Konflikter är en naturlig del av livet och uppstår dagligen på förskolor mellan barnen. Studiens syfte är att undersöka om förskollärare använder sig av olika strategier vid konflikthantering. Detta för att barnen ska få en förståelse för konflikthantering. Vi har valt intervjuer som forskningsmetod för att undersöka vilka strategier förskollärare använder sig av vid konflikthantering. De sex förskollärare som har deltagit i vår studie har blivit observerade i barngruppen med uppföljande intervjusamtal. Under intervjusamtalet utgick vi från en konflikt som uppstod spontant under observationen där informanten var delaktig. Studiens resultat har visat att det förebyggande arbetet kring konflikter har stor betydelse för att barnen ska kunna lära sig hur man hanterar dessa. Resultatet visade att flera förskollärare använder sig av medling i konflikterna som uppstår mellan barnen. Resultatet visade också att det inte var någon av förskollärarna som hade fått någon kunskap om konflikthantering under sin utbildning eller av förskolecheferna.

Den här uppsatsen undersöker hur medling idag används i kommersiella tvister. Arbetet har visat att kommersiella parter i högre utsträckning väljer skiljeförfarande än medling. Vidare utreds de bakomliggande orsakerna till den begränsade användningen. För att utreda de bakomliggande orsakerna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning. Medlemmarna, totalt 1300, i föreningen Sveriges bolagsjurister fick svara på sin attityd till medling. Enkäten grundades på en sammanställning av studerad doktrins syn på medlingens fördelar och nackdelar. Totalt svarade 27 bolagsjurister vilket innebär att inga statistiskt säkra slutsatser kunde dras. Vidare genomfördes två intervjuer, i syfte att fördjupa kunskapen kring bolagsjuristernas och advokaternas attityder gentemot medling.  Resultatet av studierna visar att inga tydliga diskreprenser mellan enkäten, intervjuerna och doktrin finns gällande synen på medling, som kunde besvara frågan om vilka de bakomliggande orsakerna är till den begränsade användningen. Däremot framkom det att bolagsjuristernas och advokaternas kunskap om förfarandet är begränsat vilket i sin tur leder till en osäkerhet kring förfarandet. Detta kombinerat med medlingsförfarandets flexibilitet utgör huvudorsakerna till den begränsade användningen.  Avslutningsvis har diskuterats vilka åtgärder som krävs och vilken aktör som ska driva frågan kring medlingens främjande. Arbetet föreslår att SCC ska vara drivande där utbildning, ackreditering, bättre stöd för parterna vid hanteringen av medlingsförfarande är några exempel på aktiviteter som är nödvändiga.

Titel Konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola Conflicts between children in a multilingual preschool setting Abstrakt Bakgrund: Syftet med undersökningen är att belysa omständigheter kring konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola, konflikternas uppkomst och hantering, förebyggande samt bakomliggande orsaker. Metod: En specialpedagog och tre förskollärare har intervjuats. Undersökningen har utgått från tre frågeställningar som handlar om vilken typ av konflikter uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola, vilken roll spelar språket vid konflikter och hur hanterar och förebygger respondenterna konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Respondenternas svar har analyserats och redovisats utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Det resultat som framkommer i analysen av samtliga respondenters svar är att de vanligaste vardagskonflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola uppkommer på grund av brist på språkförståelse och missuppfattningar eftersom barnen inte har ett gemensamt talspråk. Samtliga respondenter anser att det behövs lägga stor vikt vid inlärning av ett gemensamt talspråk för att förebygga konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Undersökningen visar även att samtliga respondenter hanterar och förebygger på liknande sätt de konflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola. Nyckelord Artefakter, flerspråkighet, konflikt, mediering, medling, proximal utvecklingszon, samspel, sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka rättskraftens omfattning av supplerande moment vid stadfästa förlikningsavtal tillkomna genom särskild medling. Eftersom det föreligger oklarheter kring reglerna om stadfästa förlikningsdomar och det inte finns mycket skrivet på området är det enligt min mening viktigt att analysera detta problem. Framställningen baseras först och främst på en analys av RB 42:17, 17:6 och 17:11. Även domstolarnas praxis och doktrin kommer undersökas. Därefter behandlas frågan om hur domstolarnas syn på civilrättsskipningens funktion påverkar tillämpningen av RB 42:17 och rättskraftens omfattning av stadfästa förlikningsdomar. Efter en grundlig genomgång av gällande rätt framkommer att supplerande moment omfattas både av stadfästelsedomen i RB 17:6 och av rättskraften i RB 17:11. Rättskraftens omfattning skiljer sig emellertid åt från en vanlig dom eftersom en stadfäst förlikningsdom kan angripas både genom resning och väcka talan om förlikningsavtalets ogiltighet. Tillvägagångssätten motiveras av parternas rättskydd och att de ska få en materiell prövning av förlikningsavtalet eftersom domstolen, på parternas begäran, stadfäster avtalet utan någon prövning av innehållet. Annars skulle reglerna motverka förlikningar och samförståndslösningar som lagstiftaren förstärkt sedan lagändringen 2011. Avslutningsvis diskuteras om rättsläget behöver förtydligas för att öka förutsägbarheten på området då det inte framgår tydligt av RB 17:6 eller dess förarbeten om supplerande moment omfattas av en stadfäst förlikningsdom och rättskraften. Istället har HD förtydligat och utvecklat rättsläget i praxis. Jag kommer å ena sidan fram till att rättsläget idag är förutsägbart eftersom HD har utvecklat och gjort en extensiv tolkning av RB 17:6. Å andra sidan anser jag att ett förtydligande av rättsläget ifrån lagstiftarens sida skulle gynna användningen av särskild medling i dispositiva tvistemål eftersom otydligheten i kombination med okunskapen om förfarandet är två medlingshämmande faktorer som sätter käppar i hjulet för tillämpningen av RB 42:17 st. 2.

