The main purpose of this study is to examine what leads to some students reading while others won’t and how students self-concept is related to their literacy development. The students' perception and attitudes to the silent reading affect their reading situation, therefore we asked: “What do the non-readers need to get more involved?”. Data from student interviews about their silent reading were collected. The participants were 28 grade six students from a big town in Sweden. The results show that the uninvolved students find the reading difficult and boring. They describe a poor self-image when it comes to reading ability and lack motivation to read. They describe negative attitudes to reading and emphasize several different arguments as to why reading does not work for them, such as that the books are too difficult or easy, they do not understand the content of the books or are simply uninterested in reading. The uninvolved readers have a hard time defining their need to be activated in their reading, but something they clearly ask for are goals, evaluations, or bribes as motivation. They also highlight the importance of good books that capture their interest and freedom of choice to choose books themselves or with the support of a teacher. In the study, students have received support in their reading through a silent reading booklet based on reading strategies. The former non-readers emphasize that reading has become more fun and that the support tool has helped them become more activated. The majority of these pupils have read more when they use the booklet and describe a positive attitude towards it. Results show that the non-readers feel like their reading has become easier with the booklet, both in the form that they get a deeper understanding of the content of the books and also that they experience a calmer atmosphere in the class.

Syftet med studien är att redovisa vilka inre och yttre faktorer som bidrar till elevers motivation i matematikämnet. Studien utgår från ett elevperspektiv i årskurs 6 med en avgränsning till algebra och ekvationer. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Self-determination theory (SDT) där ett kompletterande ramverk skapats utifrån fem motivationsvariabler som syftar till att mäta elevers motivation. Som insamlingsmetod används både intervjuer och observationer och utgår därmed från ett elevperspektiv. Observationerna genomfördes på två olika skolor i årskurs 6 och totalt deltog fyra elever från vardera skola i intervjuerna. Resultatet av studien visade bland annat att elevers motivation påverkas av både inre och yttre faktorer där exempelvis lärarens roll, betyg och elevers målsättning spelade en betydande roll. Samtliga elever ansåg dessutom att motivation är en viktig egenskap att erhålla sig för att lyckas och för att utveckla sina kunskaper inom matematikens algebra

Nedanstående kvalitativa studie handlar om hur lärare på mellanstadiet uppfattar sitt arbete med text och läsning i de naturorienterande ämnena med fokus på elever i behov av anpassningar och särskilt stöd. Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om några mellanstadielärares uppfattningar om språkutvecklande undervisning med fokus på text i de naturorienterande ämnena och hur lärarna anpassar textarbete utifrån elevers behov av anpassningar och särskilt stöd i NO- undervisningen. Syftet mynnar ut i följande frågeställningar: Hur beskriver lärare i de naturorienterande ämnena sin planering inför och under arbete med texter i sin undervisning? Hur beskriver dessa lärare att de arbetar med att stödja elevernas förståelse av text i undervisningen? Hur beskriver lärarna att de anpassar arbetet med text med fokus på elever i behov av stöd, anpassningar och särskilt stöd? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I studien används två tolkningsmodeller som har det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt; Reading Study Groups (RAND) med fokus på läsning och ur specialpedagogisk synvinkel används KoRP. Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie med inspiration av en fenomenografisk ansats. Data har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att anpassningar sker på gruppnivå i form av högläsning. Stödet riktas till hela gruppen genom gemensam bearbetning och språklig stöttning av text och innehåll. Begreppen är det huvudsakliga innehåll som fokuseras och det förekommer lite strategiundervisning samt självständig läsning. Speciallärarens kompetens tenderar att riktas mot undervisningen i svenska.   Resultaten ger implikationer för speciallärarens handledande roll i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet avseende läsning i alla ämnen. I studien framkom att den specialpedagogiska kompetensen inte kopplas till ämnesundervisningen samtidigt som texterna anses för svåra att självständigt bearbetas.  Specialläraren har framgent en viktig funktion i att implementera en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt där lärarna görs medvetna om att undervisa i lässtrategier och läsutveckling.

Denna konsumtionsuppsats syftar till att undersöka hur lärare arbetar med motivation ochinställning i det matematiska klassrummet i årskurs 4–6. Temat för dennakonsumtionsuppsats är av betydelse eftersom elevers kunskaper inom matematikeftersträvas i samhället, därmed är det av stor vikt att ta reda på hur elever motiveras tillarbete inom matematik. Studier insamlades genom databaserna UniSearch och ERIC.Resultatet visade att lärare arbetar på flera olika sätt för att stärka elevers motivation tillarbete inom matematik. Exempel på faktorer som motiverar elever till arbete inommatematik är temaarbete, lämpliga uppgifter och kooperativt lärande. Även lärarensentusiasm till ämnet är av stor betydelse och påverkar elevernas motivation till matematik.Dessutom visade resultatet att elevers inställning till matematik är medelhög.

