The study “Why did you not go at the first stroke?” aims to examine how the media today illustrate men’s violence against women in modern day Sweden. The study is limited to two established Swedish news media and newspapers; Aftonbladet and Dagens Nyheter. Six articles were chosen based on a qualitative content analysis and analyzed using two different schedules in order to reach a result. The two schedules were produced with the theoretical framework in mind, framing theory, media logic and gender representation. The articles are chosen from 2020 to 2021, to reach up to present time and the fact that men’s violence against women as an issue has been more noticed during the corona pandemic that started in the spring of 2020. The articles are presented separately in the analysis and each connects to media logic storytelling techniques that are used; stereotyping, personation, intensification and polarization. The illustrations of men’s violence against women show that women often get portrayed as victims in this type of crime journalism. These victims always occur with name and age whereas the perpetrators who almost always stay anonymous. In the articles in this study the violence is rarely blamed on external factors. However, several articles involve people who had a previous relationship. Due to the limited material of the study, the discussion and result shows that no difference between the newspapers can be established. Some minor differences are found but not in the amount for any conclusions to be drawn.

Framing Neverland is a content analysis that examines how the documentary Leaving Neverland is portrayed in Swedish daily press between January 25 to May 20, 2019. It is through the questions “How does the framing of Leaving Neverland being perceived in Swedish daily press?” and “Does morning and evening presses differ in the framing?” the essay was designed. Entman's framing theory forms the basis of the study's theoretical framework and is supplemented with media logic and tabloidization, which is operationalized into variables in the study of 100 articles within Swedish daily press. The Swedish morning and evening newspapers are represented by the four largest daily newspapers in Sweden today; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. A cluster selection were made in the process of choosing the articles, because of the choice of newspapers which is the largest Swedish ones today, also a total selection when all published articles within the population have become objects for the survey. Previous research consists of framing theory and tonality of different subjects than this study, since similar essays traditionally relate to political and war reporting. Inspiration has been given from previous research on analysis tools to apply to this contemporary work which is at the intersection of popular culture and news content. The newspaper framing  in general is relatively homogeneous, which explains some tabloidization among, what we call, the quality press. The commercialization of the media gives rise to this, but some differences remain. Aftonbladet is the newspaper with the most frequent reporting by Leaving Neverland and then comes Expressen. Which means that the evening press prioritize this topic as a higher news value than what the morning press does. However, it is possible to extract a result which shows that the content of the morning press is of a more critical nature towards Leaving Neverland. Together, the result is thus presented through framing theory, media logic and tabloidization, which together explain how the documentary is framed. / Framing Neverland är en kvantitativ innehållsanalys som undersöker hur dokumentären Leaving Neverland gestaltas i svensk press mellan 25 januari till 20 maj 2019. Det är genom frågeställningarna “Hur ser gestaltningen av Leaving Neverland ut i svensk press?”  samt  “Skiljer sig morgon- och kvällspress i gestaltningen?”  som uppsatsen utformats. Gestaltningsteori står till grund för studiens teoretiska ramverk och kompletteras med medielogik och tabloidisering, vilket operationaliseras till variabler i studien av 100 artiklar inom svensk press. Svenska morgon- och kvällstidningar representeras genom de fyra största dagstidningarna i Sverige idag; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Det är således ett klusterurval som gjorts av de största tidningarna, men även ett totalurval då alla publicerade artiklar inom populationen har blivit objekt för undersökningen.  Tidigare forskning består av gestaltning och tonalitet av annan slags karaktär än denna studie, då liknande uppsatser traditionellt sett förhåller sig till politisk- och krigsrapportering. Inspiration har givits från tidigare forskning gällande analysverktyg för att applicera på detta nutida verk som befinner sig i skärningspunkten mellan populärkultur och nyhetsinnehåll. Resultatet i studien visar att tidningarnas sammanslagna gestaltning generellt är relativt homogen, vilket förklarar viss tabloidisering bland “kvalitetspressen”. Mediernas kommersialisering ger upphov till detta, men vissa innehållsmässiga skillnader kvarstår. Aftonbladet är den tidning som står för största delen av nyhetsrapporteringen av Leaving Neverland och därefter kommer Expressen. Detta innebär att kvällspressen anser att detta ämne har ett högre nyhetsvärde än vad morgonpressen gör. Således går det att utvinna ett resultat som påvisar att morgonpressens gestaltning är av mer kritisk karaktär gentemot Leaving Neverland. Tillsammans redovisas följaktligen resultatet genom gestaltningsteori, medielogik och tabloidisering, vilket tillsammans förklarar hur medierna gestaltning ser ut av dokumentären.

