Trots tidigare forskning som visar att läsförmågan har stor betydelse även inom matematikämnet, så har den fortfarande inte särskilt stor plats i läroplanen för matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka mellanstadielärares inställning och arbete med läsförståelse i matematik. Den teori som använts i arbetet är den sociokulturella lärandeteorin, denna har använts för att analysera resultatet. För att få fram ett resultat har kvalitativa intervjuer använts som metod och dessa har varit semistrukturerade. Totalt är det fyra olika lärare som intervjuats och gemensamt för dessa är att de är behöriga lärare i matematik samt att de är verksamma på mellanstadiet. Resultatet och analysen av vår studie visar att de fyra lärarna är överens om att läsförståelsen har stor betydelse inom matematiken. Idag ställer styrdokumenten i matematik högre krav på elevernas läsförmåga jämfört med vad det gjorde förr. Alla fyra lärarna menar att de arbetar med läsförmågan på ett eller annat sätt inom matematiken. I resultatet framkommer även att detta är något som inte diskuteras särskilt mycket på lärarnas arbetsplatser. Slutsatsen blir att trots att forskning visar hur viktigt det är med läsningen inom matematiken, så arbetar inte alla skolor aktivt med denna fråga. Dock finns det många lärare som har detta som en naturlig del av sin undervisning. I avsnittet om framtida forskning reflekterar vi över möjliga projekt att genomföra i framtiden.

Under vår tid på lärarutbildningen finner vi en problematik med att sex- och samlevnadsämnet berörs ytterst lite och att vi i liten grad fått undervisning kring kulturella perspektiv på ämnet. Forskning som använts i det självständiga arbetet på grundnivå visade på en brist av kunskaper bland lärare kring ämnet sex och samlevnad, men även att ämnet är tabubelagt i ett flertal länder. Syftet med denna undersökning är att analysera hur lärarstudenter och nyexaminerade lärare tänker kring sin profession som mellanstadielärare i sex- och samlevnad, med bland annat ett fokus på ett mångkulturellt perspektiv.Det teoretiska perspektiv som använts är en tematisk analys. I åtta kvalitativa intervjuer med hälften lärarstudenter och hälften nyexaminerade lärare har vi använt oss av metoder som semistrukturerade intervjuguider, samt vinjettfrågor. Resultatet har framställts utifrån det teoretiska perspektivet i olika teman och huvudresultatet är att deltagarna anser sig ha föga kunskaper om både sex och samlevnad och om olika kulturers syn på ämnet

Undersökningen handlar om hur lärarna beskriver hur de använder olika uttrycksformeri sin undervisning och hur dessa uttrycksformer, enligt lärarna, påverkar elevernaskunskaper med tal i bråkform. Detta undersöks för att många elever har svårigheter medatt hantera tal i bråkform. Att använda olika uttrycksformer i matematikundervisningenkan stötta eleverna. Därför är jag nyfiken på vilka uttrycksformer lärarna använder isamband med undervisningen om tal i bråkform och hur dessa uttrycksformer påverkarelevernas kunskaper.För att ta reda på vilka uttrycksformer lärarna använder och hur uttrycksformer påverkarelevernas inlärning, har en kvalitativ studie gjorts med fem matematiklärare i årskurs 4-6i form av en semistrukturerad intervju. Det empiriska materialet har strukturerats med entematisk analysmetod, och analysera utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Slutsatser drasutifrån de olika mönster och teman som framkommer i studien.Resultatet visar att många av dessa pedagoger använder uttrycksformer i sin undervisningoch anser att det stärker eleverna att förstå och det blir tydligare med olika uttrycksformersåsom tallinje och digitala matematiksspel. Många elever använder sig av bilder,kommunicera verbalt och använder numeriska överläggningar för att visa sin lösning.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om huruvida textböcker i historia för årskurs 4–6 beskriver kvinnor och män som dikotomier, dvs isärhållande av könen, samt om detta problematiseras. Studiens teoretiska utgångspunkter är genussystemets principer enligt Yvonne Hirdman samt femininitets- och maskulinitetsnormerna. För att skapa ett analysverktyg användes Maria Nikolajevas motsatsschema. Det är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och har textanalys som metod. Fem textböcker i historia årskurs 4–6 analyserades.  Resultatet visade att majoriteten av personbeskrivningarna i textböckerna beskrivs som dikotomier med utgångspunkt i maskulinitets- och femininitetsnormer. Männen tillskrevs främst manliga attribut men också ett fåtal kvinnliga. Kvinnor som beskrivs som enskilda individer i textböckerna tillskrevs huvudsakligen manliga attribut men även ett mindre antal kvinnliga. Samhällsgrupper bestående enbart av kvinnor tillskrevs huvudsakligen kvinnliga attribut, till skillnad från de enskilda kvinnorna.  Resultatet visade att personbeskrivningar och levnadsvillkor inte problematiseras utifrån ett genusperspektiv, varken i brödtexten eller via arbetsmetoder, med undantag av två fall i två olika textböcker. Utöver detta exempel förekom ingen problematisering av könens levnadsvillkor med genusperspektiv.

