Syftet med studien var att undersöka hur anställda upplever det att samverka och arbeta i en värdestyrd organisation med uttalad värdegrund. För undersökningen tillämpades en kvalitativ metod i form av tematisk analys. Datainsamlingen bestod av tio intervjuer med open-structure. Inklussionskriterierna krävde att deltagarna hade arbetat i en värdestyrd organisation i minst sex månader. Den tematiska analysen genererade fyra teman: "Meningen med arbetet" beskriver hur de anställda hittar och upprätthåller syftet med deras arbete. "Gemenskapens betydelse" beskriver individernas känsla av gemenskap inom organisationen, uppbyggnad av relationer genom organisationen, vad som krävs för att vara en del av den stora gemenskapen samt vad som händer när individen inte känner sig delaktig. "Bekräftelse från omgivningen" speglar individernas tankar kring att jobba på organisationer med uttalad värdegrund, hur de uppfattas av omgivningen och hur det influerar dem att bli en del av varumärket. Det sista temat "Att leva upp till värdegrunden" beskriver tankarna om att dela värdegrunden och vad som händer när värdegrunden matchar deras egna värderingar samt de konsekvenser som uppstår när individen inte delar organisationens värdegrund. Resultaten visade att det krävs mycket engagemang och energi från individer som arbetar i värdestyrda organisationer. Något som i sin tur inte passar alla. När det blir fel kan individen börja ifrågasätta sin egen tillräcklighet som person. Känner individen däremot att värdegrunden matchar, blir organisationens värdegrund en del av individen.

In this paper I investigate what effects realistic elements in video games have on the gaming experience. By using the term meaningful play as a guide to find the important parts that make up a good gaming experience, I look at a series of realism-based video games and try to uncover what parts of the gaming experience are made up of realistic factors. I do this by allowing six respondents to play different video games and then I interview them about the experience. The results are then analysed by using the term meaningful play to measure the amount of meaning different realistic factors have on a gaming experience in general. The definitive answer is that realism indeed play a significant role, especially graphically. Realistic game mechanics are not as crucial though, and in most cases, accessibility is of much higher value to the common player.

Svensk grammatik och läroböcker har länge haft ett mycket nära förhållande. Hur läroböcker i svenska väljer att presentera grammatik blir därför en relevant faktor för svenska elevers grammatikkunskaper. Uppsatsens syfte är att synliggöra hur tre läroböcker i svenska för högstadiet, årskurs 8, har valt att förhålla sig till innehåll, disposition, exempel, uppgifter, grafisk utformning och texternas stil. I analysen av läroböckerna studeras även grammatikens utformning ur ett lärandeperspektiv – där huvudfrågan är om läroböckernas uppläggning och utformande mynnar ut i ett bestående lärande. Läroboksanalyserna inspireras av tidigare läroboksforskning genomförd av bland annat Ulla Ekvall, men även av skolgrammatikforskare som Bengt Brodow, Lena Boström och Gunlög Josefsson. De tre läroböckerna som analyseras är ESS i svenska för årskurs 8, Svenska i dag för samma årskurs och Portal Grundbok för årskurs 7–9. Uppsatsens resultat visar att läroböckerna i stor utsträckning har ett genomtänkt och anpassat innehåll med fungerande exempel och uppgifter. Ett meningsfullt lärande är alltså fullt möjligt med grammatikundervisning som har sin utgångspunkt i dessa tre läroböcker.

Syftet med denna studie har varit att söka finna ett samband mellan dialogsystem designade enligt designmönstret Gameplay Integrated Conversations och meningsfullt spelande. Två prototyper har skapats där den ena haft stöd för tidigare nämnda designmönster och den andra inte. Dessa testades på två grupper om fem personer som återgav sina upplevelser genom ett frågeformulär. Resultaten visade att gruppen som spelade prototypen med Gameplay Integrated Conversations inte upplevde de unika egenskaper som det medförde. Dessutom visade undersökningen att gruppen utan stöd för designmönstret upplevde mer meningsfullt spelande. För att kunna klargöra sambandet mer tydligt behövs dels en studie med fler respondenter genomföras och dels en studie där fler gränssnitt för dialogsystemen jämförs.

No description available.

