogik.I slutsatsen presenteras ett teoretiskt resultat som tydliggör vilka utmaningar som medföljt när Polismyndigheten valt anpassa sin kommunikation utifrån medielogik. / How does the Swedish Police use relationship building tactics on Instagram? I’ve been able to determine how these tactics are being used practically by examining how the Police engages, interacts, and handles critique on this specific social media platform. All posts and comments posted published to the Police’s account during a selected timeframe have been examined through the lens of previous research and theoretical perspectives. As I began processing this material, a conflict emerged as a result of the Police’s use of the aforementioned tactics used to build relationships with the public. This conflict was determined to be the result of athe tension emerging when a government agency is required to adapt its communication afterto the media logiclogics of social media platforms. This tension was also discussed from the viewpoint of a government perspective. The theoretical results presented in the conclusion of thise thesis highlights the challenges that has facesd a government agency the which choses to Swedish Police as it adapts itsadapt its external communications afterto the media logic. I will also account for the relationship building tactics that has been used by the Police on Instagram.

Experterna i media har till uppgift att kommentera och analysera nyhetshändelser. Genom rollen att göra skeenden begripliga för en större publik besitter de makten att påverka samhällsopinionen. Med utgångspunkt i mediernas fascination för att rapportera om brott och straff undersöktes i den här studien svensk press användning av kriminologer som experter. Studiens empiriska material bestod av 710 artiklar publicerade i elva storstadstidningar mellan den 1 april 2012 och den 31 mars 2017. Uppsatsens teoretiska ramverk byggde på medielogik som förklarar den process i vilken medierna presenterar och distribuerar information. I den här studien bidrog den med förståelse till svensk press val av kriminologer och hur dessa kan kopplas till mediernas behov. Dessutom användes representationsteori i syfte att analysera kriminologernas citat. För att studera detta tillämpades en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema konstruerades och variabler utformades för att besvara studiens frågeställningar. Senare användes en kvalitativ innehållsanalys för att analysera tematik i kriminologernas citat.    Resultatet visade att fördelningen av kriminologer är obalanserad. Framför allt framträdde Jerzy Sarnecki i en dominerande del av artiklarna, men också Leif GW Persson och Mikael Rying förekom i en förhållandevis stor utsträckning. I resultatet konstaterades dock att Leif GW Perssons namn och ansikte oftast användes för att locka till läsning, något som nyanserar bilden av Jerzy Sarnecki som mediernas favoritkriminolog. Vidare påvisades det att studiens topp tre kriminologer sällan tilldelas en närmare presentation än att de är just kriminologer, detta jämfört med övriga kriminologer som ofta legitimeras med forskningsunderlag och ytterligare yrkesroll. Dessutom uppmärksammades att kriminologerna, beroende på hur de uttalade sig, gavs varierat utrymme i olika frågor. / Recent years the criminologists has possessed a larger quantity of space in the Swedish media; many times to contribute with knowledge and theories for the public regarding crime events. At the same time news desks experience a greater task with an increasing pressure to be first with publishing different stories, which could lead to a comfortable approach to new expert sources. The main purpose of the thesis was therefore to examine how criminologists are represented and presented in some of the major Swedish newspapers from a perspective of Stuart Hall’s ideas of representation. With a quantitative and qualitative content analysis a total of 710 news articles in eleven different papers were examined, from the beginning of April 2012 until the end of March 2017. In an early stage it was clear that just three criminologists occurred in over 70 percent of the articles. Later different themes between them could be identified which displayed how their attributes were used in different ways, giving them access to express themselves in varied topics. Furthermore the analysis showed that the experts were represented in a rather hard boiled manner. For example topics as fatal violence and criticism of the police were two categories in which they often appeared.