Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram teorier om vad som motiverar elever till skolarbetet. Vår huvudfråga är; Vad motiverar elever i skolarbetet? Utifrån denna fråga har vi skapat tre stycken underfrågor; Hur kan detta förstås med utgångspunkt i begreppen inre och yttre motivation? Hur skiljer sig svaren mellan de olika årskurserna? Hur skiljer sig svaren mellan pojkar och flickor? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi genomfört en enkätundersökning med 134 elever från årskurs 1-3. De teoretiska utgångspunkter som genomsyrar hela arbetet är inre och yttre motivation. Vår studie visar att både den inre och yttre motivationen har en betydande roll i elevers motivation till skolarbetet. En klar majoritet av eleverna i studien upplever att skolan är både viktig och rolig – detta indikerar en inre motivation hos eleverna. Men studien visar också att den yttre motivationen är betydelsefull för eleverna, framförallt för pojkarna. En annan slutsats är att årskurs ett motiveras av betydligt fler motivationsteorier än årskurs två och tre. / The purpose of this essay is to highlight the theories about what motivates students to school. Our main question is: What motivates students in school? On this issue, we have created three pieces in questions; How can this be understood on the basis of the concepts of internal and external motivation? Is there any differences in the answers based on which grade they are in? Can we see any differences in the answers between boys and girls? To answer these questions, we conducted a survey with 134 students from grades 1-3. The theoretical assumptions that permeate the entire work are internal and external motivation. Our study shows that both the internal and external motivation has a significant role in students' motivation to school. A clear majority of the students in the study feel that school is important and fun - this indicates an internal motivation in students. But the study also shows that the external motivation is important for students, especially for boys. Another conclusion is that the first year is motivated by far more motivation theories than grades two and three.

Studiens syfte är att beskriva lärares uppfattning och erfarenheter av faktorer som påverkar möjligheten att stötta och hjälpa elever i matematiksvårigheter, samt ge dem en god KASAM.Studien ger en överblick över tidigare forskning, samt en beskrivning av den salutogena teorin och KASAM. Med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer har jag studerat hur matematik-lärare i skolår 6-9 kan gynna KASAM hos elever i matematiksvårigheter. Studien beskriver lärarnas åsikter i ett övergripande perspektiv, att se eleven i ett helhetsperspektiv, och också arbetssätt och strategier för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna. Studien beskriver även faktorer lärarna anser vara försvårande för att gynna KASAM hos elever i svårigheter.Sammanfattningsvis visar resultaten på en samstämmighet hos lärarna om vikten av att se hela människan. En god kunskap om, och relation till eleven anses vara grundläggande för att gynna KASAM, samt att eleven ges möjlighet att uppleva trygghet och delaktighet, både bland vuxna och kamrater. I matematikundervisningen anses det viktigt att stärka självkänsla och tillit hos eleven, samt att stärka motivationen och knyta undervisningen till elevers intressen och vardag. Att knyta ny kunskap till kunskaper eleven redan har, ge tillräckligt med tid, anpassa miljö och arbetsuppgifter, samt att strukturera och tydliggöra inlärning och svårigheter är andra faktorer lärarna upplever som väsentliga.

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhållit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan än sina klasskamrater.Elva elever på olika nationella program på två olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn på PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jämförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhållit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier. Det som de upplevde som negativt var stressen över att läsa kurserna vid ett program samtidigt som de arbetade med sin grundskolebehörighet. Att ha en annan studieplan än sina klasskamrater upplevde de som positivt i den meningen att de fick stöd, negativt i den meningen att de upplevde sig komma i andra hand på ett skolorganisatoriskt plan. / PRIV-iliged? - An interwiev study about how students within PRIV experience their situation.

Pedagogen är jag själv, som för tio år sedan arbetade som elevassistent åt en då tolvårigpojke, vid namn Björn. Björn hade diagnosen ADHD, Attention Deficit HyperactivityDisorder, och jag arbetade med honom under två års tid. ADHD yttrar sig somuppmärksamhetsstörning/koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet. Störredelen av tiden arbetade vi utanför klassrummet, bara han och jag.Syfte Mötet, som således ägde rum för tio år sedan, var en känslomässig och professionellutmaning för mig och syftet med min gestaltning är att ta reda på huruvida vi efter tio år uppfattade det som ett äkta möte, samt vad det eventuellt har haft för påverkan på oss båda. Då jag har valt att på ett vetenskapligt vis analysera något som i allra högsta grad är ovetenskapligt, nämligen relationen mellan två människor, försöker jag på ett så klart och tydligt sätt som möjligt definiera vad ett äkta möte är.Svårigheten med att arbeta med en frågeställning som belyser något väldigt personligt, ett möte mellan två människor, har varit att frågorna och svaren måste bli mer nyanserade och personliga allteftersom.TillämpningJag har använt mig av kvalitativa intervjuer och för att knyta an till mitt huvudämneKultur, medier och estetiska uttrycksformer, har jag valt göra en gestaltning i form av enfilm. Beskrivning av projektI gestaltningen kommer både Björn och jag till tals och vi reflekterar över dels dåtid,framförallt om vår relation då, och nutid. Vi berättar båda om hur vi anser att vårt möte harpåverkat oss.4Analys och tolkningEfter att ha sammanställt allt material och avslutat produktionen av min gestaltning, anser jag att jag har fått mina frågeställningar besvarade och att vårt möte för tio år sedan var ettäkta möte. Det har inte varit helt lätt att besvara mina frågeställningar, eftersom slutsatsen beror på hur man tolkar Björns återberättelse av sina minnen. I projektredogörelsen stödjer jag mig på citat av Björn, för att tydligt visa varför jag anser att mötet var äkta, dvsresultatet. Jag har också fått en tydligare bild över hur vårt möte har påverkat oss, till exempel berättar Björn om sitt stora musikintresse, som han själv tror till stor del beror påatt vi ofta spelade musik ihop.Jag inser det problematiska vad gäller objektiviteten i min analys, dels då det endast finnstvå källor att tillgå och då större delen av analysen av arbetet bygger på min tolkning avBjörns svar. Min ambition har varit att den gestaltande produktionen, dvs filmen, så tydligt som möjligt, genom Björns och mina ord, ska visa varför jag har kommit fram tillslutsatsen att vårt möte var äkta. Jag konstaterar att ett arbete som i stort sett endast bygger på två individers personliga erfarenheter, omöjliggör för total objektivitet.

