No description available.

Studiens syfte är att synliggöra pedagogers syn på konflikter kopplat till fritidshemmet. Vidare avser studien till att synliggöra eventuella metoder för att hantera de konflikter som uppstår. Resultatet baseras på fyra kvalitativa intervjuver som har genomförts med verksamma pedaogoger. Utgångspunkten för dessa var deras syn kring eventuella utlösande faktorer för konflikter. Vidare synliggör studien hur de verksamma pedagogerna förhåller sig till detta. Resultatet visar att samtliga verksamheter arbetar på ett kontuerligt sätt för att förebyggaa eventuella konflikterm samt bearbera de konflikter som uppstår. Under de intervjuver som genomförts synliggörs de metoder pedagogerna använder i verksamheten. Respondenterna synliggör medling som ett centralt verktyg kopplat till konflikthantering. Detta utifrån att pedagogerna önskar sätta eleverna i centrum och låta dem tillkännage sina känslor och åsikter inför konflikten. Vidare är syftet att de själva ska skall finna en lösnings de båda anser vara acceptabel och pedagogen finns endast som ett stöd i syfte att vägleda dem. Vidare arbetar de med medling i syfte att arbeta med konflikter som någonting positivt och utvecklande för eleverna. Undersäkningen tydliggör att detta kontinuerliga arbete ser likartat ut på samtliga verksamheter när det kommer till kontinuerligt förebyggande arbere. Studien synliggör dock vissa skillnader som förekommer versameterna emellan gällande konflikthanteringen. Detta främst utifrån att de har olika förutsättningar att arbeta med konflikthantering.

<p>Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma hur lärare arbetar med konflikter i skolan. Undersökningen lyfter också fram metoder för att lösa konflikter och hur man kan arbeta med att förebygga att konflikter uppstår.</p><p>Arbetet bygger på ett antal kvalitativa intervjuer med en grupp mellanstadielärare och hur de upplever och arbetar med konflikter i skolan.</p><p>I min uppsats gör jag en jämförelse av den litteratur jag tagit del av och lärarnas svar. Resultatet visar att konflikter är vanligt förekommande i dagens skola och att de under senare tid också ökat. Det står också klart att konflikthantering borde övervägas som en del av lärarutbildningen.</p>

Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma hur lärare arbetar med konflikter i skolan. Undersökningen lyfter också fram metoder för att lösa konflikter och hur man kan arbeta med att förebygga att konflikter uppstår. Arbetet bygger på ett antal kvalitativa intervjuer med en grupp mellanstadielärare och hur de upplever och arbetar med konflikter i skolan. I min uppsats gör jag en jämförelse av den litteratur jag tagit del av och lärarnas svar. Resultatet visar att konflikter är vanligt förekommande i dagens skola och att de under senare tid också ökat. Det står också klart att konflikthantering borde övervägas som en del av lärarutbildningen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett antal brottsoffer och gärningspersoner upplevde deltagandet i ett medlingsmöte, samt hur medlingen har påverkat dem.  För att uppfylla syftet valde vi att använda en fenomenlogisk ansats samt en kvalitativ forskningsmetod i form av sju halvstrukturerade intervjuer, i syfte att förstå respondenternas livsvärld. Resultaten av intervjuerna överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen. De slutsatser vi kunde dra var att parterna upplevde medlingsmötet som positivt samt att de ansåg att medling var en bra metod. Parternas deltagande tycktes påverka dem på olika sätt, där möjlighet till insikt, hjälp att gå vidare samt medlingens brottspreventiva effekter uppfattades som vanligt förekommande konsekvenser. Genom vår teoretiska referensram kunde vi även se att roller, identitet och makt var aspekter som var tydligt framträdande under medlingsmötet. / The purpose of this paper was to investigate how a number of victims and offenders considered their participation in a mediation meeting, and how mediation has affected them. To fulfill the purpose we chose to use a phenomenological approach as well as a qualitative research in the form of seven semi- structured interviews in order to understand respondents´ life-world. The results of our interviews to a great extent agree with the earlier research. The conclusion we could come up with was that the parties experienced mediation meeting as positive and that they felt that mediation was a good method. Their involvement appeared to affect them in different ways, where the opportunity for enlightenment, help to move forward and crime preventive effects of mediation were perceived as common consequences. Using our theoretical framework we could also see that roles, identity and power were aspects that were clearly exposed during the mediation meeting