The purpose of this study is to examine how five social studies teachers in Stockholm County incorporate gender and equality into the core content of the social studies syllabus in year 4-6.  It will also address the didactic choices the teachers make to transform the curriculum content into practical education. To investigate this purpose, three questions were formulated: 1. What do five social studies teachers consider essential for students to learn in order to address gender and equality in the social studies syllabus for years 4-6?  2. How does the written content of the syllabus transform into practical education; what didactic choices do the teachers make? 3. According to the teachers, what part does gender and equality play in social studies education? In order to examine these questions, two qualitative research methods, interviews and observations were used. The outcomes have been analysed using an analytical tool inspired by two previous tools used in earlier didactic research studies, which have been developed further and combined for the purpose of this study. The analytical tool allows skills to be categorised as either first order knowledge (knowledge based on facts on a specific subject); or second order knowledge (more general skills such as analysing skill, ability to see phenomena from different perspectives etc). The conclusion of the study indicates that social studies teachers find it difficult to interpret the content of the syllabus to adequately address gender and equality, and that this content does not always have a clear part in social studies education.

Syftet med den här studien är att ge en överblick av den forskning som gjorts om digitala verktyg i anknytning till skrivundervisning i mellanstadiet. Studien är en systematisk litteraturstudie som undersöker vilka digitala verktyg som inkluderas i skrivundervisning och vilka fördelar och nackdelar dessa har. Multimodala digitala verktyg är vanligt att inkludera i undervisningen enligt forskningen men även traditionella skrivprogram med inbyggd rättstavning. De multimodala digitala verktygen motiverar elever till att skriva och gör det möjligt för dem att knyta skrivprocessen till sina egna intressen. Rättstavningsprogrammen hjälper elever i skrivprocessen genom att stava rätt till svåra ord. På så sätt flyter skrivandet på lättare utan att elever fastnar vid stavningen. Rättstavningen kan även bli ett hinder i elevers skrivutveckling. Ibland sker felrättningar av ord som kan skapa förvirring. Digitala verktyg kan ibland bli ett hinder för elever i skolan då datorspel och sociala medier är mer intressant för dem än skolarbetet. Det är därför viktigt att inkludera digitala verktyg på ett eller annat sätt i undervisningen för att motivera eleverna. Digitala verktyg som påminner om datorspel eller sociala medier som elever håller på med på fritiden visar forskningen är motiverande för eleverna. Detta påverkar deras skrivutveckling till det bättre. Det viktigaste enligt forskningen är däremot att lärare besitter den digitala kompetens som krävs för att undervisa med hjälp av digitala verktyg.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka utomhusundervisning ur ett vetenskapligt perspektiv. Vilket stöd finns det för utomhuspedagogikens påverkan på elevers lärande i biologi och även dess övriga påverkan på dem. Frågorna som ställts är hur utomhusundervisning kan bidra till ökad kunskap i ämnet, vilka övriga argument det finns för att bedriva utomhusundervisning samt ett kort avsnitt om vad som får lärare att tveka på utomhusundervisning. Metoden som använts för att insamla kunskap är en systematisk informationssökning på databaserna ERC, ERIC via EBSCO och ERIC via ProQuest och även sekundärsökning utifrån referenslistor. Samtliga inkluderade artiklar från databaserna är peer reviewed och ingen artikel är äldre än 17 år.  Resultatet visade på flera positiva effekter med utomhuspedagogik, bland annat gällande elevers kunskapsutveckling så som ökad förståelse för djur och växter, för mångfalden i naturen, nedbrytning och miljöfrågor. Många aktiviteter och platser där undervisningen kan bedrivas på presenterades. Studierna visade utöver påverkan på elevers kunskapsutveckling även på andra positiva effekter som attityd, motivation och inspiration till ämnet biologi. Elevernas vilja att värna och skydda miljön och vår natur är ytterligare en aspekt som visade sig utvecklas med utomhuspedagogik. Slutsatsen av kunskapsöversikten är att lärare bör överväga att antingen börja bedriva utomhusundervisning eller fortsätta göra det, i ämnet biologi.