Gymnasielärare har ett stressigt och komplext jobb, för att få lärare att stanna kvar i yrket behöver forskning bedrivas kring vad som är salutogent med arbetet. Studier har tidigare utförts kring hur teorin om en känsla av sammanhang (KASAM) kan användas för att arbeta salutogent. Denna studie syftade till att få en djupare förståelse för en gymnasielärares upplevelse av sitt arbete och vilka faktorer som ansågs vara viktiga för skolan som en salutogen arbetsplats. Frågeställningarna lydde: hur upplever den enskilde gymnasieläraren sitt arbete och vad är av betydelse för en salutogen arbetsplats enligt gymnasieläraren? Data samlades in via kvalitativa intervjuer med elva gymnasielärare. Utifrån en induktiv, tematisk analys av insamlad data framkom fem teman som alla var väl överensstämmande med tidigare forskning inom området och visade på att det finns flera aspekter som lärarna anser vara salutogena, som meningsfullhet i att se sina elever lyckas och goda sociala relationer med kollegor. Andra aspekter av den salutogen arbetsplatsen behöver dock utvecklas, där tillgängliga resurser, tydlighet i arbetsuppgifter, renodlat uppdrag och kommunikation är framträdande.

Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskor och skötare upplever sin psykosociala arbetsmiljö på en psykiatrisk vårdavdelning. För att kunna uppfylla mitt syfte har frågeställningar utformats, hur beskriver sjuksköterskorna och skötarna den psykosociala arbetsmiljön på sin arbetsplats? Vilka eventuella skillnader finns mellan de två personalgruppernas upplevda psykosociala arbetsmiljö? Vilka faktorer beskriver skötarna och sjuksköterskorna bidrar till en god psykosocial arbetsmiljö? Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där åtta intervjupersoner medverkade. De teoretiska utgångspunkter som använts är krav-kontroll-stödmodellen och KASAM – Känsla av sammanhang. Resultatet visar att sjuksköterskorna och skötarna på den undersökta arbetsplatsen trivs väl. De beskriver sin psykosociala miljö som god, att det finns en bra balans av krav, beslutsutrymme och socialt stöd från chefer och kollegor. De beskriver att arbetet stundvis kan upplevas stressigt och emotionellt jobbigt, men att det finns något fint i att arbeta med människor som lider av psykisk ohälsa och att känslan av att vara meningsfull på sin arbetsplats betyder mycket. Vidare visar resultatet att det finns skillnader mellan de undersöka yrkesgrupperna, utbildning, arbetsuppgifter och beslutsutrymmet skiljer sig åt, dock ingenting som framgår som en negativ upplevelse hos intervjupersonerna. Slutligen beskriver sjuksköterskorna och skötarna ett flertal faktorer som bidrar till en god psykosocial arbetsmiljö, men den mest framträdande faktorn visar sig vara den goda gemenskapen de anser sig ha med sina kollegor, alltså ett starkt socialt stöd i form av tillit, humor och god kommunikation mellan de anställda. Faktorer de anställda önskar förbättras är bemanningen för att minska känslan av otillräcklighet, önskan om friskvårdstimme, högre lön och fler utbildningar för att ge de anställda möjligheter till att fortsätta sitt arbete.

Tidigare forskning har visat på ett tydligt samband mellan upplevd meningsfullhet och grad av fysisk och psykisk hälsa hos individer med kroniska sjukdomar. Individer som drabbas av kronisk sjukdom likt ME/CFS behöver enligt tidigare forskning omformulera livsmål och förväntningar på tillvaron då kroniska sjukdomar ofta har en direkt påverkan på dessa. Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av meningsfullhet hos individer med sjukdomen ME/CFS samt vilka faktorer som främjar respektive hindrar upplevelsen av meningsfullhet. 12 personer i varierande åldrar i Sverige deltog i studien där materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I resultatet framgick att respondenterna i stor utsträckning upplevde livet som meningsfullt trots sjukdomens omfattande påverkan. Sociala relationer som främjande faktor betonades medan sjukdomens symtom och funktionsnedsättning lyftes fram som mest hindrande. Resultatet från denna studie kan användas i vägledande syfte för  sjukvårdspersonal, anhöriga och de individer som drabbas av sjukdomen ME/CFS.