<p>Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning är ett öppenvårdsteam inom stadsdelen. Teamet är kopplat till barn-, ungdom- och familjegruppen och kan arbeta på uppdrag av antingen socialsekreterare eller utifrån att föräldrar själva kontaktar teamet för råd och stöd. Syftet med denna uppsats är att göra en brukarutvärdering av teamets arbete med samarbetssamtal mellan separerade föräldrar som är bosatta inom stadsdelen. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där fjorton föräldrar telefonintervjuats utifrån en enkät med huvudsakligen standardiserade frågeställningar. Frågeställningarna i rapporten är: vilka är de föräldrar som kommer på samarbetssamtal till Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning? Hur upplever föräldrarna samtalsformen, samtalsledaren och reflektören? Finns det någon skillnad i upplevelse mellan mammor och pappor samt finns det några grupper eller kategorier som utmärker sig i undersökningen? Resultaten visar att föräldrarna i undersökningen är nöjda med de insatser som Nätverksteamet erbjuder. Vissa skillnader framträder dock mellan olika grupper, så som kvinnor-män och initiativtagare-icke initiativtagare. Till exempel är männen något mer positivt inställda till reflektören och de som inte varit initiativtagare till samtalen är lite mer negativa till det första samtalet. Reflektören som medverkar under samarbetssamtalen har av respondenterna blivit mer uppmärksammad, i både positiv och negativ bemärkelse, än samtalsledaren. De teoretiska utgångspunkterna har varit medlingsteori samt brukarorienterad utvärdering.</p>

<p>Konflikthantering i två grundskolor:</p><p>Om pedagogers arbetsmetoder inom konflikthantering på två skolor i Mellansverige</p><p>Syftet är att ta reda på vilka arbetsmetoder som tolv pedagoger på två skolor i mellansverige använder sig av då det uppstår konflikter mellan barn. Vi har genomfört enkätundersökningar och intervjuer för att komma fram till resultatet. Syftet är också att ta reda på om pedagogernas arbetsmetoder står i samklang med litteraturen. Resultatet av vår undersökning visar att de metoder som pedagogerna använder sig av är ihop plockade av de metoder som vi redogör för i litteraturen. Den gemensamma stommen i samtliga pedagogers konflikthanteringsmetoder är samtal och kommunikation.</p>

<p>Den 1 januari 2008 infördes ett lagstadgat obligatorium för Sveriges samtliga kommuner att kunna erbjuda medling med anledning av brott i de fall där gärningsmannen är under 21 år.</p><p>Medling är ett möte mellan gärningsman och brottsoffer tillsammans med en opartisk medlare där parterna ges möjlighet att tala om brottet och dess följder. Syftet med medlingen är främst att gärningsmannen skall få ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret skall ges en möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Medling bygger på filosofin om reparativ rättvisa som strävar efter försoning och reparation av skada som uppkommer till följd av brottet, istället för att utkräva straff av den brottsliga gärningen. Ideologin ger således gärningsman och brottsoffer en mer framträdande roll i rättsprocessen.</p><p>Unga lagöverträdare möts av ett tvåfaldigt och komplext system eftersom straffrätt och socialrätt ska verka sida vid sida med barnets bästa i fokus. Samhället har dubbla uppgifter när det gäller ungdomskriminalitet, och dessa kan i vissa fall framstå som svårförenliga. Att ge stöd och hjälp åt unga lagöverträdare måste tillgodoses med beaktande av intresset att reagera på och motverka brott.</p><p>En fungerande samverkan kring medling krävs både vid det faktiska medlingsförfarandet för att åstadkomma en effektiv medlingsverksamhet, och i den juridiska regleringen av unga lagöverträdare. Socialtjänst, polis och åklagare är de viktigaste samverkansparterna. Men också andra organisationer såsom kriminalvården, skolan och lokala brottsofferjourer kan vara till gagn att samarbeta med. Samverkanskravet har dock föranlett vissa svårigheter inom vissa områden för berörda organisationer.</p><p>Mot bakgrund av detta tar studien sikte på den samverkan som ska till vid medling inom ramen för det dualistiska system som möter de unga lagöverträdarna. I synnerhet utifrån de svårigheter vid samverkan som påvisats inom vissa områden och som behandlas i avsnitt 1.2.1. Syftet är att utifrån problembakgrunden utreda regelverket kring medling och de unga lagöverträdarna liksom om givna samverkanssvårigheter står att finna i medlingens teoretiska eller praktiska grund. En empirisk studie utreder även huruvida samverkanssvårigheter står att finna i dagsläget.</p>

