Medlingsinstitutets roll och funktion Syftet med uppsatsen är att undersöka vad medlingsinstitutet har för roll i arbetstvister. Vad är medlingsinstitutets befogenheter i tvister och vad har institutet för medel att lösa den uppkomna tvisten. Utifrån institutets befogenheter blir syftet att ta reda på vad arbetsgivare/organisationer har för skyldigheter i en uppkommen tvist gentemot medlingsinstitutet. Syftet med uppsatsen är också att undersöka vad medlingsinstitutet gör för att uppnå en mer jämställd lönebildning mellan könen.  För att få en internationell utblick i uppsatsen blir syftet att titta närmare på grannlandet Norge. Finns något liknande institut där och vad skiljer i så fall instituten åt. Resultatet av min undersökning blev att institutet har en rad befogenheter både under en tvist, men även innan en tvist brutit ut. Skyldigheterna för arbetsgivaren/organisationen är inte lika många, men hänger ihop med institutets befogenheter. Att institutet jobbar för en mer jämställd löneutveckling blev ett mer överraskande resultat för mig. Med mitt resultat anser jag att institutet inte gör så mycket mer än tar reda på gällande fakta som skett under året och publicerar detta på sin hemsida. Med min internationella utblick blev resultatet att det även finns ett institut i Norge som i det stora hela har samma befogenheter som Medlingsinstitutet i Sverige, dock med några små skillnader gällande ny medling, medlemsomröstningar och koppling. / Role and function of the Mediation Institute The purpose of this paper is to examine the role of the Mediation Institute in labor disputes. What is the Mediation Institutes’s powers in disputes and what tools does the Institute use to resolve the dispute. Based on the authority of the Institute the aim is to find out what obligations employers / organizations have in a dispute arising in relation to the Mediation Institute. The purpose of this paper is further to examine what the Mediation Institute does to achieve more equal wages between genders. To acquire an international perspective the essay will aim to investigate whether the neighboring country of Norway have a similar type of institution, and in that case what the differences between these instititutions are. The investigation’s result was that the Mediation Institute has a number of powers both during a dispute, as well as before the erruption of a dispute. The obligations of the employer / organization are not as many, but are linked to the Institute's powers. The fact that the Mediation Institute is working for more equal wage was more of a surprising result for me. Based on my results, I believe that the institution does not do much more than finding out the facts that occurred during the year and publish it on the Institute’s website. Regarding my international outlook the result was that there is also an institute in Norway, which generally has the same powers as the Swedish Mediation Institute,  however with some small differences in new mediation, member polls and interconnection.

Tidigare forskning visar faktorer som kan bidra till att unga individer väljer en kriminell bana samt att det är vanligt att ungdomar begår enstaka brott men de flesta återgår senare till ett laglydigt liv. Dock fortsätter en del den kriminella banan vilket blir en kostsam fråga för samhället, varpå brottsförebyggande arbete är centralt. Vad som idag anses viktigt för att förebygga brott är att återintegrera kriminella ungdomarna till samhällets kultur. Medling är ett återintegrerande verktyg som bygger på teorin Reintegrative Shaming theory där syftet är att lösa konflikten mellan förövaren och brottsoffret. Styrkan i att återintegrera är att undvika grupperingar i samhället som normaliserar avvikande beteende och att de då istället integreras i samhället genom att dessa individer känner samhörighet. Därav har det socialpsykologisk relevans, att få en ökad förståelse om hur polisen upplever att samverkan och medling fungerar idag och om det finns förbättringsområden i det brottsförebyggande arbetet. Genom en kvalitativ metod intervjuades fem poliser som specifikt arbetar med ungdomar. Resultaten visade att omgivande faktorer kan spela roll för om en ungdom inspireras till en kriminell bana. Medling är ett bra verktyg för att återintegrera en ungdom i samhället, men brister i rutiner inom polisens arbetssätt och inom de olika myndigheterna bidrar till att medling uteblir. Samverkan mellan myndigheterna behöver kontinuerligt utvärderas för att fungera effektivt. Vissa lagar upplevs försvåra och begränsa polisens arbete, där de anser att lagstiftarna behöver vara mer insatta i samhällets utveckling. Trots att många samverkar för att förebygga brott så leder det avvikande beteendet oundvikligt ibland till fängelse eller vård. Det är genom ett långsiktigt arbete med effektiv samverkan som ungdomskriminalitet upplevs kunna förminskas.

No description available.