Den här studien fokuserar på att undersöka i vilken utsträckning tidningsartiklar som baseras på källor hämtade från sociala medier uppfyller kriterierna för nyhetsurval samt vilka källkritiska principer som källorna uppfyller. Det undersöks även hur berättartekniker påverkar utformningen av artiklarna. Syftet är att utveckla en förståelse för vad som ligger till grund för skapandet av artiklarna samt bringa klarhet i huruvida skapandet av artiklarna legitimeras av de tre journalistiska teorierna nyhetsurval, källkritik och medielogik. Det empiriska materialet som studeras innefattar tre artiklar från Aftonbladet och en från Expressen. För att undersöka detta används en kvalitativ innehållsanalys och tematisering som metod. Studiens valda teorier och deras kriterier utgör grunden till de analytiska teman som används för att analysera det empiriska materialet. Resultatet av analysen visar att tidningsartiklarna uppfyller en eller flera kriterier som en händelse bör uppfylla för att legitimera skapandet av nyheten. Vidare visar studiens resultat att källorna som var hämtade från sociala medier inte uppfyller de källkritiska principerna samt att berättartekniker som tillspetsning, förenkling och intensifiering var de som påverkade utformningen av artiklarna mest. / The focus of this study is to investigate the extent to which newspaper articles based on sources gathered from social media fulfils the criteria for news selection and which source-critical principles that the sources fulfils. It also examines how narration affect the design of the articles. The purpose of this study is to develop an understanding of what the basis for creating the articles is and to clarify whether the creation of the articles is legitimized by three journalistic theories which are news selection, source criticism and media logic. The empirical material studies is comprises three articles from Aftonbladet and one from Expressen. To investigate this a qualitative content analysis and thematization is used as method. The chosen theories and their criterias form the basis of the analytical themes used to analyse the empirical material. The result of the analysis shows that the newspaper articles meet one or more criteria that an event should fulfil in order to legitimize the creation of the news. Furthermore the study results shows that the sources obtained from social media did not measure the source-critical principles and that narrative techniques such as accentuation, simplification and intensification were those that affected the design of the articles most.

Denna studie inriktar sig på att undersöka hur våldtäktsmyter används i svenska nyhetsartiklar. Mer specifikt undersöks sex stycken nyhetsartiklar varav tre kommer från morgontidningen Dagens Nyheter, respektive tre från kvällstidningen Expressen. Med en kritisk diskursanalys som både teori och metod möjliggör det att analyserar språket på djupet, och hitta underliggande strukturer, som våldtäktsmyter faktiskt är. Det teoretiska ramverket för studien utgår från teorin om kritisk diskursanalys, våldtäktsmyter, offerskapande och medielogik.   För att kunna finna underliggande strukturer och våldtäktsmyter användes olika analysverktyg hämtade från kritisk diskursanalys. Resultatet av denna studie visar att nyhetsartiklarnas manifesta budskap är öppna och feministiska. Underliggande och vid en mer djupgående läsning kan våldtäktsmyter avläsas i den fundamentala grunden. / This study targets how rape myths are used in Swedish news articles. Specifically, it examines three news articles from the morning paper “Dagens Nyheter” as well as three news articles from the evening paper “Expressen”. With a critical discourse analysis we found opportunity for theoretical and methodical analyses of news articles´ linguistics along with underlying structures of such rape myths. The theoretical framework for this study is based on the theory of critical discourse analysis, rape myths, victimization and media logic.   To find underlying structures and rape myths we used several analysis methods from critical discourse analysis. The result of this study shows that the news articles’ manifest messages as open and based on feminism values. However, through deeper interpretation, it is evident that rape myths are continuously used as the fundamental directive.