Den här studien handlar om att kvalitativt undersöka lärares uppfattningar om informell inlärning i ämnet engelska. Syftet med studien är att undersöka hur mellanstadielärare uppfattar fenomenet informell inlärning i relation till sin undervisning i ämnet engelska, hur de tar vara på elevers informella inlärning samt hur informell inlärning av engelska kan implementeras i undervisningen. Sex undervisande lärare i årskurserna 4–6 deltog i undersökningen och intervjuades genom halvstrukturerade intervjuer med en fenomenografisk design och den insamlade data analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell med sju steg. Resultatet visade att lärarnas kunskaper var spridda men en del likheter kunde urskiljas om vad fenomenet informell inlärning innebär. I redogörelser om deras uppfattningar om fenomenet kopplades deras erfarenheter till sin undervisning. Lärarna tar vara på elevers informella kunskaper i undervisningen genom att främst använda tre strategier: att bygga vidare på deras förkunskaper, att anpassa innehållet efter kunskapsnivåer samt att använda kooperativt lärande. Informella inslag i undervisningen implementeras på olika sätt, bland annat genom digitala resurser i form av webbsidor med olika funktioner och datorprogram samt att låta eleverna skriva och läsa om sina intressen. Eleverna ges även möjligheten att presentera sina intressen muntligt för klassen.

Sammanfattning/Abstract Lindahl, Cecilia & Magnusson, Åsa. (2022). Laborativa material i matematikundervisningen-Sex mellanstadielärares röster om fördelar, hinder och vilka behov de har av stöd från specialläraren. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är att öka förståelsen för vad som påverkar svenska lärares val av att använda laborativa material samt att öka kunskapen om lärares behov av insatser från specialläraren kring detta. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa vad som får några svenska mellanstadielärare att välja eller välja bort att arbeta med laborativa material i matematikundervisningen och att öka kunskapen om lärares behov av insatser från specialläraren för att kunna utveckla matematikundervisningen. ● Vilka uppfattningar påverkar lärarens didaktiska val kring användandet av laborativt material i matematikundervisningen? ● Vilka uppfattningar kring behov av insatser från specialläraren uttrycker lärarna att de har för att kunna utveckla användningen av laborativt material i matematikundervisningen? Teori Fenomenografisk ansats ligger till grund för bearbetning av det empiriska materialet (Marton & Booth, 2000). Vid bearbetning av insamlade data urskiljs teman med tillhörande kategorier som speglas mot teori (Dahlberg & Johansson, 2019). Utfallsrummet speglas mot tidigareforskning och specialpedagogiska perspektiv. Metod En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes. Empirin analyserades utifrån en fenomenografisk ansats för att identifiera kategorierna i utfallsrummet. Resultat En reflektion är att när lärarna i studien beskriver vad som får dem att välja att använda laborativa material i undervisningen så utgår de ifrån ett elevperspektiv. De nämner kategorierna inkludering, konkretisering, lust och matematiska samtal. Dessa kategorier syftar till att antingen göra undervisningssituationen bättre för eleven eller till att öka eller fördjupa matematikkunskaperna. När lärarna beskriver vilka kategorier som får dem att avstå så utgår en kategori, utpekande, från elevens perspektiv medan resterande, kompetens, tidskrävande och materialtillgång behandlade lärarens eller organisationens tillkortakommanden. Resultatet från den här studien med sex intervjuade lärare stämmer väl överens med tidigare forskning med ett undantag. Undantaget är att den här studiens lärare sällan använder laborativa material trots att de har en positiv grundinställning. Lärarna uttrycker att de önskar stöd som grundar sig i alla de tre delarna, utveckling, utredning och undervisning, i specialläraruppdraget för att utveckla användandet av det laborativa materialet. Vår tolkning är att lärarna i studien ger uttryck för att ha ett relationellt perspektiv på specialpedagogiska insatser. Specialpedagogiska implikationer Det som framkommer i studien är att verksamhetsutveckling där lärarna får handledning kring den didaktiska teorin parallellt med att de får inspiration till olika material och undervisningsformer bör vara en betydande del av uppdraget. Förutom handledning kring den didaktiska teorin behövs insatser kring det pedagogiska ledarskapet. Insatser från specialläraren på individnivå både för utredningar och för undervisning i mindre sammanhang utanför klassrummet behövs också för de elever som har behov av det, men i första hand bör undervisningen och lärmiljön på gruppnivå utvecklas. Nyckelord handledning, laborativa material, matematikundervisning, mellanstadiet, speciallärare

Det är skolans uppgift att utveckla och stimulera både det vardagliga- och vetenskapliga tänkandet hos elever. Utifrån konstruktivismen ska lärande anpassas till det stadium som elever befinner sig i, för att de ska ha möjlighet att konstruera föreställningar och förståelse av omvärlden. Att som lärare ha förståelse för de föreställningar elever har är därav viktigt för att förbättra undervisningen. Syftet med studien är att undersöka samt analysera elevers föreställningar om vad elektricitet är och hur de förklarar fenomenet, i jämförelse med hur läromedel anpassade för eleverna förklarar fenomenet. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade gruppintervjuer med 12 elever i fem grupper för att ta reda på deras föreställningar. Det genomfördes även en innehållsanalys av två läromedel för att ta reda på vilka begrepp de använder för att beskriva elektricitet. Resultatet visar att eleverna har skilda föreställningar om vad elektricitet är och att de använder många av de mest frekventa begreppen från läromedlen. Dessa begrepp är: batteri, elektricitet, elektron, lampa, sladd samt ström. Av dessa begrepp är det elektron som används i mindre utsträckning hos eleverna.