I denna rapport talas det om användbarhetsexpertens roll som representant för användaren,medlare av termen användbarhet samt medlare mellan användaren och andra yrkesroller i en systemutvecklingsprocess. Denna roll har många gånger en tendens till att inte få tillräckligt med gehör av andra yrkesroller i utvecklingsprojekt. Det finns flera olika faktorer som kan bidra till detta. Vad som framkom i resultatet var en bekräftelse på att användbarhetsexpertens roll är viktig i fråga om representering och medling. Vad gäller faktorn samarbete anser respondenterna att samarbetet för det mesta fungerar bra mellan dem och andra yrkesroller. Samarbete ses därmed inte som en faktor som påverkar gehöret för en användbarhetsexperts roll i systemutvecklingsprocesser. Respondenterna tycker däremot att de inte alltid får gehör för sin roll som användbarhetsexpert fast att de tycker att samarbetet med andra yrkesroller fungerar bra. En faktor som bidrar till detta är den svårdefinierade termen användbarhet.

Bakgrund: Under de senaste åren har samarbetssamtalen ökat inom Sverige. Dagligen arbetar familjerättssekreterare med samarbetssamtal för att försöka föra tvistande och oeniga föräldrar mot ett samarbete i frågor gällande deras barn. Samarbetssamtalen ska ges under professionell och kompetent ledning av samtalsledare med relevant utbildning. Som samtalsledare är det därför viktigt att inneha kunskaper om konflikthantering, konfliktlösningsmodeller och medlingsteori. Detta för att på bästa sätt kunna leda ett samarbetssamtal. Syfte: Syftet med denna studie är att, utifrån transformativ teori, förstå hur familjerättssekreterare arbetar med medling i sitt arbete med samarbetssamtal. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes, vilket innebär att fem familjerättssekreterare har intervjuats för detta arbete. Resultat: Resultatet redovisas med hjälp av två grundteman som kunde urskiljas ur intervjuerna. Inom det första temat, Rollen som samtalsledare, berörs olika faktorer som familjerättssekreterarna ansett vara betydelsefulla i sin roll som samtalsledare. Inom det andra temat, Användning av medlingsmetoder inom samarbetssamtal, behandlas familjerättssekreterarnas tankar kring användandet av medlingsmetoder i sina samarbetssamtal. Slutsats: I slutsatsen framkommer det att familjerättssekreterarna arbetar olika gällande användandet av medlingsmetoder inom samarbetssamtal. De flesta säger sig arbeta utifrån en blandning av olika medlingsmetoder, dock nämns inga specifika metoder. Utifrån familjerättssekreterarnas beskrivningar av sitt arbete inom samarbetssamtal visade det sig däremot att samtliga familjerättssekreterare ändå arbetar utifrån den transformativa medlingsmodellen. Diskussion: Även om familjerättssekreterarna inte säger sig arbeta utifrån någon specifik medlingsmetod, så kunde den transformativa medlingen urskiljas när de beskrev sitt arbetssätt. Kanske arbetar de omedvetet utifrån olika medlingsmetoder? Även andra perspektiv, som den lösningsfokuserade korttidsterapin, kan relateras till deras sätt att arbeta inom samarbetssamtal. / Background: In recent years cooperation discussions between parents has increased in Sweden. The family law secretaries work daily with cooperation discussions in order to bring disagreeing and disputant parents towards working together regarding issues concerning their children. Cooperation discussions should be given under both professional and competent guidance by mediators with adequate education. That is why it is important, as a mediator, to possess knowledge about models of conflict resolution, mediation theory and about how to manage conflicts. And to, in the best way possible, lead a cooperation discussion as a mediator. Aim: The aim of this study is to understand how family law secretaries work with mediation within cooperation discussion, based on transformative theory. Method: A qualitative interview study was made in which five family law secretaries were interviewed. Results: The results are based and presented on two themes that could be distinguished out of the interviews. Within the theme The role of the mediator, different factors that the family law secretaries found important in the role of being a mediator within cooperation discussions are presented. Within the theme The use of mediation methods within cooperation discussions, the family law secretaries own thoughts of how they use mediation methods within cooperation discussions are presented. Conclusion: The family law secretaries work differently when it comes to using mediation methods within cooperation discussions. They describe that their work is based on a mixture of multiple mediation methods. Through the way that the family law secretaries describe how they work within cooperation discussion, it is made clear that they all work with transformative mediation. Discussion: Even if the family law secretaries explain that they do not use any given mediation method, the transformative method was recognized in the way they describe their work. Might they be unaware of that they may be working with different mediation methods? Approaches like the solution-focused brief therapy can also be tied to the family law secretaries work with cooperation discussions.

