• Problemformulering och syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur mycket och hur svensk media bevakar nyheterna kring Donald Trump som uppstår genom hans twittrande och hur den ser ut nu jämfört i början av hans presidentskap i dags- och kvällstidningar. • Metod och material Undersökningen är en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys om hur Expressen och Dagens Nyheter har rapporterat om Donald Trumps twittrande sedan han blev president. • Huvudresultat Studiens resultat visar att Dagens Nyheter skriver mer om Donald Trump, men att Expressen har en högre andel artiklar om Donald Trumps twittrande. Det går inte att se någon tydlig förändring över tid utan kurvan går upp och ner under hela perioden. Båda tidningarna gestaltar Donald Trumps twittrande genom saklig skandalgestaltning. Studien visar även att redaktionerna lägger upp artiklarna på olika sätt. Expressen skriver om fler saker i samma artikel medan Dagens Nyheter delar upp det i olika artiklar.

<p>On September 10th 2003 the Swedish foreign minister Anna Lindh was brutally murdered in a shopping mall in central Stockholm. An intense police pursuit was initiated immediately and shortly after, a man who later proved to be innocent was portrayed as the murderer in the Swedish media. The main purpose of this essay was to examine how the suspect and the police were described in the evening newspaper Aftonbladet and the morning newspaper Dagens Nyheter. Do the descriptions differ in any way? A total of fifteen texts were examined, eight articles from Aftonbladet and seven from Dagens Nyheter. The method we used were critical discourse analysis, with focus on theories like media logic and representation. The result showed that both DN and Aftonbladet used dramaturgical methods as intensification and polarization in their reporting. Both papers also engaged in an extensive description of the 35-year-old's personal history and payed little or no mean to press ethics, in terms of personal integrity. A fact that could indicate the growing convergence between evening and morning press.</p>

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur väl medieföretaget Norrköpings Tidningar tar till vara flerkanalspubliceringens möjligheter och om innehållet i de olika kanalerna skiljer sig. Under vecka 15, 2008, måndag till lördag gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av innehållet i Norrköpings Tidningars papperstidning, webb och tv-kanalen 24nt. Den kvantitativa innehållsanalysen ligger till grund för vår studie men vi har valt att komplettera vår undersökning med en fallstudie och kvalitativa intervjuer. Vår hypotes när vi inledde vårt arbete var att innehållet i de olika kanalerna inte skiljde sig nämnvärt. Detta visade sig stämma till viss del. I vår fallstudie fann vi att vissa texter finns i både webb och papperstidning utan omskrivningar. På så sätt utnyttjar man inte de olika kanalernas möjligheter. De stora skillnader vi har sett mellan kanalerna ligger i vilken typ av ämne de tar upp. En stor skillnad vi fann var att webben hade mycket mer blåljusnyheter än de andra kanalerna. Webben var även den kanal som var snabbast med publicering. På en aspekt avvek tv-kanalen från de andra kanalerna genom att ett högt antal vanliga medborgare fick uttala sig som källor. I vår undersökning fann vi också att nyhetsvärderingen skiljer sig mellan de olika kanalerna. Tv-kanalen väljer sina nyheter efter möjlighet till bra bilder medan webben väljer händelsenyheter som behöver uppdateras. Vi kom fram till att papperstidningen är den kanal som utnyttjar sina styrkor minst. Anledningen till att papperstidningens möjligheter utnyttjas minst är att den är så djupt rotad bland läsarna och det kommer att ta tid innan läsarna är mogna för en förändring.</p>

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur väl medieföretaget Norrköpings Tidningar tar till vara flerkanalspubliceringens möjligheter och om innehållet i de olika kanalerna skiljer sig. Under vecka 15, 2008, måndag till lördag gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av innehållet i Norrköpings Tidningars papperstidning, webb och tv-kanalen 24nt. Den kvantitativa innehållsanalysen ligger till grund för vår studie men vi har valt att komplettera vår undersökning med en fallstudie och kvalitativa intervjuer. Vår hypotes när vi inledde vårt arbete var att innehållet i de olika kanalerna inte skiljde sig nämnvärt. Detta visade sig stämma till viss del. I vår fallstudie fann vi att vissa texter finns i både webb och papperstidning utan omskrivningar. På så sätt utnyttjar man inte de olika kanalernas möjligheter. De stora skillnader vi har sett mellan kanalerna ligger i vilken typ av ämne de tar upp. En stor skillnad vi fann var att webben hade mycket mer blåljusnyheter än de andra kanalerna. Webben var även den kanal som var snabbast med publicering. På en aspekt avvek tv-kanalen från de andra kanalerna genom att ett högt antal vanliga medborgare fick uttala sig som källor. I vår undersökning fann vi också att nyhetsvärderingen skiljer sig mellan de olika kanalerna. Tv-kanalen väljer sina nyheter efter möjlighet till bra bilder medan webben väljer händelsenyheter som behöver uppdateras. Vi kom fram till att papperstidningen är den kanal som utnyttjar sina styrkor minst. Anledningen till att papperstidningens möjligheter utnyttjas minst är att den är så djupt rotad bland läsarna och det kommer att ta tid innan läsarna är mogna för en förändring.

