Arbetet handlar om huruvida man kan få till ett meningsfullt lärande genom att använda sig av metoden PBL, problembaserat lärande, i grundskolan. Jag gör en kort presentation av lärande under 1900-talet för att därefter koncentrera mig på tre pedagoger, Marton, Säljö och Dewey. Utifrån dessa tre pedagogers syn på lärande undersöker jag PBL. Jag beskriver hur metoden PBL fungerar och hur den är uppbyggd. Mycket i PBL överensstämmer med vad Marton, Säljö och Dewey anser vara ett lärande som ger bra resultat. Som motvikt har jag tagitmed Inger Enkvist som står för en helt annan syn på hur skolan ska arbeta.

Avsikten med studien är att undersöka om, och i så fall hur, ett metakognitivt arbetssätt kan förbättra elevers matematiska förståelse och om det också kan öka deras motivation inom matematik. Enligt forskning är metakognition en förutsättning för tänkande, kognition. Närmare 60 gymnasieelever har fått prova på ett metakognitivt arbetssätt. Resultatet av undersökningen visar på en bristande metakognitiv förmåga hos flertalet elever. Det visar också på att det finns ett samband mellan metakognitiv förmåga och hur lustfyllt ämnet är för eleven, hur stort självförtroende eleven har och hur viktigt ämnet upplevs.

Vårt examensarbete belyser hur lärare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet är att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lärande. Det är det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vår syn på lärande där den sociala interaktionen och omgivningen är viktiga delar i lärandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför både för – och nackdelar. Den visar att Internet ses som ett kompetent hjälpmedel men att det inte används i så stor utsträckning inom skolan. En orsak är bristen på teknisk utrustning och en oro för innehållet på Internet. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ intervjustudie som innefattade två lärare och tio elever. Resultatet av vår intervjustudie visar att Internet inte har en självklar plats i undervisningen utan används i mån av tid och mest som en informationskälla. Detta trots att intervjustudien visar att flera elever använder sig av Internet dagligen i hemmiljö. Vi finner att den energi och kunskap som eleverna besitter inom nyttjandet av Internet inte utnyttjas i undervisningen. Orsakerna är främst brist på konkreta undervisningsförslag och även här, brist på teknisk utrustning. Det är också tydligt att elever och lärare har olika erfarenheter och intressen när det gäller Internet. Vi menar att skolan bör ta mer ansvar när det gäller Internet för att undervisa eleverna om det enorma informationsflöde som hela tiden omger dem.

Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning målar upp. Studien syfte var att få en förståelse för hur lärare resonerar för att skapa meningsfullt lärande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lärare i naturvetenskap på grundskolans senare år och gymnasiet Här menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för många mål, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta går i sin tur ut över elevernas förståelse, intresse och motivation. Man menar därför att det är viktigt att stimulera eleverna och hjälpa dem att förstå innehållet så att intresset och en god självkänsla bibehålls. För att läroprocessen ska bli mer meningsfull och relevant för eleverna behöver dagens undervisning mer resurser i form av tid och pengar. Förslag på nya undervisningsformer framkom också. Man talade även om hur negativa attityder till naturvetenskapen och den naturvetenskapliga undervisningen skulle kunna förändras. Bland annat genom att hitta faktorer i undervisningen som är angelägen för eleverna, till exempel vikten av naturvetenskapliga kunskaper i olika yrken.