Bakgrund: Skolsköterskan är enligt skollagen ålagd att regelbundet erbjuda alla elever hälsobesök. I hälsobesöket ingår ett hälsosamtal som syftar till att kartlägga, vägleda och ge eleverna stöd och förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. Att samtala kring hälsofrämjande aspekter och samtidigt få samtalet att erfaras meningsfullt för skolsköterskan kan vara en utmaning. Det är önskvärt att skolsköterskan har en specialistutbildning med inriktning distriktssköterska, skolsköterska eller barnsjuksköterska. Studien belyser distriktssköterskan i rollen och funktionen som skolsköterska. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av vad som gör att hälsosamtal med elever på högstadiet känns meningsfullt för skolsköterskan och därmed ge en djupare förståelse för vad som påverkar meningsfullheten i samtalet. Metod: Studiens har genomförts som en kvalitativ metod med en induktiv ansats och data i studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 10 skolsköterskor. Insamlad data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Skapa en inbjudande och trygg miljö, ett samtal med fokus på öppenhet och engagemang samt utgå ifrån att göra gott med fokus på eleven. Resultatet visar att ett meningsfullt samtal bygger på en välkomnande och trygg samtalsmiljö där skolsköterskan på ett engagerat och lyhört sätt stöttar eleven utifrån dess behov med fokus på elevens egen delaktighet. Resultatet frambringar även att ett meningsfullt hälsosamtal bygger på vikten av skolsköterskans självreflektion och medvetenhet för att växa i sin yrkesroll vilket denna studie önskar kunna bidra till. Konklusion: Som skolsköterska är det viktigt att inneha förmåga att samtala samt förmåga att behärska kommunikationens utmaningar för att få till känslan av ett bra och meningsfullt hälsosamtal. / Background: According to the Swedish education act, a school nurse is obliged to regularly offer all students a meeting to promote the student’s health. The meetings consist health dialogues with the aim to map, guide and give the student the right support and conditions for a health promoting lifestyle. It is seen as a challenge talking about health promoting aspects and at the same time making the health dialogue feel meaningful for the nurse. Being a school nurse in Sweden requires specialist degree such as primary health care nurse, school nurse or pediatric nurse. This study highlights the primary health care nurse in her role and function as a school nurse. Aim: To describe the school nurse experiences of what makes the health dialogues with junior high school students feel meaningful to the school nurse and thus provide a deeper understanding of what affects the meaningfulness of the health dialogue. Methods: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach and data in the study were collected through semi-structured interviews with 10 school nurses. Result: The result exposed three themes: Creating an inviting and safe environment, a dialogue with a focus on openness and commitment, and aiming to do good with a focus on the student. The results show that a meaningful health dialogue is based on a welcoming environment where the school nurse in a committed and responsive way supports the student based on their needs with a focus on the student's own participation. The results also show that a meaningful health dialogue is based on the importance of the school nurse's self-reflection and awareness in order to grow in her professional role, which this study can contribute to. Conclusion: As a school nurse, it is important to have the ability to master the challenges of communication to get the feeling of a good and meaningful health conversation.

