Den här uppsatsen har undersökt och jämfört rapporteringen av dam- respektive herrlandslaget i fotboll under varsitt mästerskap i tv-kanalerna SVT och TV4. Uppsatsens frågeställningar var hur mycket utrymme vardera landslag fick och vad som kännetecknade rapporteringen av de båda landslagen. För att besvara frågeställningarna användes en kombination av kvantitativ undersökning och kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa undersökningen studerade vi 128 inslag medan 16 inslag valdes ut för den kvalitativa innehållsanalysen. Uppsatsen utgick från två teoretiska utgångspunkter, en genusteori som innebär att genus är en social konstruktion och en medieteori om att medier kan påverka samhällets genusbild. Den kvantitativa undersökningens resultat var att herrlandslaget nyhetsvärderades som viktigare och fick mer utrymme än damlandslaget i båda kanalerna. Båda kanalerna hade fler inslag och längre sändningstid för herrlandslaget. Det stämmer överens med tidigare forskning som användes i uppsatsen. Ett annat resultat var att rapporteringen av mästerskapen är bekönad, genom att mestadels kvinnor får uttala sig om damlandslaget medan mestadels herrar får uttala sig om herrlandslaget. Den kvalitativa innehållsanalysen visade att rapporteringen av de båda mästerskapen skiljer sig åt. Rapporteringen om damlandslaget var mer saklig och inriktad på känslor, medan rapporteringen om herrlandslaget inriktades mer på nationalism och supporterskap. Speciella ord används för båda mästerskapen, för damlandslaget används ibland nedsättande ord och uttryck. För herrlandslaget används ord och stiliska grepp för att dramatisera händelser och inslag.

Denna uppsats undersöker hur diskurser om kropp och skönhet tar sig uttryck i SVT:s tvprogram Kroppshets, samt genom vilka språkliga och visuella element kritiken mot rådande kroppsideal förmedlas i programmet. Intresset har bakgrund i fenomenet kroppsaktivism som har vuxit fram på nätet som motreaktion till kroppshets och kroppsångest. Det saknas kunskap kring hur fenomenet tar sig uttryck i television, och i synnerhet svensk television. Med utgångspunkt i feministisk medieteori och Erving Goffmans teorier om sjalvpresentation görs därför en multimodal kritisk diskursanalys på seriens första avsnitt. Resultatet visar att kroppsdiskursen till störst del tar sig uttryck genom uttrycklig ångest, ilska och negativ kroppsuppfattning. Diskurser om kroppen som instrument dominerar också det språkliga innehållet. Hela avsnittet genomsyras av en dualitet: å ena sidan synliggör den kroppar utanför normerna, å andra finns beaktandet av kvinnokroppen fortfarande kvar.

<p>Enligt flera artiklar i tidningar och diskussioner i radio och TV är mobbning via Internet ett ökande problem, inte bara i kvantitet, men också i kvalitet, om man kan kalla en ökad sofistikerad elakhet för kvalitet. I medierna framgår ofta att mobbning på Internet är ett ökande problem och att mobbningen är råare och får mer allvarliga konsekvenser for den mobbade. I denna rapporten undersöker jag om det finns någon skillnad på mobbningen karaktär när det mobbas i verkliga livet i förhållande till elektroniskt och vad är det som är annorlunda?</p><p>Jag har undersökt om mobbningens karaktär är annorlunda utifrån fyra aspekter; den mobbades subjektiva uppfattning av mobbning, den sociala kontexten och elektroniska kommunikationskanaler, det faktiska uttrycket, och eventuella samband mellan att vara mobbad eller mobba i verkliga livet och eller elektroniskt.</p><p>Jag anser att mobbning är ett socialt fenomen, och att handlingen att mobba är kommunikation, och genom att koppla medieteori, social teori och mobbningsteori hoppas jag att kunna belysa mitt problemområde.</p><p>Det empiriska materialet består av frågeenkäter besvarade av 34 elever i åldrarna 15-19 år i en Norsk gymnasieskola, samt en respondent på 16 från England och en 12 årig respondent rekryterad genom Lunarstorm. Vidare finns 3 djupintervjuer, varav en med respondenten från England, och två med personer i min familj. Djupintervjuerna har använts för att vidare fördjupa och ge mening till fenomen som tydigt kommit fram i analysen av svaren från frågeformuläret. Två i urvalet från gymnasieskolan genomgick dessutom en gruppintervju.</p><p>Resultaten visade att på en rad olika punkter är mobbning i verkliga livet annorlunda i förhållande till elektronisk mobbning</p>