Syftet med denna studie var att undersöka de deltagande ämneslärares attityder till och rapporterade undervisningssätt i förhållande till språkutvecklande arbetssätt i ämnesundervisning. Studien är en kvalitativ studie och genom intervjuer och observationer som undersökningsmetoder har samlats in studiens empiri. Tre lektionstillfällen på gymnasiet observerades och därefter intervjuades de tre lärare vilkas lektionstillfällen redan hade observerats. Studiens intervjuempiri som berör lärarnas attityder i ämnet har analyserats genom appraisalteorin, vilket möjliggjorde undersökning av språkiga inslag i lärarnas attitydsuttryck. Studiens observationsempiri som berör lärarnas undervisningssätt har analyserats med inspiration av sammanhållen fallbeskrivning. Resultatet av lärarnas attityder visade främst positiva uppskattningar kring användbarhet och nödvändighet av att ha ett språkutvecklande undervisningssätt, vilket enligt lärarna gynnar elevernas lärande och utveckling. Studiens resultat visade även en negativ uppskattning kring påverkan av förenklingar som anpassningsmetod i undervisningen, vilket missgynnar elevers lärande. Vidare visade analysen av lärarnas attitydsuttryck även negativa bedömningar om förenklingar som anpassningsmetod och det traditionella undervisningssättet, där undervisningen mest är lärarstyrd. Enligt lärarna i studien kan varken förenklingar eller traditionella undervisningssätt hjälpa elever i sin språk- och kunskapsutveckling. Resultatet av studiens observationer visade att studiens lärare använde sig av en del stödjande arbetssätt/aktiviteter, exempelvis interaktion/grupparbete, olika semiotiska resurser och elevernas modersmål, vilket enligt lärarna syftar till att stödja andraspråkselever i deras språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med studien är att få en djupare inblick i vad som är meningsfullt skrivande för elever i en årskurs 2 och om detta är synligt i skrivundervisningen. Genom bidraget vill vi kunna engagera och motivera våra framtida elever samt utforma skrivundervisningen efter vad eleverna anser är meningsfullt. Detta vill vi belysa genom att undersöka vad elever anser är meningsfullt skrivande. Tidigare forskning är både nationell och internationell samt innehåller en del komponenter som är samstämmiga med vårt resultat. Det teoretiska perspektivet studien utgår från har fokuserats på sociala aspekter av skrivandet. I vår fallstudie med kvalitativa metoder har elevintervjuer, observationer och fältanteckningar tillämpats. Studiens begränsningar omfattar urvalet till endast en klass, därför ska resultatet ses utifrån den kontexten. Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att skrivundervisningen i skolan inte alltid är meningsfull för eleverna, beroende på skrivuppgifternas utformning. Däremot visar resultatet att skrivundervisningen är meningsfull när den har ett tydligt syfte som fyller en funktion i elevernas liv, att skrivandet sker utifrån egna intressen samt genom kommunikation där skrivandet har en mottagare.

Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers syn på erfarenhetspedagogik och användandet av elevers populärkultur i undervisningen. Undersökningen genomfördes på två skolor i områden som skilde sig geografiskt, ekonomiskt, akademiskt och kulturellt. Materialet samlades in genom intervjuer med sex stycken pedagoger samt en enkätundersökning bland 57 elever på dessa skolor. Inledande kapitel behandlar begreppsförklaring och vad tidigare forskning säger angående erfarenhetspedagogik och populärkultur i undervisningen. Undersökningarna visade att pedagogerna inte använde elevernas vardagsintressen som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. Enligt elevenkäten ville eleverna att deras fritidsintresse skulle inkluderas mer i undervisningen. Anledningen, enligt pedagogerna, till att populärkulturen inte tas upp i klassrummet är många, bland annat tidsbrist. Sammanfattningsvis säger pedagogerna att läroplanen är den största anledningen till att elevers vardagsintressen inte tas upp i klassrummet. Undersökningen visar dock att det är fler underliggande orsaker som hindrar pedagogerna att involvera elevernas populärkultur i undervisningen.

Den här kartläggningen handlar om vad som är motiverande samt hur läraren kan motivera eleverna till att delta aktivt i sitt skrivande i årskurserna F-6. Kartläggningen bygger på studier vars syfte är att undersöka olika aspekter av den tidiga skrivundervisningen både ur ett elev- och lärarperspektiv där motivation samt meningsfullt skrivande tydliggörs. Intresset för våra frågeställningar bottnar i tidigare forskning som belyser betydelsen av att eleverna upplever skrivundervisningen som meningsfull samt motiverande. Både forskning samt PISA-resultaten påvisar att elevers motivation gentemot skrivundervisningen sjunkit vilket påverkar elevers skrivkunskaper samt får negativa konsekvenser för elevernas fortsatta lärande. Mot den här bakgrunden är syftet att kartlägga den aktuella forskningen om vad som motiverar samt gynnar elevers skrivande i låg- och mellanstadiet. Frågeställningarna som vi vill besvara är, vad som kännetecknar forskningen om motiverande skrivundervisning för elever i årskurserna F-6 samt vilka aspekter som lyfts fram som framgångsrika för en motiverande undervisning. Kartläggningen belyser skrivundervisningen i den nordiska kontexten och undersöker mer specifikt forskning utförd i Sverige och Norge. Studierna är kvalitativa intervju- samt observationsstudier som är utförda 2012–2023. Metoden sker genom sökprocesser i databaserna Primo, ERIC och SwePub. Genom att tillämpa inkluderingskriterier avgränsades sökningen av forskningsmaterial och relevanta studier inkluderades i den här kunskapsöversikten.  Resultatet av kartläggningen visar på en rad olika aspekter som lyfts fram som framgångsrika för en motiverande skrivundervisning. Forskningen belyser vikten av att arbeta elevnära med texter som är intressanta för eleverna och där de även får möjligheter att presentera sina texter för en mottagare. Forskningen lyfter även vikten av att skapa lustfyllda, kreativa och språkstimulerande aktiviteter i sociala sammanhang där eleverna får lära sig tillsammans för att bibehålla intresset för skrivande. Resultaten illustrerar betydelsen av lärarens didaktiska val, ämneskunskaper samt vikten av lärares förhållningssätt gentemot sina elever för att stärka deras självkänsla och motivation.