Föreliggande studie granskar hur mordet på Kim Wall konstrueras i svenska podcasts. Mediebevakningen av fallet har kritiserats för att vara spekulativ och oetisk och det är inte bara relevant, utan av största vikt att utreda huruvida den nya medieformen podcast följer i gammelmedias fotspår. Specifikt studeras fem podcastavsnitt varav tre stycken är privatägda och två stycken är public service-ägda. Genom kritisk diskursanalys spåras hur offer och förövare konstrueras utifrån ett genus- samt medielogiskt perspektiv. Därutöver analyseras likheter och/eller skillnader i dessa konstruktioner i privatägda respektive public service-ägda podcasts. Resultatet visar att såväl offer-, förövare- och fallet som sådant konstrueras utifrån fem olika diskursiva teman. I det första temat nästintill glorifieras förövaren Peter Madsen. I det andra- respektive tredje temat reduceras Kim Wall till en samling kroppsdelar och när hennes liv och gärning väl presenteras sker det genom en ofördelaktig förbindelse till Madsen. I det fjärde temat sensationaliseras brottet genom olika, medvetna eller omedvetna, diskursiva grepp. Slutligen beskrivs vissa skeenden med någon form av ironi, sarkasm eller satir. / The present study reviews how the Kim Wall murder is constructed in Swedish podcasts. The media coverage of the case has been criticized for being speculative and unethical and it is not only relevant, but of the utmost importance to investigate whether the new media form podcast follows in the footsteps of traditional media. Specifically, five podcast episodes are studied, of which three are privately owned and two are public service-owned. Through critical discourse analysis, it is traced how victims and perpetrators are constructed from a gender and media logic perspective. In addition, similarities and / or differences in these constructions are analyzed in privately owned and public service-owned podcasts. The result shows that both the victim, the perpetrator and the case as such are constructed based on five different discursive themes. In the first theme, the perpetrator Peter Madsen is practically glorified. In the second- and third theme, Kim Wall is reduced to a pile of body parts and when her life and deed are presented, it is done through an unfavorable connection to Madsen. In the fourth theme, the crime is sensationalized by various, conscious or unconscious, discursive approaches. Lastly, some events are described with some form of irony, sarcasm or satire.

Det som studeras i denna undersökning är hur morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet beskrev utrikesminister Carl Bildt kopplat till de fängslade journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Syftet med undersökningen är att identifiera morgontidningarnas diskurs om Carl Bildt i de olika faserna av rapporteringen kring de fängslade svenskarna journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Detta kommer att undersökas via en kritisk diskursanalys där vi kronologiskt går igenom morgontidningarnas rapportering av Bildt kopplat till Schibbye och Persson från att de fängslades till tiden efter då de var fria. Som delsyfte vill vi granska och diskutera de resultat vi kommer fram till i diskursanalysen. Detta görs för att kunna presentera och kartlägga hur de eventuellt olika diskurserna skiljer sig. Utifrån syftet och delsyftet kommer vi undersöka följande frågeställningar: Hur såg den dominerande bilden och rapporteringen om Bildt ut före respektive efter journalisternas frigivning? Samt: Skiljde sig morgontidningarnas rapportering om Bildt före respektive journalisternas frigivning, i så fall hur?Det vi kom fram till i undersökningen var att diskursen om Bildt vände i samma stund som förutsättningarna för Schibbye och Persson vände då de frigavs. Diskursen gick från negativ till positiv när fakta om Bildt och hans insats kunde utvärderas i retrospekt. Vår huvudsakliga slutsats är att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i detta fall fokuserade mer på det sensationella och skandalösa nyheterna om Bildt, snarare än att vara en neutral och objektiv informationskälla. / This study is covering the reports on the Swedish minister of foreign affairs Carl Bildt in the Swedish morning newspaper Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet regarding the imprisoned journalists Martin Schibbye and Johan Persson. The purpose with this thesis is to identify the discourse in these two morning newspapers about Carl Bildt in the different phases of the reports regarding the journalists Martin Schibbye and Johan Persson. This will be studied throughout a critical discourse analysis. We will cover the reports in chronological order from the date the journalists were caught to when they were free. An extension of the purpose in this study is to inspect and discuss our results. This will be done in order to see and clarify how the discourse found in the results is different from each other. This purpose is leading us to the questions: What was the dominant picture in the reporting about Carl Bildt in the different phases of the case with the imprisoned journalists? And: Did the reporting on Bildt differ from the phase before the journalists release to the phase after the release, in that case how?The main result of this study is that the discourse regarding Bildt changed the same time the conditions of Schibbye and Persson changed. The discourse went from negative to positive when facts about Bildt and his mission came to light. Our main conclusion is that these two morning newspapers in this case was focusing on the sensational and scandalous news about Bildt rather than being a neutral and objective source of information.