Enligt flera artiklar i tidningar och diskussioner i radio och TV är mobbning via Internet ett ökande problem, inte bara i kvantitet, men också i kvalitet, om man kan kalla en ökad sofistikerad elakhet för kvalitet. I medierna framgår ofta att mobbning på Internet är ett ökande problem och att mobbningen är råare och får mer allvarliga konsekvenser for den mobbade. I denna rapporten undersöker jag om det finns någon skillnad på mobbningen karaktär när det mobbas i verkliga livet i förhållande till elektroniskt och vad är det som är annorlunda? Jag har undersökt om mobbningens karaktär är annorlunda utifrån fyra aspekter; den mobbades subjektiva uppfattning av mobbning, den sociala kontexten och elektroniska kommunikationskanaler, det faktiska uttrycket, och eventuella samband mellan att vara mobbad eller mobba i verkliga livet och eller elektroniskt. Jag anser att mobbning är ett socialt fenomen, och att handlingen att mobba är kommunikation, och genom att koppla medieteori, social teori och mobbningsteori hoppas jag att kunna belysa mitt problemområde. Det empiriska materialet består av frågeenkäter besvarade av 34 elever i åldrarna 15-19 år i en Norsk gymnasieskola, samt en respondent på 16 från England och en 12 årig respondent rekryterad genom Lunarstorm. Vidare finns 3 djupintervjuer, varav en med respondenten från England, och två med personer i min familj. Djupintervjuerna har använts för att vidare fördjupa och ge mening till fenomen som tydigt kommit fram i analysen av svaren från frågeformuläret. Två i urvalet från gymnasieskolan genomgick dessutom en gruppintervju. Resultaten visade att på en rad olika punkter är mobbning i verkliga livet annorlunda i förhållande till elektronisk mobbning

This student thesis examines what discourses exist within Libresse's advertising for sanitary products and if these have evolved over time. To examine this, two epochs have been selected; the first epoch covers the years 1990 to 2003 and the latter epoch covering 2014 to 2017. The purpose of this study has been to probe whether factors such as new media development and increased involvement in feminist issues can interact with the possible development of Libresse advertising. The purpose has also been to study how the taboo discourse around menstruation is managed by the company as well as if they have changed between the two epochs. The thesis is based on intersectionality and feminist media theory as the theoretical base. In order to answer the study's proposal, the method used was a critical discourse analysis combined with a semiotic analysis. To create a pre-understanding of the subject, the reader starts with a description of the company Libresse, to give examples of how women stereotyped, how feminism has developed over the last decades and what existing discourse there is about menstruation. This is due to a deeper insight into what previous feminist researchers said about advertising and marketing, new media and girls' potential, definition of the third wave feminism, social media and cyber-feminism. The study has been based on these research questions: - Has the discourse in Libresse’s advertising for sanitary products changed over time? - If so, how have these discourses changed and has the development of media and feminism have a significant role? The results show that a change between these epochs can be distinguished. Libresse has adapted their communication techniques to a modern society and the feminist commitment that prevails. The taboo discourse about menstruation still exists within Libresse commercials, but more subtle in the later era. The woman is made in today's commercials in a more positive and beneficial way. Keywords: Libresse, discourse, feminism, menstruation