Denna litteraturstudie kartlägger forskning som rör gymnasieelevers och ungdomarsupplevelse av och attityd till skrivande. Syftet är att synliggöra kopplingar mellan vadoch hur elever skriver och den inställning eleverna har till skrivande. De två frågeställningarna som ligger till grund för denna studie är: (1) Ser gymnasieelever ochungdomar meningen med att skriva? Om de ser meningen, när är då skrivandet meningsfullt? (2) Vilka faktorer tycks påverka gymnasieeleverna och ungdomars attityd tillskrivande? Genom systematiska sökningar har tidigare forskning rörande ungdomar ochelevers skrivande och attityd samlats in, värderats och analyserats. Resultatet visar attungdomar ser meningen med att skriva för personlig utveckling och för identitetsskapande, men att skrivandets villkor i framför allt skolan gör att skrivandet inte upplevsmeningsfullt. Resultatet visar också att attityden till skrivande påverkas av olika faktorersom: tron på den egna förmågan, hur gammal man är, vilket kön man har, i vilkenutsträckning man läser och skriver samt lärarens engagemang. När det resultat somframkommer i analysen och som presenteras i studien ställs i relation till gymnasieskolans ämnesplan för svenska synliggörs det att skrivundervisningen i skolan sällanlyckas stimulera elevernas lust att skriva, samt att den inte upplevs stödja den personligautvecklingen. Läraren har därmed också ett ansvar att använda elevernas kunskaper ochtidigare erfarenheter för att göra undervisningen stimulerande och lustfylld.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse och ökad kunskap om hur några speciallärare och specialpedagoger i dagens särskola planerade och genomförde sin undervisning för att öka motivationen till elevernas lärande genom differentierad undervisning. Som teoretiska utgångspunkter har det sociokulturella perspektivet, relationskompetensen samt KASAM-begreppet använts. Tio intervjuer av semistrukturerad modell genomfördes med åtta speciallärare samt två specialpedagoger som arbetar i särskoleverksamhet. Som analysmetod valdes tematisk analys. Resultatet i analysen visade tre huvudteman, vikten av samhörighet och en känsla av sammanhang som motivation för elever i särskolan, differentierad undervisning - en förutsättning för meningsfullt lärande samt svårigheter med att arbeta med differentierad undervisning. Resultatet i studien visade en samstämmighet mellan lärarna och forskningen där ett sociokulturellt perspektiv på lärande, relationskompetens tillsammans med inkludering och differentierad undervisning har en avgörande roll för elevers känsla av sammanhang (KASAM), motivation och lärande. Studiens resultat belyser även andra betydelsefulla faktorer som framkom för att skapa motivation. Speciallärarens utbildning och erfarenhet bidrar till att möta och anpassa undervisningen till varje elev utifrån deras behov inom den specialpedagogiska verksamheten.

Valet vi gjorde gällande undersökningsområde grundar sig i att vi båda kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vårt syfte med studien var att undersöka hur man i grundskolan arbetar både språk- och kunskapsutvecklande i olika ämnen för elever med SVA. Vi ville också undersöka vikten av meningsfulla lärandesituationer samt betydelsen relationen har mellan läraren och eleven. För att uppnå detta syfte mötte vi klasslärare, SVA lärare och rektorer och tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet som framkommit är tydligt, det saknas tid, pengar och kunskaper inom ämnet SVA. Klasslärarna har för lite kompetens inom ämnet, kommunen avsätter för lite pengar och tiden är för knapp. Rektorerna har liknande visioner inför framtiden, de vill att kommunen ska öppna ögonen och inse att behovet av SVA undervisning är stort och ständigt ökar. Sammanfattningsvis fick vi en bild av hur undervisningen i SVA kan se ut i skolan och genom tidigare forskning fick vi en vision om hur den bör se ut.

Denna kvalitativa studie grundar sig i syftet att undersöka vad meningsfull undervisning i detnaturvetenskapliga klassrummet innebär ur ett lärar- och elevperspektiv i årskurs 4–6. Vilka metodersom engagerar eleverna och som lärare använder eftersom studier visar att ämnet inte engagerareleverna då de har svårt att se syftet med undervisningen. I studiens teoretiska bakgrund har verktygetKASAM – känsla för sammanhang använts i kombination med begrepp kopplat till meningsfulltlärande för att ge stöd till resultatet som studien genererar. Studiens två frågeställningar som besvarasär, vad beskriver lärare skapar ett meningsfullt lärande för elever i naturvetenskapsundervisning samtvad upplever elever är meningsfullt för dem. Datamaterialet består av inspelat intervjumaterial somsamlades in genom semistrukturerade intervjuer och fokusgruppintervjuer. Det inspeladeintervjumaterialet transkriberades och bearbetades med stöd av en tematisk analys. Resultatet visar attundervisningsmetoder som lärare och elever upplever engagerar bör vara varierade, aktiva och erbjudavisuella representationer. Lärare upplever även att koppla undervisningen till ett större sammanhang ärviktigt. Med koppling till vad som påverkar elevernas engagemang lyfts det ur båda perspektiven attlärarens engagemang och dagsform spelar en viktig roll där det anses betydande att tydliggöraundervisningens syfte. Lärarna beskrev även att eleverna har en påverkan på varandras engagemang.Resultatet av denna kvalitativa studie kan vara till stöd för befintliga samt blivande lärare inomnaturvetenskapsämnena för att möjliggöra en klassrumspraktik i undervisningen som för elevernaanses meningsfull.