I denna studie har vi undersökt huruvida lärare skulle kunna inkludera interkulturella perspektiv i sin engelskundervisning i årskurs 4–6 med hjälp av lättillgängligt och kostnadsfritt innehåll från olika webbplatser. De webbplatser som är inkluderade i den här studien har granskats mot det centrala innehållet i kursplanen för engelska i årskurs 4–6 för att säkerhetsställa deras relevans. Webbplatserna har därefter analyserats genom kvalitativ innehållsanalys för att avgöra hur de förhåller sig till fyra aspekter av kultur samt interkulturella perspektiv. Interkulturella perspektiv i undervisning bör behandla sådant som kan leda till reflektion, ifrågasättande och självkritik kring den egna kulturen och andras för att främja förståelse. Resultatet visar att en stor del av webbplatsernas innehåll motsvarar ett turistperspektiv snarare än ett sant interkulturellt perspektiv. Trots detta är slutsatsen att en lärare med god förståelse för interkulturella perspektiv kan skapa diskussioner kring innehållet för att leda eleverna mot ett interkulturellt lärande.

Genomförandet av systematiska undersökningar är ett kunskapskrav och utgör en central del av kursinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena, flertalet lärare väljer dock bort arbete med systematisk undersökning. Det finns mycket tidigare forskning kring systematiska undersökningar i hög-och lågstadiet, dock är mellanstadiet dessvärre inte lika utforskat. Syftet med studien är således att undersöka vilka lärandemål och utmaningar NO-lärare i åk 4-6 har vid arbete med systematiska undersökningar samt hur de hanterar dem. Studien baseras på en enkätstudie där datan bearbetades via jämförelse för att finna liknelser, skillnader och samband mellan svaren. Genom att dela in svaren utefter tema undersöks huruvida informantsvaren tyder på att utmaningarna i mellanstadiet i någon grad samstämmer med dem som framkommer i tidigare forskning för andra årskurser. Resultatdelen visade på att lärare har liknande lärandemål vid arbete med systematiska undersökningar men att deras formulering kan vara olika. Vidare visade resultaten på att NO-lärare upplever begränsningar och svårigheter vid val av och arbete med systematiska undersökningar. NO-lärare i mellanstadiet utsätts för utmaningar som liknar dem som framkommit i tidigare forskning, bland annat är de mest framkommande utmaningarna dem av tids-, ekonomi-, resurs- och materialbrist. Studien tillförser således läsaren med kunskap kring vilka lärandemål lärare har vid genomförande av systematiska undersökningar, vilka utmaningar som kan stötas på samt olika förslag på hur utmaningarna kan hanteras. Det finns ett fortsatt behov av mer forskning kring årskurserna 4-6, speciellt av den form där lärar- och elevperspektiv lyfts.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka huruvida kooperativt lärande i kombination med problemlösning gynnar elevers matematiklärande i mellanstadiet. Kvantitativ metod är det som använts i denna text för att besvara syftet samt frågeställningen. En mängd olika vetenskapliga artiklar har studerats för att få en översikt över det kooperativa lärandet inom problemlösning i matematik. Resultatet visade att det kooperativa lärandet i problemlösning har en positiv effekt för lärandet hos elever. Inte bara matematiskt utan även språkligt och på ett personligt stadie, i form av förbättrad och utvecklad samarbetsförmåga, initiativtagande och ett större och omfattande helhetsperspektiv. Visuellt stöd är något som framgår i resultatet som en bra metod för att få eleverna att förstå problemlösningar i matematiken.