Den här uppsatsen undersöker hur medielogik och public service-värdena uttrycks i SVT:s partiledarutfrågning hösten 2010. En totalundersökning i form av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys är gjord av samtliga partiledarutfrågningar som sändes i SVT veckorna före valet, samt respektive partis valmanifest. Fyra frågor mättes först kvantitativt och analyserades därefter kvalitativt med utgångspunkt i vilka medborgargrupper som synliggörs, hur partiledarnas privata angelägenheter exponeras, hur valmanifestens innehåll överensstämmer med de teman som journalisterna tar upp i utfrågningarna, samt regeringsbildningskomplikationer och samarbetssvårigheter av olika slag. I den kvantitativa analysen framkom att konsumentperspektivet dominerar, men skillnaden är stor i de olika partiledarutfrågningarna. Den personliga exponeringen av partiledarna ger minst utrymme åt dåvarande statsministerkandidaterna Fredrik Reinfeldt (m) och Mona Sahlin (s), men även åt Maud Olofsson (c). Valmanifestens överensstämmelse med de journalistiska frågeställningarna visade på stora skillnader mellan de olika partiledarutfrågningarna. Mest kommunikationsutrymme åt komplikationer ges med det Rödgröna blocket (och då främst de mindre partierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet.) Resultaten av vår undersökning är varierande, beroende på vilken frågeställning det gäller. Delar av public service-värdet verkar ha haft olika stor genomslagskraft hos de större partierna jämfört med de mindre partierna gällande konsekvenserna för de enskilda fallen och partiets politik. Ett återkommande tema är skildringen av politik som att den tar ifrån människor något snarare än att politiken tillför människor något. Ett annat drag vi har noterat är att medborgaren framställs som offer för något (nya bensinpriset, sjukförsäkringen, gymnasiereformen…) I ett samhälle som får allt större problem att engagera medborgarna i det politiska livet, kan det vara av värde att fråga sig hur stort ansvar medierna har för detta. Poängteras bör slutligen att de resultat vi kommer fram till inte ska refereras till journalistiken som profession, utan snarare belysa vikten av att en medveten strategi behövs för att lyfta fram de krafter som strävar mot medielogikens komponenter i form av polarisering, konkretisering och förenkling. / This essay examines how media logic and public service values are expressed in the SVT party leaders hearing fall of 2010. A comprehensive study in the form of quantitative and qualitative content analysis was made by all party leaders hearings broadcast on SVT weeks before the election, and each party's election manifesto. Four questions were measured primary quantitatively, and were then assayed qualitatively on the basis of the civic groups that are made visible, how the party leaders' private affairs are exposed, how the manifesto contents are consistent with the journalistic issues during the hearings, and government complications and cooperation difficulties of various kinds. The quantitative analysis indicated that consumer perspective dominates, but the difference is large in the various party leaders hearings. The personal exposure of the party leaders will have the least room for the then prime minister candidates Fredrik Reinfeldt (m) and Mona Sahlin (s), but also to Maud Olofsson (c). Manifesto conformity with the journalistic issues showed significant differences between the various party leaders hearings. Most communications space to complications are exposed with the Rödgröna blocket (and particularly the smaller parties, Miljöpartiet and Vänsterpartiet.) The results of our study are varied, depending on the issue in question. Components of the public service value seems to have a greater impact in the major parties compared to the smaller parties regarding the consequences for the individual cases and party policies. An overall theme is the presentation of policy that it takes away something from people rather than it adds. Another feature we have noticed is that the people were presented as victims of something (new price of gasoline, health insurance, upper secondary school reform ...) In a society of growing problems with involving the citizens in the political life, it may be useful to ask how much responsibility the media has of this. Finally it should be pointed out, that the results we arrive at should not be referred to journalism as a profession, but rather emphasize the necessity of a planned strategy to highlight the forces that strive to media logic components in the form of polarization, concretization and simplification.