Konflikthantering i två grundskolor: Om pedagogers arbetsmetoder inom konflikthantering på två skolor i Mellansverige Syftet är att ta reda på vilka arbetsmetoder som tolv pedagoger på två skolor i mellansverige använder sig av då det uppstår konflikter mellan barn. Vi har genomfört enkätundersökningar och intervjuer för att komma fram till resultatet. Syftet är också att ta reda på om pedagogernas arbetsmetoder står i samklang med litteraturen. Resultatet av vår undersökning visar att de metoder som pedagogerna använder sig av är ihop plockade av de metoder som vi redogör för i litteraturen. Den gemensamma stommen i samtliga pedagogers konflikthanteringsmetoder är samtal och kommunikation.

Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning är ett öppenvårdsteam inom stadsdelen. Teamet är kopplat till barn-, ungdom- och familjegruppen och kan arbeta på uppdrag av antingen socialsekreterare eller utifrån att föräldrar själva kontaktar teamet för råd och stöd. Syftet med denna uppsats är att göra en brukarutvärdering av teamets arbete med samarbetssamtal mellan separerade föräldrar som är bosatta inom stadsdelen. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där fjorton föräldrar telefonintervjuats utifrån en enkät med huvudsakligen standardiserade frågeställningar. Frågeställningarna i rapporten är: vilka är de föräldrar som kommer på samarbetssamtal till Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning? Hur upplever föräldrarna samtalsformen, samtalsledaren och reflektören? Finns det någon skillnad i upplevelse mellan mammor och pappor samt finns det några grupper eller kategorier som utmärker sig i undersökningen? Resultaten visar att föräldrarna i undersökningen är nöjda med de insatser som Nätverksteamet erbjuder. Vissa skillnader framträder dock mellan olika grupper, så som kvinnor-män och initiativtagare-icke initiativtagare. Till exempel är männen något mer positivt inställda till reflektören och de som inte varit initiativtagare till samtalen är lite mer negativa till det första samtalet. Reflektören som medverkar under samarbetssamtalen har av respondenterna blivit mer uppmärksammad, i både positiv och negativ bemärkelse, än samtalsledaren. De teoretiska utgångspunkterna har varit medlingsteori samt brukarorienterad utvärdering.

Den 1 januari 2008 infördes ett lagstadgat obligatorium för Sveriges samtliga kommuner att kunna erbjuda medling med anledning av brott i de fall där gärningsmannen är under 21 år. Medling är ett möte mellan gärningsman och brottsoffer tillsammans med en opartisk medlare där parterna ges möjlighet att tala om brottet och dess följder. Syftet med medlingen är främst att gärningsmannen skall få ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret skall ges en möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Medling bygger på filosofin om reparativ rättvisa som strävar efter försoning och reparation av skada som uppkommer till följd av brottet, istället för att utkräva straff av den brottsliga gärningen. Ideologin ger således gärningsman och brottsoffer en mer framträdande roll i rättsprocessen. Unga lagöverträdare möts av ett tvåfaldigt och komplext system eftersom straffrätt och socialrätt ska verka sida vid sida med barnets bästa i fokus. Samhället har dubbla uppgifter när det gäller ungdomskriminalitet, och dessa kan i vissa fall framstå som svårförenliga. Att ge stöd och hjälp åt unga lagöverträdare måste tillgodoses med beaktande av intresset att reagera på och motverka brott. En fungerande samverkan kring medling krävs både vid det faktiska medlingsförfarandet för att åstadkomma en effektiv medlingsverksamhet, och i den juridiska regleringen av unga lagöverträdare. Socialtjänst, polis och åklagare är de viktigaste samverkansparterna. Men också andra organisationer såsom kriminalvården, skolan och lokala brottsofferjourer kan vara till gagn att samarbeta med. Samverkanskravet har dock föranlett vissa svårigheter inom vissa områden för berörda organisationer. Mot bakgrund av detta tar studien sikte på den samverkan som ska till vid medling inom ramen för det dualistiska system som möter de unga lagöverträdarna. I synnerhet utifrån de svårigheter vid samverkan som påvisats inom vissa områden och som behandlas i avsnitt 1.2.1. Syftet är att utifrån problembakgrunden utreda regelverket kring medling och de unga lagöverträdarna liksom om givna samverkanssvårigheter står att finna i medlingens teoretiska eller praktiska grund. En empirisk studie utreder även huruvida samverkanssvårigheter står att finna i dagsläget.