Papperstidningen är död! Länge leve webbtidningen! Inte riktigt så. Men sant är i alla fall att människors medievanor har förändrats mycket sedan internet blev en del av våra liv. Allt fler människor väljer att ta del av nyheter på nätet i stället för i papperstidningen. Utvecklingen gäller i synnerhet kvällstidningsgenren. Webbtidningens och papperstidningens olika förutsättningar och format har lett till att olika medielogiker har uppstått. Och där tar denna studie avstamp. I en fungerande demokrati krävs kunskap och information om politik och om hur samhället fungerar. Medborgarnas viktigaste källa till information är medier. Syftet med studien är att undersöka hur den inrikespolitiska rapporteringen skiljer sig mellan kvällstidningars webb- och pappersversioner. Med utgångspunkt i gestaltningsteorin och teorier om nyhetskällor användes en kvantitativ innehållsanalys för att undersöka den politiska journalistiken under två veckors tid. Resultatet visar bland annat att webbtidningarna i större utsträckning rapporterar om politik sakligt och oftare använder ett beskrivande förhållningssätt. I mer än nio av tio artiklar erbjuder webbtidningarna dessutom läsaren bakgrund eller sammanhang. Papperstidningarna låter i sin tur fler källor komma till tals och ger medborgare ett större utrymme i den politiska rapporteringen.

Många PR-konsulter anser att mediebilden av PR och lobbying är negativ och att branschen skildras som manipulativ och dold. Det finns dock en annan uppfattning som går ut på att verksamheterna inte framställs lika negativt som för tio år sen, att de har naturaliserats. Uppfattningarna är motsägelsefulla. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om de stämmer överens med den verkliga mediebilden av PR och lobbying (aktiviteter och utövare), och därmed också få en insikt i om olika aspekter av verksamheterna har naturaliserats. En jämförelse har gjort av DN:s och SvD:s rapportering senhöstarna 2000 och 2010 genom en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att mediebilden är mer negativ 2010 jämfört med 2000. Någon egentlig naturalisering kan inte skönjas. Utrymmet har ökat men artiklarna har inte blivit fler. PR-experter som kommentatorer har inte blivit ett vanligare fenomen, och politiker som går till PR-branschen framställs både kritiskt och okritiskt. PR och lobbying framställs i högre grad som dolda verksamheter. En förklaring till den mer negativa bilden kan vara branschens utveckling på senare år men även journalisternas behov att sätta gränser mot en expanderande PR-industri som de har blivit mer beroende av. Tidningarna har två större granskningar av branschen 2010, varav den ena särskilt tar upp lobbying. I den fokuseras på politikernas ansvar för bristande transparens. PR-branschens ansvar genomlyses inte, vilket skulle kunna tyda på att dess bristande öppenhet ses som något naturligt och därför inte ifrågasätts.

Abstract Title: The Sweden Democrat is coming! – A quantitative study of the framing of the Sweden Democrats in the local press during the month of the parliamentary election in 2010 (Sverigedemokraten kommer! – En kvantitativ studie av hur Sverigedemokraterna gestaltades i lokalpressen under månaden för riksdagsvalet 2010) Number of pages: 41 (42 including enclosures) Author: Tobias Enefalk Tutor: Amelie Hössjer Course: Media and Communication Studies C Period: Autumn 2010 University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media, Uppsala University Purpose/Aim: This essay seeks to study how the Swedish political party the Sweden Democrats was framed in Swedish local press during the month of the parliamentary election in 2010. The study is based upon eight local newspapers located in the municipalities where the voting result for the Sweden Democrats increased the most and the least. Material/Method: The material consists of 263 articles from eight different local newspapers gathered from the month of September 2010 (the month of the election). Using a quantitative content analysis and a cluster analysis inspired by Matthes &amp; Kohring, a comparison of the framing is made between the different newspapers. The results of this comparison are then analyzed and discussed by applying theories of political communication, media logic and framing. Main results: The results show that some similarities and some differences occur regarding the framing of the Sweden Democrats between the different newspapers. A neutral frame of the party’s policies and the result of the election was common in all of the newspaper. This frame was, however, somewhat more salient in the newspapers where the party increased the most. While the group of newspapers where the party increased the least tended to criticize the Sweden Democrats to a higher extent, the moral evaluations in the other group of newspapers differed and also tended to criticize other parties to a higher extent. Regarding the treatment of the party in terms of bias no major differences could be distinguished. Keywords: Framing, The Sweden Democrats, media logic, political communication, local press, quantitative content analysis.