Genom en kvalitativ innehållsanalys närstuderas artiklar i de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om rapporteringen kring den chilenska gruvolyckan är ett fall av trivialiserad journalistik - där ekonomisk vinst går före journalistisk kvalitet. De frågeställningar som ligger till grund för analysen är: Hur ser medierapporteringen ut om gruvolyckan i de utvalda tidningarna under den angivna perioden? Hur dramatiseras händelseförloppet under den angivna perioden i de utvalda tidningarna? Vad kännetecknar berättelsen om den chilenska gruvolyckan under den angivna perioden i de utvalda tidningarna? Utgångspunkten är redaktionellt nyhetsmaterial under den 10 till den 17 oktober 2010 som handlar om de 33 männens sista tid i gruvan. Resultaten visar att med hjälp av en överdriven otrohetsaffär, konflikter, lyckliga återföreningar och spektakulära erbjudanden skapades och dramatiserades berättelsen om gruvolyckan.

Ljudbildspel har producerats på tidningar i Sverige sedan 2007. De har blivit ett allt mer vanligt förekommande medieformat som idag syns på såväl kvällspressens, de stora morgontidningarnas och de lokala tidningarnas hemsidor. Samtidigt gör så gott som alla redaktioner nedskärningar, vilket inte minst drabbar fotograferna vars arbetsbörda växer i och med att bilder får en allt mer framträdande roll i pressen (Frigyes, 2010, s. 4-10). Produktionen av ljudbildspel är tidskrävande då fotografen inte bara tar bilder utan även ska ta fram ljud och klippa ihop det tillsammans med bilderna. I den här fallstudien av hd.se undersöks hur många som tittar på ljudbildspelen på deras hemsida samt om det finns vissa gemensamma karaktärsdrag hos de ljudbildspel som är mest besökta. Studien delas in i två delar där resultaten kombineras för att besvara studiens syften och frågeställningar. Den första delen av studien är en granskning av ljudbildspelens besöksstatistik samt besöksstatistik på andra delar av hemsidan för att utröna hur många som tittar på ljudbildspelen. Den andra delen är en kvantitativ innehållsanalys av samtliga ljudbildspel på hd.se där vi undersöker specifika karaktärsdrag hos varje ljudbildspel samt undersöker hur man puffat (gjort reklam) för ljudbildspelen både på webben och i papperstidningen. Båda delarna av studien kombineras för att svara på om de mest besökta ljudbildspelen har några specifika karaktärsdrag gemensamt. Studiens resultat visar att ljudbildspelen på hd.se har färre unika besökare än artiklar som behandlar samma ämne. Skillnaden till artiklarna var dock relativt liten. Med tanke på att ljudbildspelen är svåra att hitta på hd.se kan man ändå säga att intresset för ljudbildspelen är relativt stort. Intresset har dessutom stadigt ökat sedan man började producera dem 2007. Studiens resultat visar även att ljudbildspel på hd.se med vissa karaktärsdrag har fler unika sidvisningar än övriga ljudbildspel, samtidigt som dessa karaktärsdrag oftast saknas i ljudbildspelen. Exempel på dessa karaktärsdrag är ljudbildspel som behandlar ämnen som brott och juridik samt innehåller negativa inslag. Vidare har studien visat att ljudbildspel som man puffat för på hd.se har fler unika sidvisningar samtidigt som puffar i papperstidningen inte verkar påverka antalet unika sidvisningar.

The study has answered the questions to what extent people with disabilities are involved in SVT- and TV4- news reports and how people with disabilities are represented in news reports. The material is based on 140 news items. The study has demonstrated that news reports SVT and TV4 have different grades of misconceptions about disabled people. Disabled people are constantly being reinforced by negative disabling terms, the disability being of central importance for the news broadcast and they still occur in stereotypical depictions. Through the image of disabled people forms the bed-rock on which the attitudes towards, assumptions and expectations of disabled people are based on. They are fundamental to discrimination and exploitation that people with disabilities face on a daily basis, and contributes significantly to their systematic exclusion from mainstream society. Their continued use could contribute to the negative self-image of disabled people and, at the same time, perpetuates discriminatory attitudes and practices among the general public.