Skrivutveckling är en stor del av läroplanen och framförallt en central förmåga i kursplanen för ämnet svenska. De nationella proven i svenska, 2021/2022, visar på en nedåtgående spiral där resultaten i skrivande blir allt sämre. För att undersöka vad som får positiva effekter för elevers skrivande har resultatet av tio forskningsartiklar sammanställts, både nationella och internationella. Syftet med kunskapsöversikten är således att belysa didaktiska faktorer som främjar elevers tidiga skrivutveckling. Kunskapsöversiktens frågeställning lyder därför: Vilka faktorer främjar elevers tidiga skrivutveckling i svenskämnet?  Det empiriska materialet har samlats in genom ett systematiskt sökande i databaserna SwePub, ERIC, ERC och slutligen Libsearch. Studierna har granskats kritiskt för att säkerställa deras kvalitet och relevans. Sedan gjordes en tematisk sammanställning av studiernas resultat. De teman och faktorer som identifierades var: Skrivflyt, Multimodalt skrivande, Meningsfullt skrivande och Motivation. Av detta drar vi slutsatsen att det finns flera olika skrivutvecklande faktorer som man som lärare behöver vara medveten om för att kunna variera och anpassa sina didaktiska val.

Föreliggande uppsatsarbete presenterar en kvalitativ och komparativ ingång till fenomenet meningsfullt arbete hos medarbetare i relation chefers ledarskapspraktiker. I enlighet med samtida arbetsvetenskapliga perspektiv, tar uppsatsarbetet avstamp i förståelsen kring hur meningsfullt arbete har utvecklats inom en sekulär kontext, där arbetsplatsen blivit ett alltmer framträdande medium för att närma sig en känsla av meningsfullhet i livet. Arbetet finner sin teoretiska utgångspunkt i Laaser och Karlssons (2022) typologi om meningsfullt arbete och Frémeaux och Pavageaus (2022) förståelse av meningsfullt ledarskap, med ett huvudsakligt fokus på betydelsefulla ledarskapspraktiker. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare och två chefer vid socialtjänsten i en svensk kommun lyfts respondenternas egna erfarenheter och skildringar fram. Uppsatsen för fram centrala omständigheter för meningsfullt arbete inom ramen för dimensionerna av autonomi, erkännande och värdighet. Den understryker vikten av att anpassa organisationens mål med individuella värderingar, främja en känsla av värdighet i arbetet genom närvaron av betydelsefulla arbetsuppgifter och närvaron av förtroende från chefer för att ge utrymme för autonomi. Vidare belyser uppsatsarbetet hur chefer och deras ledarskapspraktiker kan förstås i samspel med medarbetares möjligheter för meningsfullt arbete. Arbetet för fram de utmaningar chefer möter i deras försök att balansera den formella organisationens krav med egna värderingar och dimensionerna av meningsfullt arbete.  Därigenom betonas betydelsen av en nyanserad förståelse av meningsfullt arbete som beaktar chefer—liksom medarbetare—som aktiva agenter inom dynamiska och öppna system. Föreliggande uppsatsarbete ämnar således bidra till en dynamisk förståelse av meningsfullt arbete som beaktar det komplexa samspel mellan struktur och agentskap, chefer och medarbete. Genom att ge insikt i de omständigheter som är centrala för meningsfullt arbete i samspel med betydelsefulla ledarskapspraktiker, är förhoppningen att arbetet kan innebära implikationer för framtida forskning och praktiska initiativ med fokus på att medarbetares och chefers välbefinnande på arbetet.