Huvudresultat: Resultatet visar att det huvudsakliga skälet för informanterna att ta del av nyheter är för att få direkta upplysningar om omvärlden samt att stilla nyfikenhet och allmänt intresse. Det visar sig också att nätet är den främsta kanalen för att ta del av nyheter. Nyhetsmedier är dock bara ett sätt för unga att hålla sig informerade om sin omvärld, de använder också personliga nätverk för detta, både Facebook och genom att prata med kompisar och familj. Lokala nyheter anses av vissa vara intressanta, hos andra saknas intresset helt. Igenkänning en gemensam nämnare för vad som väcker känslor och intresse hos informanterna gällande nyheter, även nyheter med dramatisk eller underhållande prägel intresserar. Det kommer fram att de unga läser nyheter på nätet annorlunda än i andra medieformer, vilket visar att nya användningsmönster för nyhetskonsumtion bildas på nätet. Analysen visar att de lokala medieproducenterna som vill intressera en yngre publik bör jobba mycket framställningen av bilder och rubriker och ge dessa en dramatisk prägel, fokusera på att skapa igenkänning mot just de yngre och vad de kan identifiera sig med, samt vara snabba med uppdateringar.

<p>”AMF-skandalen” uppdagades den 14:e mars år 2009 och var en händelse som följdes av svensk dagspress under våren 2009. Denna studie har haft som syfte att beskriva och få en ökad förståelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring ”AMF-skandalen” såg ut som den gjorde. Genomförandet av denna studie har varit viktigt för att kunna påvisa hur medierna genom olika tekniker och journalistiska knep, kan påverka allmänhetens bild av nyheter. Frågeställningar som har besvarats i studien är: ”Hur beskrev respektive tidning ‘AMF-skandalen’ i sin rapportering?”, ”Vilka likheter respektive skillnader återfinns i morgontidningen Svenska Dagbladet och kvällstidningen Aftonbladets rapportering?” samt ”Varför såg beskrivningen ut som den gjorde i respektive tidning, med tanke på olika journalistiska knep och tekniker?”.</p><p>Sammanlagt valdes tio nyhetsartiklar ut, fem från respektive tidning. Med kvalitativ systematisk textanalys som redskap har dessa nyhetsartiklar analyserats utifrån ett analysschema bestående av åtta dimensioner. Resultatet av den empiriska undersökningen har kopplats till teorier kring medielogik, nyhetsvärdering, pressetik, objektivitet, nyhetsartikelns uppbyggnad samt specifika drag för morgon- respektive kvällspress. Undersökningen har visat att majoriteten av de utvalda nyhetsartiklarna har varit av sensations- och negativ karaktär i respektive tidnings rapportering. När det gäller den journalistiska formen/tekniken är det relativt jämnt mellan hur ofta förenkling, personifiering, vinkling och polarisering nyttjats. I Aftonbladet har fokus legat på sakområde ”Ekonomi”, medan Svenska Dagbladets dito har legat på sakområde ”Brott”. Ytterligare en skillnad som har återfunnits är att det i Aftonbladet har aktörerna ”Elitperson” och ”Pensionssparare” fått mest utrymme medan det i Svenska Dagbladet har varit ”Elitperson” och ”Organisation”.</p><p>Mediernas rapportering kring ”AMF- skandalen” har kännetecknats av ett användande av olika tekniker och journalistiska knep som finns till hands. Dock har detta förmodligen inte alltid varit ett medvetet val av tidningarna, utan något som existerat på grund av ”skandalens” karaktär. Ytterligare en slutsats som dragits i diskussionen är att dagstidningsmarknaden och konsumenternas läsvanor förändrats. I sin tur har detta påverkat både morgon- och kvällspressens innehåll till att bli av en mer sensationell karaktär.</p>

<p>Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar:<strong></strong></p><ul><li>Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter? </li><li>I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna?</li></ul><p>Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar. Vi kompletterade med en bildanalys för att få en bättre förståelse för hur bilderna representerar texten. Urvalet bestod av 27 tidningsartiklar under perioden den 25 juni till och med den 9 juli 2009. Sammanlagt blev det 27 artiklar.</p><p>Uppsatsens teoretiska bas är medielogik och representationsteori. Medielogiken var den primära teorin eftersom den utgår från det journalistiska arbetet.</p><p>Resultatet visade att Michael Jackson framställdes positivt genom sin musikkarriär men negativt i privatlivet. Stort fokus lades på minnesstunden och orsaken till Michael Jacksons bortgång. Båda tidningarna använde sig av värdeladdade ord för att förtydliga framställningen av honom. Båda tidningarna har använt sig av både mer och mindre tillförlitliga källor. Undersökningen visade att flera skillnader fanns mellan hur tidningarna skildrade Michael Jacksons bortgång.</p>