Introduktion: Medling med anledning av brott har funnits i Sverige sedan 1980- talet då ungdomsbrottsligheten betraktades som ett ökande samhällsproblem. År 1997 fick Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag av regeringen att stötta och främja olika medlingsprojekt runt om i Sverige och idag är medling lagstadgat, bland annat ska alla kommuner i Sverige sörja för att kunna erbjuda medling till samtliga lagöverträdare under 21 år. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes genom åtta semistrukturerade telefonintervjuer med medlingssamordnare i Sverige. Respondenterna representerade fyra olika kommunstorlekar och intervjumaterialet analyserades genom en deduktiv innehållsanalys. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningar och begränsningar med att bedriva medlingsverksamhet i svenska kommuner. Resultat: Den främsta förutsättningen för att kunna bedriva medlingsverksamhet var medlingssamordnares uppfattningar om medlingens positiva påverkan på brottsdrabbade och gärningspersoner. Bristfälligt ärendeflöde, avsaknaden av nationella riktlinjer om hur arbetet borde organiseras samt bristande samverkansrutiner med andra aktörer uppgavs som betydande begränsningar. Diskussion: Medlingsverksamheter i Sverige organiserades på olika sätt i olika kommuner vilket kunde bero på den ramlagstiftning som finns om medling. Det varierande ärendeflödet kunde ses som ett resultat av bristande kunskap om medlingens syfte och effekter. För att medlingsverksamheterna ska bedrivas rättssäkert föreslog författarna till den aktuella studien ett tydligt centralt ansvar för verksamheterna samt att riktlinjer och direktiv tydliggörs. Författarna ansåg också att en fungerande medlingsverksamhet i Sverige var viktig då tidigare forskning rapporterat att medling som intervention har minskat återfall och ökat välmående hos såväl gärningspersoner som brottsdrabbade.

<p>I denna rapport talas det om användbarhetsexpertens roll som representant för användaren,medlare av termen användbarhet samt medlare mellan användaren och andra yrkesroller i en systemutvecklingsprocess. Denna roll har många gånger en tendens till att inte få tillräckligt med gehör av andra yrkesroller i utvecklingsprojekt. Det finns flera olika faktorer som kan bidra till detta. Vad som framkom i resultatet var en bekräftelse på att användbarhetsexpertens</p><p>roll är viktig i fråga om representering och medling. Vad gäller faktorn samarbete anser respondenterna att samarbetet för det mesta fungerar bra mellan dem och andra yrkesroller. Samarbete ses därmed inte som en faktor som påverkar gehöret för en användbarhetsexperts roll i systemutvecklingsprocesser. Respondenterna tycker däremot att de inte alltid får gehör för sin roll som användbarhetsexpert fast att de tycker att samarbetet med andra yrkesroller fungerar bra. En faktor som bidrar till</p><p>detta är den svårdefinierade termen användbarhet.</p>