No description available.

Uppsatsen behandlar de svenska tingsrätternas skyldighet att verka för att parter når förlikning eller samförståndslösningar i tvistemål enligt 42 kap. 6 § 2 st. och 42 kap. 17 § 1 st. RB. I och med detta diskuteras och besvaras tre delfrågor. När bör rätten verka för förlikning eller annan samförståndslösning? Hur bör domaren agera för att få parterna att verka för förlikning eller annan samförståndslösning? När utgör domarens agerande i samband med förlikningsdiskussioner domarjäv? Till en början presenteras och diskuteras bakgrunden till rättens förlikningsverksamhet och hur förlikningsdiskussioner förs, samt vilka problem som kan uppstå i och med detta. Sedan ägnas ett längre avsnitt till att presentera och diskutera den praktiska förlikningsverksamheten. Avsnittet delas upp i ett antal vanligt förekommande frågor som domaren har att ta ställning till under förlikningsdiskussionen. I detta avsnitt jämförs även ett antal av de resultatsom framgår av doktrin med en statistisk undersökning över domarkårens förfarande under förlikningsdiskussionen. Sedan presenteras och diskuteras stadfästelsen av förlikningar och konsekvenserna av att domaren går utöver vad denne får göra i förlikningsdiskussionen. Avslutningsvis diskuteras och besvaras ovan nämnda frågeställningar i ljuset av det tidigare presenterade materialet. Uppsatsens övergripande slutsats är att förlikningsverksamheten i svenska tingsrätter är tillfredsställande trots att vissa rättssäkerhetsproblem kan uppkomma.

This paper is a critical evaluation of the Swedish system with special mediation. The district court has the opportunity, in cases that are amenable to out-of-court settlements, to refer the dispute to special mediation. However, this is extremely rare, even though the legislature expressed a desire to increase the use of alternative dispute resolution. In 2011, a series of measures were taken to increase the use of mediation and strengthen mediation attractiveness. What effect can be inferred from these actions today, over three years after their introduction? This study analyses the main reasons offered for why mediation is not used more, and what should be done to increase the use of mediation. Is the court-annexed mediation an appropriate way forward for Sweden? To answer these problem formulations I studied statistics from the Swedish National Courts Administration (Domstolsverket). In order to investigate how the Swedish mediators experience the practice, I did a survey that was sent to the mediators listed on the Swedish National Courts Administration´s catalogue on mediators. To deepen the knowledge of mediation as a practice and get a perspective on the special court mediation, I conducted an in-depth interview with Nicklas Söderberg, Head of Administration of the Court of Appeal in Skåne and Blekinge. My material shows that the Court's duty to promote conciliation was strengthened by the government's measures in 2011. However, the Mediation Act (Lag om medling i privaträttsliga tvister), according to the material, did not have the intended impact on the use of mediation; special mediation is very rarely used. The reason to the meagre effects is that the measures do not address the three largest mediation hindering factors; regulatory barriers, cost considerations and lack of knowledge and foundation in the Swedish legal culture. To increase the use of mediation and reach all of its benefits, I believe, in the light of the material in this paper, a new system that addresses the needs of those hindering factors is necessary. The legislation provides opportunity for broad discussions with the parties during the initial Court preparations. However, the process could be more clear, effective and legally certain by developing Court-annexed mediation. Court-annexed mediation can reduce the courts caseload, save time for the parties and provide more sustainable and appropriate solutions to the parties' disputes. To anchor mediation in Swedish legal culture and increase the use of the procedure, I advocate that Court-annexed mediation should be introduced. / Denna uppsats är en kritisk utvärdering av det svenska systemet med särskild medling. Tingsrätten har möjlighet att i dispositiva tvistemål hänvisa tvisten till särskild medling. Detta sker dock ytterst sällan, trots att lagstiftaren uttalat en vilja att öka användandet av alternativa tvistlösningsmetoder. År 2011 genomfördes en rad åtgärder för att öka användningen av medling samt stärka medlingens attraktionskraft. Vilken effekt kan utläsas av dessa åtgärder idag, drygt tre år efter deras införande? I denna uppsats utreds vilka huvudanledningar som finns till varför särskild medling inte används mer, samt vad som bör göras för att komma tillrätta med detta. Är rättsmedling en lämplig väg framåt för Sverige? För att svara på dessa problemformuleringar studerades statistik från domstolsverket. För att undersöka hur svenska medlare upplever förfarandet gjorde jag en enkätundersökning som skickades till medlare upptagna på domstolsverkets förteckning över medlare. För att fördjupa kunskapen om medling i praktiken och få ett domstolsperspektiv på särskild medling genomförde jag en djupintervju med Nicklas Söderberg, administrativ chef för hovrätten i Skåne och Blekinge. Mitt material visar att rättens skyldighet att verka för förlikning stärkts av regeringens åtgärder år 2011. Medlingslagen har dock, enligt materialet, inte haft avsedd inverkan på användandet av medling; särskild medling används mycket sällan. Anledningen till att effekterna uteblivit är att åtgärderna inte adresserar de tre största medlingshämmande faktorerna; lagstiftningsmässiga hinder, kostnadsaspekter samt brist på kunskap och förankring i svensk rättskultur.  För att öka användningen av medling och nå alla dess fördelar anser jag, mot bakgrund av materialet i denna uppsats, att en ny ordning måste till som adresserar dessa medlingshämmande faktorer. Lagstiftningen ger utrymme för att hålla breda samtal med parterna under förberedelsen, dock skulle förfarandet bli tydligare, mer ändamålsenligt och rättssäkert genom att utforma en lagstiftning gällande rättsmedling.  Rättsmedling kan avlasta domstolarna, spara tid för parterna samt ge mer hållbara och ändamålsenliga lösningar på parternas tvister. För att förankra medlingen i svensk rättskultur och öka användandet av förfarandet förespråkar jag att rättsmedling borde införas.