<p>I studien har jag ställt frågorna; vad är masskommunikation och hur kan den beskrivas? Vilken väg transporteras en händelse i massmedias infrastruktur? Ambitionen är att undersöka hur masskommunikationen fungerar, därför har tre specifika händelser valts ut för att studeras. Teoretiskt utgår studien ifrån ett mediefilosofiskt synsätt i en postmodern tradition med medieteori av McLuhan, Baudrillard och Bourdieu. Undersökningen har genomförts med kvalitativ fallstudie. Tre händelser har identifierats och kategoriserats i empirisk, definitiv och producerad händelse. 1) Konferensen 1955 förmedlades av pressjournalister till tidningens läsare. 2) Katastrofen 1986 upptäcktes vid avläsning av mätutrustning, där ett radioaktivt utsläpp uppmätts. Experter rapporterade till journalister. 3) Rapporten 2004 förmedlades i ett uttalande i TV av en politisk företrädare och via ett pressmeddelande till redaktionerna. Vid dessa tre händelser så kunde publicering ske i media till användarna av de olika medieartefakterna. In this study these questions are asked; what is mass communication and how can it be described? ow is an event transported through the infrastructure of the mass media? The ambition is to examine some aspects of mass communication. Theoretically the study is oriented towards a postmodern tradition with theories from McLuhan, Baudrillard and Bourdieu. This is connected to the viewpoint of Large Technical System (LTS) and the news office and the mass media, continuing to the news orientation toward events. The method used is qualitative case study. Three different types of events have been classified in the categories empiric, final and produced. 1) The conference 1955 was covered by journalists and delivered to readers of the newspaper. 2) The catastrophe 1986 was revealed by a measuring device that picked up radioactive pollution and experts were reporting to journalists. 3) The report 2004 was communicated in a TV program by a politician and through a press release to news offices. Thus three events were publicized in mass media and thereby made accessible to the users of media artefacts.</p>

I studien har jag ställt frågorna; vad är masskommunikation och hur kan den beskrivas? Vilken väg transporteras en händelse i massmedias infrastruktur? Ambitionen är att undersöka hur masskommunikationen fungerar, därför har tre specifika händelser valts ut för att studeras. Teoretiskt utgår studien ifrån ett mediefilosofiskt synsätt i en postmodern tradition med medieteori av McLuhan, Baudrillard och Bourdieu. Undersökningen har genomförts med kvalitativ fallstudie. Tre händelser har identifierats och kategoriserats i empirisk, definitiv och producerad händelse. 1) Konferensen 1955 förmedlades av pressjournalister till tidningens läsare. 2) Katastrofen 1986 upptäcktes vid avläsning av mätutrustning, där ett radioaktivt utsläpp uppmätts. Experter rapporterade till journalister. 3) Rapporten 2004 förmedlades i ett uttalande i TV av en politisk företrädare och via ett pressmeddelande till redaktionerna. Vid dessa tre händelser så kunde publicering ske i media till användarna av de olika medieartefakterna. In this study these questions are asked; what is mass communication and how can it be described? ow is an event transported through the infrastructure of the mass media? The ambition is to examine some aspects of mass communication. Theoretically the study is oriented towards a postmodern tradition with theories from McLuhan, Baudrillard and Bourdieu. This is connected to the viewpoint of Large Technical System (LTS) and the news office and the mass media, continuing to the news orientation toward events. The method used is qualitative case study. Three different types of events have been classified in the categories empiric, final and produced. 1) The conference 1955 was covered by journalists and delivered to readers of the newspaper. 2) The catastrophe 1986 was revealed by a measuring device that picked up radioactive pollution and experts were reporting to journalists. 3) The report 2004 was communicated in a TV program by a politician and through a press release to news offices. Thus three events were publicized in mass media and thereby made accessible to the users of media artefacts.

No description available.

To write is, in a certain sense, to experience the immaterial thoughts of one’s mind materialize in the becoming of scripture. Nevertheless, since early modernism, the writing of poetry has rarely been perceived as an unmediated transition of language, from the interior of the self to the material surface of writing. Indeed, the tendency of modernist and subsequent postmodernist aesthetics to emphasize the density, opacity and autonomy of the poem, for example through various techniques of fragmentation, draws attention to the ways in which the materiality of writing is implicated in the production of meaning. The present thesis is a study of how meaning and materiality interrelate in two poetry collections, Skäran (2001) and Täthetsteoremet (2012), by the contemporary Swedish poet Helena Eriksson. The aim is to show that these relationships are important effects of the metapoetic discourse in Eriksson’s poetry, and how they produce a certain tension or ambiguity in the writing subject's relation to body and language, self and other. Through a reading of the diverse representation of the hand in Eriksson’s poetry as a metapoetic motif, the analysis combines a phenomenological view of embodied subjectivity, with a media theoretical conception of the writing hand, as well as a new materialist approach to agency and embodiment. The method of analysis that follows from these perspectives is a close, reparative reading, where the poetic text is seen as a situational discursive act that reaches out to the reader in a communicative gesture, offering its own body as meaning.