I den här studien uppmärksammas medling vid brott för vuxna gärningspersoner med fokus på deras upplevelser av medlingsprocessen. Syftet med studien är att undersöka hur vuxna gärningspersoner i Nya Zeeland upplever medlingsprocessen och dess effekter, dels som en metod för att återintegreras i samhället, dels som en metod för att förebygga återfall i brott. Den ökade kännedom om medlingsprocessen för vuxna gärningspersoner som studien har genererat används för att ifrågasätta och problematisera den svenska lagens åldersbegränsning, där medling vid brott endast erbjuds till gärningspersoner under 21 år. För att uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar har en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer tillämpats. Totalt genomfördes nio intervjuer med vuxna gärningspersoner som genomgått medling vid brott i Nya Zeeland. Studien genomfördes i Nya Zeeland mot bakgrund av att vuxna gärningspersoner inte erbjuds medling vid brott i Sverige. Studien utgår från en fenomenologisk ansats, då den studerar upplevelser av fenomenet medling vid brott. Studiens teoretiska utgångspunkt är teorin om skam och återintegrering, teorin om symbolisk reparation samt andra skamteorier.   Resultatet tyder på att vuxna gärningspersoner generellt upplever medlingsprocessen och dess effekt som positiv och meningsfull. Medlingen har möjliggjort att gärningspersonerna har fått en större förståelse för brottet och dess konsekvenser. Att genom medling få den brottsutsattas förlåtelse har skapat förutsättningar för parterna att försonas och gärningspersonerna har därmed kunnat lämna brottet bakom sig och gå vidare i livet. Medlingen har bidragit till gärningspersonernas återintegrering i samhället och skapat förutsättningar att förebygga återfall i brott. Utifrån studiens resultat kan det antydas att även vuxna gärningspersoner skulle dra fördelar av att inkluderas i den svenska lagstiftningen för medling vid brott.   I studiens resultat kan inga generella slutsatser dras beträffande hur vuxna gärningspersoner upplever medling vid brott och dess effekter. Denna studie kan dock bidra med att ge en mer nyanserad bild av vuxna gärningspersoners upplevelser av medling. Studien kan även styrka tidigare forskning om gärningspersoners upplevelser av medling vid brott.

År 2006 tillkom en ny paragraf i föräldrabalken, 6 kap. 18 a §, som gjorde det möjligt för domstolar att förordna om medling i tvister gällande vårdnad, boende och umgänge. Denna ändring gjordes för att lagstiftaren ville markera vikten av att föräldrar når en samförståndslösning i vårdnadstvister. Detta för att en överenskommelse mellan föräldrar anses vara det bästa för barnet. Vid en konflikt mellan föräldrar gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge av barnet, är det vanligt att föräldrar går i samarbetssamtal innan de vänder sig till domstol för att väcka talan. Även domstolen kan uppdra åt Socialnämnden att anordna samarbetssamtal mellan föräldrar när en tvist har startat i domstol. Om samarbetssamtalen inte leder till en överenskommelse mellan föräldrarna kan frågan om medling väckas av domstolen. Medling förordnas i de fall där domstolen anser att en samförståndslösning mellan föräldrarna kan nås. En medlare utses då som ska verka för att föräldrarna når en överenskommelse som är förenlig med barnets bästa. Denna framställning har två syften. Det första är att beskriva medlingsinstitutet1 utifrån gällande rätt. En beskrivning ges av vad medling är, hur det går till och när det används. Vidare belyses skillnaderna mellan medling och samarbetssamtal för att få en helhetsbild av hur domstolsprocessen gällande medling fungerar. Det andra syftet är att undersöka hur medlingsinstitutet används av Värmlands tingsrätt. En jämförelse görs då mellan gällande rätt och Värmlands tingsrätts arbete med medlingsinstitutet. Därmed undersöks i hur många fall medling förordnas, i vilka fall det förordnas och hur medling används av Värmlands tingsrätt.Användandet av medlingsinstitutet har visats minska i Värmlands tingsrätt och därmed undersöks det vilka faktorer som kan ligga bakom detta. Användandet av medlingsinstitutet vid Värmlands tingsrätt undersöks med hjälp av intervjuer med en rådman och två medlare. Det diskuteras då vilka positiva effekter medlingsinstitutet har och hur domarnas arbete påverkar användandet av medlingsinstitutet. Det har då visats att domarnas inställning spelar en viktig roll för antalet förordnanden av medling. En undersökning av vårdnadsmål där medling förordnats vid Värmlands tingsrätt görs och därefter diskuteras vilka faktorer som kan ligga bakom ett lyckat eller misslyckat medlingsförfarande. Det har visats att medling har positiva effekter även vid de mål där föräldrar inte kommit överens under medling, då föräldrarna ofta kommer överens i ett senare skede i tvisten.

I denna litteraturstudie har synen på konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras på peer mediation, något vars pedagogiska implikationer lyser med sin frånvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska skolsystemet. Efter närmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer både risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhållningssätt och långsiktiga strategier till konflikthantering ser vi något som potentiellt kan gynnas av peer mediation.