Medling är ett viktigt verktyg i verktygslådan för hantering av konflikter. Mycket av forskningen har fokuserat på externa aktörer som kommer från utanför konflikten och som är neutrala till konfliktparterna och sammanhanget, men interna aktörer som är partiska har mindre uppmärksamhet i medlingslitteraturen. Baserat på detta syftar studien till att förstå effekterna av olika typer av medlare, nämligen medling av extern-neutrala och interna-partiska medlare och effektivitetensom dessa medlare kan ha i fredsavtal. Baserat på detta är studiens forskningsfråga, Vilken medling är effektivaste för att nå ett hållbart fredsavtal i bräckliga stater, Inter-partisk eller Extern-neutral medling? För att svara på forskningsfrågan använder studien den kvalitativa metoden av fokuserad och strukturerad jämförelsemetod. Empirisk analys, som omfattar perioden 1991–1998, baserad på medlingsprocesserna i de två fallen av studien, nämligen södra Somalia och den självdeklarerade republiken Somaliland (norra Somalia) används. Studiens hypotes är att interna-partiska medlare är mer sannolikt att generera ett hållbart fredsavtal vilket bygger på förhandlingsteori där trovärdiga bärare av information kan förhindra informationsproblem och därmed skapa hållbar fred. Det empiriska resultatet av studien stödjer denna hypotes.

<p>Medling vid brott är relativt nytt i Sverige. Internationell forskning inom området har bedrivits i ca 20 år men svensk forskning inom området är begränsad. Från och med januari 2008 blir alla Sveriges kommuner skyldiga att erbjuda medling vid brott i fall då gärningspersonen är under 21 år. Medling vid brott har sitt ursprung i filosofin om reparativ rättvisa, men har som fenomen främst utvecklats utan direkt teoretisk förankring. Det övergripande syftet med denna studie var att skildra tre gärningspersoners erfarenheter av medling vid brott, samt att beskriva de filosofier och teorier som stödjer medling vid brott och presentera de lagar som reglerar metoden. En enkät formulerades för att ta reda på om ungdomar mellan 13-18 år kände till medling vid brott. För att få reda på gärningspersonernas erfarenheter av medling vid brott användes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer, med frågeställningar om varför intervjupersonerna ställde upp, hur medlingsmötet upplevdes och hur de kände innan samt efter medlingen. För att hitta lämpliga intervjupersoner kontaktades medlingsverksamheter runt om i Sverige vilket resulterade i sammanlagt tre intervjuer. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån teorierna om reintegrative shaming och empowerment. Vårt val av teorin om reintegrative shaming grundades utifrån att vi under studiens gång uppmärksammade att denna teori hade hög relevans för ämnet. Valet av teorin om empowerment gjordes efter att vi läst in oss på teorin om restorative justice, då vi fann att delar i denna filosofi kunde sammankopplas med tankegångar inom teorin om empowerment. Resultatet av enkätundersökningen visade att av 169 tillfrågade hade 46 st hört talas om medling tidigare. Resultatet av intervjuerna visade att alla tre intervjupersonerna fått en annan syn på brottsoffret och brottet efter deltagandet i medlingen och upplevde medlingsmötet som positivt.</p>