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Syftet med denna studie har varit att beskriva och förstå hur ett antal elever och lärare i gymnasieskolan uppfattar lärmiljöns betydelse för främjande av utveckling inom läs- och skrivområdet. Undersökningen belyser självbildens och motivationens betydelse för utvecklingen samt på vilket sätt eleverna är delaktiga vid utformningen av undervisningen vid svårigheter i läsning och skrivning. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Forskningen har en kvalitativ design där information har inhämtats via intervjuer som har genomförts med fem elever och fem lärare i gymnasieskolan. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Resultatet av studien visar att faktorer i lärmiljön har betydelse för utveckling i läs- och skrivområdet. Eleverna önskar att gymnasieskolan bättre lyssnar till deras egna tankar kring hur lärmiljön ska utformas och lärarna önskar sig större kunskaper i området för att kunna möta eleverna. Vidare har eleverna upplevt att deras självbild påverkats av deras läs- och skrivsvårigheter, något som också lärarna är medvetna om. Resultatet talar för att hänsyn bör tas till både det individinriktade och det miljöinriktade perspektivet när man ser på förutsättningarna för en positiv läs- och skrivutveckling. </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Slutsatser av studien är att det är viktigt att ta tillvara elevernas önskemål om hur lärmiljön ska se ut. Förutsättningar bör ges till gymnasieskolan som organisation och till den enskilda läraren för ett förhållningssätt med flexibilitet i lärmiljön. Elever kan då uppmärksammas utifrån sina specifika förutsättningar och vara delaktiga i hur undervisningen utformas för att känna motivation för sina studier. </span></p>

Abstract: The purpose of this study was to examine the Swedish industry- and craftmanship trade, specifically the relationship between effort and reward and how it affects the meaningfulness during labour hours. Also, what are the possible effects on production efficiency as a whole? Discussed and analyzed through empirics and previous research. 38 workers filled out a survey and two interviews were conducted to get a more analytic depth to the data. The results showed that there is little to no reward for high effort during labour hours on the evaluated workplaces, combined with low commitment and meaningfullness. My conclusions are that more ways of effort-based rewards would likely have a positive effect on meaningfulness and thereby the production as a whole. I also show that the theses of Karl Marx are still plausible and relevant in modern day industrial- and craftsmanship trades in capitalist countries.

Bakgrund: Motorneuronsjukdom (MND) är en sjukdomsgrupp där amyotrofisk lateralskleros (ALS) är den vanligaste sorten. MND/ALS har ett hastigt förlopp där muskler förtvinar och försvagas tillsammans med ett opåverkat sinne. Detta leder till behov av komplexa omvårdnadsinsatser som innefattar ett multidisciplinärt vårdteam samt palliativ vård. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med en motorneuronsjukdom såsom amyotrofisk lateralskleos. Metod: En litteraturöversikt som bygger på nio vetenskapliga artiklar vilket analyserades med Fribergs femstegs- modell. Resultat: Resultatet består av två teman och fem subteman. Resultatet visar upplevelser om begränsningar i vardagen, en förändrad självbild, stöd i mänskliga relationer, existentiellt hot och att vilja leva i nuet. Slutsats: Att leva med MND/ ALS medför förutom fysiska förändringar även förändringar i hur livet värderas, synen på sociala relationer och hur utförandet av vardagliga aktiviteter sker. Dessa förändringar som personerna går igenom måste förstås för att kunna ge individuella omvårdnadsbehov. Att vara aktiv och leva i nuet kan skapa mening för MND/ALS drabbade. Sjuksköterskan bör därför skapa möjligheter till positiva känslor och ett aktivt liv för dessa personer. Sjuksköterskan kan använda sig av de resurser som personen har för att kunna skapa mening och hanterbarhet. / Background: Motor neurone disease (MND) is a group of diseases where amyotrophic lateral sclerosis is the most common (ALS). MND/ALS as a progressive disease where the muscles thrives and weakens as the mind stays intact. This leads to need for complex nursing care that include a multidisciplinary care team and palliative care. Purpose: To describe the experiences of people who live with a motor neuron disease such as Amyotrophic lateral sclerosis. Method: A literature review based on nine scientific articles that have been analyzed with the Friberg Five Step-model. Results: The result shows two themes and five sub themes. The results show experiences and feelings of limitations in everyday life, a change self-image, support in human relationships, existential threats and wanting to live in the present. Conclusion: Living with MND/ALS involves physical changes, changes in how life is valued, how to feel about social relationships and everyday activities. The changes the person goes through must be considered in the individual nursing needs. Being active and living in the present can create meaningfulness for these people. The nurse should therefore create opportunities for positive feelings and an active life for these people. The nurse can use the resources of the person in order to create mening and manageability.