Elevens läsförmåga påverkar hur eleven tar till sig textinnehåll, vilket i sin tur inverkar på kunskapsinhämtningen. Undervisning i läsning är viktig i alla skolans ämnen då ämnestexter ställer olika krav på läsförmågan. Matematiska texter har sina särskiljande egenskaper och kan orsaka problem, särskilt för elever i lässvårigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärare som undervisar i matematik på mellanstadiet arbetar för att öka förutsättningarna för lärande och utveckling för elever i lässvårigheter. Den teoretiska utgångspunkten har varit modellen The simple view of reading som på ett tydligt sätt visar på komplexiteten i läsning samtidigt som den belyser hur läsningens beståndsdelar, avkodning och språklig förståelse, påverkar elevens läsförmåga i matematikämnet. Den tidigare forskningen som lyfts i studien beskriver hur viktigt det är att matematiklärare har kunskap om båda dessa delar för att kunna främja och stödja i sin undervisning för elever i lässvårigheter. I studien har en kvantitativ forskningsansats valts för att uppnå syftet och för att samla in empiri har en anonym enkät utformats och besvarats av matematiklärare på mellanstadiet via professions- och ämnesrelevanta grupper via sociala medier och via e-post. Resultatet visade att lärarna redan idag gör en hel del i sin undervisning, genom aktiviteter som tycks främja elevers läsning och med åtgärdande insatser för elever i lässvårigheter. Samtidigt blev det synligt att lärare efterfrågar mer kunskap om hur läsning och lässvårigheter påverkar lärande och utveckling i matematikämnet. Denna studie har visat att det finns ett behov att fylla där specialläraren/specialpedagogen har en viktig funktion att lyfta det språkliga perspektivet i matematikundervisningen, hur lässvårigheter påverkar elevers lärande i matematikämnet, samt hur matematikundervisning och stöd kan utformas för elever i lässvårigheter.

Denna studie undersöker om läsförståelse har en möjlig inverkan när elever ska läsa och lösa matematiska textuppgifter. Förutom ett sociokulturellt synsätt på lärande utgår studien från aspekter av semiotiska resurser och genus för att belysa språkliga hinder och möjligheter i uppgiftstexter samt hur könsskillnader kommer till uttryck och problematiseras. Undersökningen är genomförd med kompletterande kvantitativa och kvalitativa metoder där 37 elever genomfört ett läsförståelsetest med flervalsfrågor samt löst fyra textuppgifter i matematik. Av elevernas totala poäng på testerna beräknades centralmåtten medelvärde och typvärde som därefter studerades i en kvantitativ analys, vilken tog avstamp i den sociokulturella ansatsen. För att få en djupare förståelse för elevernas tillvägagångssätt vid lösandet av matematikuppgifterna användes en kvalitativ metod där eventuella könsskillnader identifierades i en textanalys. Resultatet visade att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan flickor och pojkars prestation i läsförståelse och lösning av matematikuppgifter. Däremot kunde ett positivt samband mellan läsförståelse och förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter identifieras. I resultatet av den kvalitativa textanalysen utläses två semiotiska resurser, naturligt språk och schematiska bilder, vara möjliga stöd för att lösa uppgifterna, medan vardagliga ord som är nära besläktade med varandra kan utgöra möjliga hinder. Resultatet visar även skillnader i hur flickor och pojkar uttrycker sig när de löser matematiska textuppgifter. Flickor tenderar att uttrycka sina lösningar grundligt med naturligt språk och beräkningar i flera led jämfört med pojkar som ger knapphändiga redovisningar. Dessa tendenser kopplas till en internalisering av samhälls- och könsnormer utifrån föreställningen om kvinnans matematikframgång som ett resultat av ansträngning och mannens som en naturlig fallenhet.

Deltagande skrivande handlar om ett formellt eller informellt skrivande för att delta som medborgare i samhället genom att exempelvis skriva en insändare eller ett sms. Deltagande skrivande skapar möjlighet för samhällsmedborgare att göra sin röst hörd. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur lärare och elever tänker om och resonerar kring ett deltagande skrivande. Vi undersöker hur lärare och elever i årskurs 6 identifierar ett deltagande skrivande och vilka texter som de anser representerar ett deltagande skrivande. Det teoretiska ramverk som studien tar sin utgångspunkt i är Luke & Freebodys repertoarmodell, en modell för läsning och skrivning. Datamaterialet består av fem fokusgruppsintervjuer med elever och två semistrukturerade intervjuer med lärare. Studiens resultat visar att lärarna anser att många texter som elever i årskurs 6 skriver i skolan representerar ett deltagande skrivande. Däremot anser eleverna i årskurs 6 att ett deltagande skrivande är något de gör via informella texter på fritiden.